Positive Footprint Housing® – för en mer hållbar framtid

Kombinationen av forskare, studenter, näringsliv, medborgare och arbetssätt gör Positive Footprint Housing till Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt.

 Unik samverkan

Projektet är både ett tvärvetenskapligt kunskapslabb och ett fysiskt demoprojekt i Göteborg (Brf Viva). Syftet är att projektet ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Våra samarbetspartners är akademin, näringslivet, Göteborgs StadJohanneberg Science ParkGöteborg Energi och engagerade medborgare. Positive Footprint Housing är unikt i att forskare och elever följer, ger och får input i projektet – från ax till limpa. Riksbyggen fungerar som byggherre, bostadsutvecklare och spindeln i nätet.

Medverkande berättar

I filmen nedan pratar bland annat Riksbyggens Michael Ekberg, regionchef, Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef, Mikael Ahlén, marknadsområdeschef och Anders Johansson, projektutvecklare om bakgrunden och resultatet av projektet.

Dessutom delar representanter från Chalmers och brf Vivas arkitekt med sig av sina upplevelser av projektet.  

Plattform

Positive Footprint Housing inleddes 2011 med att Riksbyggen finansierade forskare och doktorander från Chalmers och Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs universitet. I planeringsfasen handlar det mycket om workshops och seminarier kring hur man kan utforma byggnader och ytor för att främja möten, gemenskap och kommunikation – såväl i den privata bostaden som i stadens sammanhang.

Plusenergihus

För att definiera de mest hållbara lösningarna genomförs en mängd analyser och utredningar kring bland annat olika stomalternativ och energisystem. Utgångspunkten är ett plusenergihus, det vill säga ett hus som över året producerar mer energi än det förbrukar (exkl. hushållsel), till exempel genom egen produktion av el- och/eller värmeenergi via solceller eller solfångare.

Aktiv dialog

En av de saker som gör projektet särskilt innovativt är den aktiva medborgardialogen och interaktiviteten. De medverkande parterna, leverantörer och medborgare bjuds löpande in till informationsträffar och workshops. Dessutom används digitala kanaler flitigt för att sprida projektet. Alla som är intresserade av projektet ska ha möjlighet att vara med och tycka, påverka, bidra med idéer och ge konstruktiv kritik. 

Miljömässig hållbarhet

Guldklassad Miljöbyggnad

Utöver välkända verktyg som till exempel Livscykelanalys (LCA) har vi valt att arbeta enligt Sweden Green Building Councils miljöcertifieringssystem Miljöbyggnad, som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler. I Positive Footprint Housing-projekten planerar vi givetvis för den högsta klassningen, Guld. Utöver det använder vi dessutom kriterier från andra klassningssystem för hållbarhet, det vill säga som går utöver kraven för Miljöbyggnad. Vår ambition är att leda utvecklingen.

Ekosystemtjänster

Hållbarhet är betydligt mer komplicerat än att bara få en byggnad miljöklassad. Med Positive Footprint Housing vill vi flytta normerna och gränserna för vad som är hållbart. I grund och botten handlar det om att sluta förstöra planetens naturliga kretslopp. En viktig del är att jobba med ekosystemtjänster, och därmed bevara så mycket som möjligt av vad naturen ger oss. Riksbyggen värderar idag all mark som ska exploateras ur ett ekosystemtjänstperspektiv. I samarbete med specialister har vi tagit fram ett unikt och prisbelönt verktyg som gör att vi kan identifiera en potentiell marks ekosystemtjänstvärde – ja, till och med öka detsamma.

Exempel på aktiviteter:

  • Vi bevarar och återplanterar träd, buskar och blommor som är viktiga för insekter, fåglar och andra pollinerare.
  • Vi anlägger ytor för rening och fördröjning av dag- och regnvatten.
  • Vi bevarar gröna korridorer så att arter kan förflytta sig.

Användning av betongstommar med lägre klimatpåverkan

Riksbyggen har genomfört livscykelanalyser som visade att mängden klimatpåverkande utsläpp kan minskas drastiskt om man utvecklar och bygger annorlunda med betong. Vid byggandet av Brf Viva planerar Riksbyggen att för första gången använda kunskapen från livscykelanalyserna och bygga en stomme med lägre klimatbelastning. Rapporten ser du här: Rapport 2015 Viva LCA (pdf)

Ekonomisk hållbarhet

En grundbult i hållbarhet är att långsiktigt hushålla med resurser. Det här synsättet och vikten av samverkan är djupt rotade i vår bakgrund som kooperativ utvecklare av bostadsrättsföreningar. Det kan handla om att bygga för att säkra bostadsrättsföreningens värde över tid, eller om att bygga mindre lägenheter men större gemensamma ytor – inte minst med unga som målgrupp – men också om att låna och dela saker med varandra i föreningen, till exempel genom att bilda bil- och elcykelpooler.

Viktigt är också att hålla avgiften rimlig över tid, att se över amorteringstider och utveckla rutinerna för ekonomisk förvaltning, budget och prognoser med mera.

Social hållbarhet

Härifrån är det inte långt till den sociala aspekten av hållbarhet, som i en bostadsrättsförening kan sammanfattas i fyra punkter: Möjlighet att påverka, skapa gemensam nytta, samverka med omgivningen och utveckla samhället. Precis som för den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten utvecklar vi ett verktyg som säkerställer det aktuella bostadsområdets sociala hållbarhet. En intressant fråga som vi utreder är om och hur vi kan hjälpa ungas inträde på bostadsmarknaden med ultrakompakta lägenheter.

Gemensamma ytor är viktigt för att skapa möten – men ofta behövs också organiserade insatser. Ytor som är tomma eller inte används ger snarare motsatt effekt i ett bostadsområde. Att Riksbyggen till skillnad från många konkurrenter finns kvar efter inflytt, i den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten, kan underlätta.

Kompromisslös arkitektur

Hållbar arkitektur måste vara tillåtande för ändrade behov över tid. Rummen ska kunna fyllas med olika sorters verksamhet, men samtidigt behålla generella arkitektoniska kvaliteter som rymd, ljusinfall och användbarhet. Positive Footprint Housing ger ett hållbart ramverk för arkitekten i valet av form, lösningar och material.

Rummen mellan husen är alltid viktiga för Riksbyggen, och i Positive Footprint Housing dessutom ett incitament för hållbarhet. Aktivitetshus i form av växthus, stora cykelgarage med verkstad och återanvändningsrum där man kan träffas och byta saker är några exempel på lösningar som stimulerar möten, trygghet och gemenskap.

Stöd för positivt avtryck

Gestaltningen måste också stödja ett plusenergihus. Med tidiga simuleringar och beräkningar kan form och teknik optimeras på bästa sätt. Innovationerna integreras till stor del i fasader och på tak, exempelvis solfångare, tätare klimatskal och ventilation med energiåtervinning. Byggnaden anpassas också efter tomtens topografi och ekosystemtjänster.

För att minimera miljöpåverkan förbereds för ett boende utan egen bil. I stället utreder vi mobila lösningar, såsom elbilspooler och möjlighet till distansarbete.

Pilotprojektet i Göteborg – Brf Viva 

Den första praktiska tillämpningen är Brf Viva, ett flerbostadshus i grönområdet mellan Dr Allards gata i Guldheden och Chalmers. Här planerar vi bland annat för växthus, gröna tak och fågeltorn. Gångvägar och uteplatser är varsamt anpassade till omgivningen och blir i den brantare terrängen till svävande trampoliner, spångar och trappor.

Alla aktörer samverkar för att hitta de bästa energilösningarna för olika årstider och tider på dygnet, och en optimal helhetslösning utifrån husets och stadens energisystem.

Seminariefilmer

Den 2 mars presenterades Riksbyggens forsknings- och bostadsprojekt Positive Footprint Housing och plusenergikvarteret brf Viva på Svenska Mässan i Göteborg. Nedan kan du ta del av de seminarium som hölls.

Plusenergikvarteret brf Viva

Föreläsare: Anders Johansson (projektutvecklare, Riksbyggen), Berth Olsson (fd vVD, Bengt Dahlgren AB), Eva-Lotta Kurkinen (Ph D, SP), Claes Sommansson (projektledare, Göteborgs Energi), Mari-Louise Persson (energistrateg, Riksbyggen)

Social hållbarhet

Föreläsare: Mats Nilstad (föreningssamordnare, Riksbyggen), Björn Andersson (fil Dr och lektor, Göteborgs universitet), Therese Berg (strateg för social hållbarhet, Riksbyggen)

Hållbar arkitektur

Föreläsare: Mikael Ahlén (marknadsområdeschef Göteborg, Riksbyggen), Christer Malmström (arkitekt, Malmström & Edström), Sabina Richter (landskapsarkitekt, 02landskap), Anna Braide Eriksson (konstnärlig lektor/fil Dr student, Göteborgs universitet)

Hållbarhet – från ord till handling

Föreläsare: Charlotta Szczepanowski (hållbarhetschef, Riksbyggen), Maria Perzon (projektledare för hållbarhetscertifiering, Bengt Dahlgren AB)

Boende utan egen bil

Föreläsare: Charlotta Brolin (förvaltare/hållbarhetsspecialist, Riksbyggen), Pelle Envall (Vd, TUB Trafikutredningsbyrån AB)