Felanmälan

Gör din felanmälan nedan, eller ring 0771-860 860 vid akuta ärenden.

Felanmälan - boende och styrelse Felanmälan - fastighetsägare

Frågor & svar

Skriv din fråga i sökfältet så hittar du enkelt ditt svar. Hittar du inte ditt svar kan du hitta mer information i listan nedan.

  • Vanliga frågor och svar

    • Hur gör jag för att hyra ut min lägenhet i andra hand?

      Det är styrelsen i din bostadsrättsförening som tar beslut om andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning tillåts i högst ett år i taget. Andrahandsuthyrning är en överenskommelse mellan innehavaren och andrahandshyresgästen.

      Blanketten Uthyrning av andra hand för bostadsrätt (alternativt hyresrätt) är en ansökan till föreningen men om innehavaren och andrahandshyresgästen vill kan de själva skriva ett avtal sinsemellan.

    • Jag vill ha min faktura som e-faktura, hur gör jag?

      Anmälan för e-faktura gör du på din internetbank.

      Det innebär att vi skickar fakturan elektroniskt och den presenteras på ditt bankkonto på internet. Vissa banker har också stöd för automatisk betalning vilket innebär att du kan välja om betalningen ska göras automatiskt eller manuellt.

    • Jag vill veta allt om överlåtelse

      En överlåtelse är en övergång av äganderätt eller av rättigheten att nyttja någonting som ägs av någon annan. Överlåtelse kan ske till exempel genom köp, byte eller gåva.

      Överlåtelse via privat försäljning av bostaden hos Riksbyggen

      Tre överlåtelseavtal ska skrivas, ett till säljaren, ett till köparen och ett originalavtal som skickas till Riksbyggen. Vi vidarebefordrar handlingarna till föreningen för beslut. Om ni använder ett annat överlåtelseavtal än Riksbyggens behövs en separat ansökan om medlemskap.

      Säljare och köpare meddelas föreningens beslut per brev.

      Överlåtelse via försäljning av bostaden via mäklare

      • Mäklaren upprättar överlåtelseavtal, hanterar handpenning och kontaktar banken.
      • Mäklaren skickar in originalavtalet samt kompletterande handlingar (exempelvis fullmakt, bouppteckning, anställningsbevis) till Riksbyggen.

      Överlåtelse av bostadsrätt som gåva

      Vid gåva är det aldrig några pengar inblandade/någon köpeskilling eftersom bostadsrätten då överlåts just som en gåva.

      • Ett gåvobrev ska upprättas och skickas i original till Riksbyggen.
      • Överlåtaren kan skriva ett eget gåvobrev men det finns också att köpa på bokhandeln.

      Om gåvotagaren inte är medlem ska ansökan om medlemskapbifogas.

      Överlåtelseavgift?

      När du köper eller säljer en lägenhet tar Riksbyggen ut en administrativ avgift enligt föreningens stadgar.

      Av bostadsrättsföreningens stadgar framgår att föreningen äger rätt att ta ut en överlåtelseavgift på 2,5 procent av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs årligen av SCB på uppdrag av regeringen. Prisbasbeloppet varierar från år till år.

      Överlåtelseavgiften debiteras säljare eller köpare beroende på vad som framgår av föreningens stadgar.

      Vad är viktigt att tänka på vid en överlåtelse hos Riksbyggen

      Det här ska skickas till Riksbyggen:

      • Vid köp – Ett original av avtalet.
      • Vid arv – En kopia på hela bouppteckningen och eventuellt testamente.
      • (Bouppteckningen måste vara registrerad hos Skatteverket)
      • Vid bodelning – Ett original av bodelningsavtalet.
      • Vid gåva – Ett original av gåvobrevet. Viktigt är även att ta reda på vem som enligt bostadsrättsföreningens stadgar är skyldig att betala överlåtelseavgift.

       Läs vad ett gåvobrev behöver innheålla

    • Var kan jag hitta min avier/ocr-nummer?

      Om du bor i bostadsrätt så kan du skapa ett konto på vår kundwebb. Där du bland mycket annat kan se dina avier med ocr-nummer.

      Läs mer om kundwebben

      Skapa konto på Riksbyggens Kundwebb

  • Avgift/Hyra

    • Autogiro har inte dragits, varför?

      Vi försöker vid tre olika tillfällen att dra pengarna. Har inte pengarna dragits trots detta bör du kontrollera med din bank och sedan kontakta oss för att få en avi att betala avgiften på.

    • Det står inte på Klarna fakturan för vem den gäller, jag har anmält mina 3 barn och ser då inte vilken faktura som hör till vilket barn.

      Detta är standardfaktura från Klarna och tyvärr kan vi på Riksbyggen inte ändra på fakturan så det framgår vem den gäller. Har man amält 3 personer så ska man ha fått 3 bekräftelsemejl och 3 fakturor.

    • Har vi som boende rätt att vägra betala en avgiftshöjning om höjningen inte meddelats i förväg av styrelsen?

      Någon skyldighet för styrelsen att i viss tid innan avgiftshöjning meddela bostadsrättshavarna den ändrade avgiften finns inte. Om de boende väljer att betala den gamla (lägre) månadsavgiften riskerar de att bli uppsagda på grund av förverkande.

      Årsavgiften som fastställs av styrelsen brukar av bostadsrättsföreningarna delas upp i mindre belopp, vanligtvis månadsvis och kallas då månadsavgift.

      Avgiften bestäms av styrelsen efter de grunder som anges i stadgarna. Års- eller månadsavgifterna ska täcka löpande utgifter som räntor, amorteringar, skatter, försäkringar, fastighetsförvaltning, el, vatten, uppvärmning, renhållning med mera samt avsättningar till fonder.

    • Hur gör jag för att autogirot ska upphöra?

      Kontakta Riksbyggen så avslutar vi ditt autogiro.

    • Hur gör jag för att ändra bankkontot som mitt autogiro dras ifrån?

      Vi behöver ha en underskrift från dig på att du vill ändra bankkonto där dragningen ska ske, därför behöver du fylla i en ny ansökan och skicka till oss.

      Fyll i blanketten Medgivande till autogiro och skicka till oss. Du kan även kontakta oss så skickar vi hem en blankett.

    • Jag har ansökt om autogiro och undrar när det börjar gälla?

      Om din autogiroanmälan kommer in före den 15:e i månaden kommer ditt konto att belastas samma månad. Kommer anmälan in efter 15:e i månaden så kommer ditt konto att belastas nästkommande månad.

    • Jag har fått en faktura på pantförskrivningsavgift, vad är det?

      Pantförskrivningsavgift debiteras när den boende har lagt bostadsrätten som säkerhet vid banklån. Avgiften debiteras även när den boende lägger om sina lån på bostadsrätten.

      Föreningen ansvarar för att förändringar gällande pantförskrivningar registreras i lägenhetsregistret för respektive bostadsrättsförening. Pantförskrivningsavgiften är en administrativ avgift som bostadsrättsföreningen har rätt att ta ut om så anges i föreningens stadgar.

      Av bostadsrättsföreningens stadgar framgår att föreningen äger rätt att ta ut en pantförskrivningsavgift på 1 % av prisbasbeloppet per pantförskrivning. Prisbasbeloppet fastställs årligen av SCB (Statistiska centralbyrån) på uppdrag av regeringen. (Prisbasbeloppet varierar från år till år.)

      Läs mer på Bostadsrätternas webbplats om pantförskrivningsavgift

    • Jag har fått en påminnelse även fast jag har betalt fakturan, varför?

      Kontrollera först att du betalat fakturan i tid. Kontrollera även att du betalat till rätt bankgiro eller plusgiro samt att du använt rätt fakturanummer.

      Ordnar det sig inte, hör av dig till oss så hjälper vi dig.

    • Jag har inte fått min e-faktura, vad ska jag göra?

      Kontakta din bank så kan de hjälpa dig med detta.

    • Jag har inte fått några avgiftsavier?

      Kontakta Riksbyggen så skickar vi ut nya avier till dig.

    • Jag har inte någon faktura via mejl från Klarna, vad ska jag göra?

      Kontrollera om mejlet med fakturan har hamnat i din skräppost. Om du inte hittar mejlet med fakturan där, kontakta då Klarna 08-120 120 10 eller skriv till deras kundtjänst.

    • Jag har tappat bort mina avier, hur gör jag för att få nya?

      Kontakta oss så förser vi dig med nya avier eller med ett OCR-nummer som du kan använda vid betalning.

    • Jag har tidigare varit med i BoSpar och har nu anmält mig till Riksbyggen Förtur. Jag undrar när och hur jag ska betala årsavgiften?

      Du som tidigare har varit Bosparare har redan betalat årsavgift till BoSpar och behöver därför inte betala årsavgift till Riksbyggen Förtur förrän 31 mars 2017 och därefter var 12 månad. Du kommer att få avisering om betalning av årsavgift till den mejladress du angivit i ansökan.

    • Jag ska anmäla mig till Riksbyggen Förtur och ska då betala årsavgiften med Klarna men jag får bara upp alternativet att betala med kort men jag vill betala med faktura, hur ska jag göra?

      Kontakta Klarna angående vilka betalningsalternativ som just du kan få, på telefon 08-120 120 10 eller via Klarnas kundservice.

    • Jag vill att avgiften ska dras via autogiro – hur ska jag göra?

      För att göra ansökan fyll i blanketten Medgivande till autogiro och skicka till oss (adressen finns på blanketten). Det går även bra att kontakta Riksbyggen dygnet runt på 0771-860 860 så skickar vi hem en blankett.

      Pengar dras automatiskt från angivet konto sista bankdagen i månaden.

    • Jag vill ha min faktura som e-faktura, hur gör jag?

      Anmälan för e-faktura gör du på din internetbank.

      Det innebär att vi skickar fakturan elektroniskt och den presenteras på ditt bankkonto på internet. Vissa banker har också stöd för automatisk betalning vilket innebär att du kan välja om betalningen ska göras automatiskt eller manuellt.

    • Kan jag betala min hyra med autogiro?

      Fyll i blanketten Medgivande om autogiro och skicka till: 

      Riksbyggen
      Box 421
      721 08 Västerås

    • Kan jag få min hyresavi som e-faktura?

       Vill du betala din hyra (avgift) genom e-faktura vänder du dig till din bank så hjälper de dig att komma igång.

    • Kan jag skjuta upp betalningen på hyran?

      Om du bor i bostadsrätt avgör styrelsen i den bostadsrättföreningen du har om du får uppskov på din avgift. Kontakta styrelsen i din förening.

      Om du bor i hyresrätt, kontaktar du ditt lokalkontor på 0771-860 860 för att fråga om du får uppskov på din hyra.

    • Var kan jag hitta min avier/ocr-nummer?

      Om du bor i bostadsrätt så kan du skapa ett konto på vår kundwebb. Där du bland mycket annat kan se dina avier med ocr-nummer.

      Läs mer om kundwebben

      Skapa konto på Riksbyggens Kundwebb

    • Varför betalar jag hyra om jag köpt min bostadsrätt?

      När man säger hyra är det i själva verket avgift man menar. Oavsett om man säger hyra eller avgift kan det ju verka lite märkligt att man ska betala en avgift för att använda något man faktiskt köpt.

      Föreningen ska inte göra någon vinst på avgiften du som bostadsrättshavare betalar. Avgiften täcker kostnader för det som ägs och förvaltas av föreningen. På så sätt betalar ni tillsammans för det som ni utnyttjar gemensamt. Till exempel städning av trapphus, gräsklippning och snöröjning.

      Men förutom löpande utgifter för olika tjänster täcker avgiften även utveckling och underhåll. För exempelvis stambyten eller renovering av fasader behöver föreningen lägga undan pengar.

      De flesta föreningar är dessutom belånade. Kostnaden för de lånen ingår också i din avgift.

      Du och dina grannar bildar tillsammans en ekonomisk förening, er bostadsrättsförening. Du är alltså medlem i en ekonomisk förening! Det är den föreningen som äger själva fastigheten. Det är alltså inte så att du äger den lilla del av fastigheten som utgör din bostad. Det du äger är rätten att nyttja bostaden på obestämd tid.
      Att ni genom bostadsrättsföreningen äger fastigheten innebär också att ni delar på ansvaret och risken. Om något behöver åtgärdas är det du och dina grannar som ansvarar för att lösa det. Det finns ingen hyresvärd att vända sig till.

      Titta på film Varför betalar du hyra? i vår E-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Vem bestämmer avgiften?

      Styrelsen fastställer avgiften så att de sammanlagda avgifterna ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi i föreningen.

      Avgiften fördelas sedan till bostadsrättshavarna enligt stadgarna.

      Läs och lär dig mer i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Vilka är de olika avgifter och insatser som bostadsföreningen kan ta ut av mig? Kan styrelsen hitta på vilka avgifter som helst?

      Bostadsrättsföreningen reglerar vilka avgifter som föreningen får ta ut av den boende.

      Följande insatser och avgifter kan föreningen ta ut av dig som är medlem:

      Insats

      Insatsen betalar du när en bostadsrätt upplåts till dig.

      Årsavgift (avgiften/hyran)

      Årsavgift är vad föreningen tar ut för att täcka de löpande kostnaderna. Den brukar tas ut per månad och kallas därför ibland för månadsavgift.

      Upplåtelseavgift

      Föreningen kan, om det finns med i stadgarna, ta ut en upplåtelseavgift tillsammans med insatsen om du köper din bostadsrätt senare än övriga medlemmar (gäller främst vid nyproduktion eller ombildning).

      Överlåtelseavgift

      När du överlåter din bostadsrätt kan föreningen ta ut en överlåtelseavgift, antingen av dig eller av den som köper din bostadsrätt. Detta förutsatt att det finns bestämmelser om det i stadgarna. Enligt Riksbyggens nuvarande normalstadgar ska överlåtelseavgiften betalas av köparen.

      Avgift för andrahandsupplåtelse

      Avgiften fastställs av styrelsen och får per år maximalt uppgå till tio procent av gällande prisbelopp. För att styrelsen ska ha möjlighet att ta ut en avgift för andrahandsupplåtelse krävs att det finns bestämmelser om det i stadgarna.

      Pantsättningsavgift

      Pantsättningsavgift kan föreningen ta ut för sin administration när en bostadsrätt ska pantsättas. Även här förutsätts att det finns bestämmelser om det i stadgarna. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av lag. Föreningens stadgar måste innehålla uppgift om hur man beräknar de olika avgifterna. Utöver detta får föreningen ta ut avgifter för andra saker som inte föreningen är skyldig att tillhandahålla enligt lag som till exempel parkeringsavgifter, tvättstugeavgifter eller avgifter för bastu.

  • Boende

    • Blir båda bostadsrättshavare när man flyttar ihop?

      Det är personen som har köpt bostadsrättslägenheten och är medlem i föreningen som är bostadsrättshavare.

      Att någon flyttar in i lägenheten innebär inte att den personen med automatik blir bostadsrättshavare. För att bli delägare krävs det att den inflyttade förvärvar en del av bostadsrätten. Därefter ska föreningen godkänna personen som medlem.

    • Finns det några allmänna rekommendationer när det ska vara tyst i en fastighet?

      En bostadsrättshavare ska "iaktta sundhet, ordning och skick" vid användandet av lägenheten. Av det följer att han eller hon ska följa de ordningsregler som gäller i föreningen.

      Bostadsrättsföreningar brukar ha regler som säger att man inte får störa efter en viss tidpunkt, vanligtvis 22-tiden.

      Bestämmelsen tar i första hand sikte på hög musik, men omfattar även andra typer av störningar som exempelvis ljud från tvättmaskiner. Det vanliga är att föreningen på föreningsstämman fastställer de ordningsföreskrifter som gäller i föreningen.

    • Fläkten i köket fungerar dåligt, vad ska jag göra?

      Du bör rengöra filtret i fläktkåpan över spisen en gång i månaden. Diska det i diskmaskin eller med diskmedel. Fläkten över spisen är en del av ventilationssystemet och suger ut matos men också luft från badrummet.

      Tänk på att också rengöra ventilationen i badrummet.

    • Får en bostadsrätt stå oanvänd under en längre tid?

      Det avsedda ändamålet med en bostadslägenhet är att den ska användas för permanent boende såvida inte annat anges i upplåtelseavtalet.

      Bostadsrättshavare som använder lägenheten i strid med avsett ändamål är skyldig att på tillsägelse vidta rättelse utan dröjsmål. Föreningen får dock endast åberopa avvikelser av avsevärd betydelse för föreningen eller annan medlem.

      Om bostadsrättshavaren i övrigt sköter sina förpliktelser mot föreningen så kan inte den omständigheten att lägenheten står tom anses vara av sannolik betydelse för föreningen. Detta givetvis under förutsättning att lägenheten "tittas till" med jämna mellanrum.

    • Får en medlem i bostadsrättsföreningen ha två lägenheter? Kan personen i så fall hyra ut den andra i andra hand?

      Vad gäller själva köpet har föreningen inget att säga till om - det är en sak mellan säljare och köpare. Däremot har föreningen rätt att neka en köpare att bli medlem i föreningen om förutsättningarna för medlemskap inte är uppfyllda. Nekas medlemskap är köpet ogiltigt. I detta fall blir det dock inte fråga om någon medlemskapsprövning vid förvärv av den andra bostadsrätten eftersom personen redan är medlem i föreningen. I ett sådant fall har föreningen således inte någon möjlighet att hindra en presumtiv köpare även om denne inte har för avsikt att bo i lägenheten. Det finns heller inte något i bostadsrättslagen eller Riksbyggens normalstadgar som säger att en person inte får ha mer än en bostadsrätt.

      Andrahandsupplåtelse

      Om bostadsrättshavaren inte bor i lägenheten kan det röra sig om en andrahandsupplåtelse. Om ingen person bor i lägenheten är det inte någon andrahandsupplåtelse. Då handlar det istället om att lägenheten står tom. Det är normalfallet inte grund för uppsägning, såvida inte lägenheten lämnas utan tillsyn.

      Är det däremot så att andra personer bor i lägenheten rör det sig om en andrahandsupplåtelse. För att upplåta en lägenhet i andra hand krävs styrelsens samtycke, alternativt hyresnämndens tillstånd. Otillåten andrahandsupplåtelse kan vara grund för förverkande av nyttjanderätten till bostadsrätten.

      Läs även frågan Vilka skäl godtas vid andrahandsuthyrning och hur länge får man hyra ut?

    • Får jag grilla på balkongen?

      Ja, om du använder elgrill är det tillåtet. I övriga fall ska du grilla på en säker plats.

      Det finns inget förbud i lagen som förbjuder grillning på balkongen, men många föreningar har förbud i sina ordningsregler (stadgar) som du som boende bör följa.

      Du får inte heller störa dina grannar, även om din förening inte har förbjudit grillning. Röken från grillen kan räknas som en störning, därför kan det vara bra om du frågar grannarna först.

      Ett bra tips är att elgrillen som ofta osar mindre än kol- eller gasgrillar.

    • Får jag göra om i badrummet om jag bor i hyresrätt?

      Om du bor i en hyresrätt får du inte borra eller göra andra hål i ytskiktet i badrummet. Vill du sätta upp något på väggarna måste du först prata med Riksbyggen. Det är för att undvika att det blir vattenskador i badrummet.

      Ett tips är att köpa sugproppar på så sätt slipper du borra i väggarna.

    • Får jag hänga balkonglådor på utsidan av min balkong?

      Nej, tyvärr. Det finns fler skäl till att det inte är tillåtet att hänga lådor på utsidan av balkongen.

      För det första är det föreningen som ansvarar och bestämmer avseende fasaden och utsidan av balkongen, insidan disponerar du som bostadsrättshavare över. Säkerhetsaspekten om en blomlåda faller ner och skadar någon är ett ytterligare skäl till att det inte är tillåtet.

    • Får jag måla och tapetsera om i hyresrätten?

      Du har rätt att måla och tapetsera i lägenheten men arbetet ska utföras på fackmannamässigt sätt. Val av tapet och färg får inte vara för avvikande i annat fall kan du få betala för ommålning och omtapetsering när du flyttar.

      Du får inte utan tillstånd/lov av Riksbyggen

      • Du får inte utan lov måla eller sprutlackera köksluckor, garderobsdörrar eller andra dörrar eller måla direkt på tapeten. 
      • Du får inte kakla eller måla om i badrummet själv och inte borra i väggar eller golv. Detta för att inte riskera att fuktspärren skadas.
      • Större ingrepp som att ändra planlösning på lägenheten genom att ta bort eller att sätta upp en vägg eller ett valv är inte tillåtet.
      • Du får inte göra ingrepp på lägenhetens fasta elinstallation.
      • Det är förbjudet av själv koppla in disk- och tvättmaskin eller att dra ut ström till en uteplats. Det är förenat med livsfara och ska utföras av en fackman.

      Kontakta oss vid frågor

      Om du är det minsta osäker på vad du själv får göra i lägenheten kan du alltid kontakta ditt lokala Riksbyggenkontor så får du hjälp. Du riskerar att få återställa lägenheten i godtagbart skick när du flyttar om Riksbyggens regler inte följs.

    • Får jag röka i lägenheten?

      Ja, det får du. Men det kan innebära att du får betala för eventuella skador som uppkommer i bostaden i samband med flytt eller renovering.

      Det är förbjudet att röka i tvättstugan, trapphuset och andra gemensamma utrymmen.

      Tänk på att visa hänsyn till dina grannar om du röker på balkongen.

    • Får jag själv byta eluttag eller måste jag ta dit en elektriker? Och vem är ansvarig för eluttagen, jag eller föreningen?

      Ditt elansvar som boende

      Om man börjar med frågan om vem som är ansvarig för eluttagen i din lägenhet så är svaret att det är du som är ansvarig för dessa. En bostadsrättsägare är ansvarig för de delar av elanläggningen i lägenheten som är synliga, till exempel eluttag och strömbrytare.

      Bostadsrättsföreningens elansvar

      Bostadsrättsföreningen är ansvarig för elanläggningar i gemensamhetsutrymmen, garage med mera samt den del i bostadsrättslägenheten som inte är synligt (till exempel elledningar i golv, väggar och tak).

      Svaret på frågan om du själv får byta ett eluttag är: det beror på!

      Om du har tillräckliga kunskaper om hur arbetet utförs på ett säkert sätt får du själv byta ut följande mot likvärdigt material:

      • Glödlampor, lysrör och andra ljuskällor
      • Fast ansluten ljusarmatur i torra utrymmen
      • Säkringar (proppsäkring)
      • Stickpropp och uttag på förlängningskabel
      • Sladdmonterad strömbrytare
      • Infällda och utanpåliggande vägguttag (både jordade och ej jordade)
      • Infällda och utanpåliggande strömbrytare

      Osäker? Kontakta oss

      Om du är det minsta osäker så rekommenderar vi på Riksbyggen alltid att du anlitar en behörig elektriker. Om du kontaktar vår kundtjänst (som är öppet dygnet runt) på 0771-860 860 så hjälper vi till att boka in en behörig elektriker. 

    • Får man ha katt eller hund i lägenheten?

      Ja, men visa hänsyn till dina grannar. Ta inte med ditt husdjur till tvättstugan eller andra gemensamma utrymmen eftersom det finns många allergiker.

      Husdjuret får inte heller förorena barnens sandlådor eller andra ställen där barnen leker.

      Läs även frågan Vilka regler gäller för husdjur i bostadsområdet?

    • Har föreningen rätt att säga upp garagekontrakt om det råder misstankar om att garage används på ett felaktigt sätt?

      Den medlem som hyr garaget, har inte rätt att använda garaget för annat ändamål än det avsedda. Det avsedda ändamålet med garaget är biluppställningsplats, inte förråd eller något annat. Garagehyresgästen har endast vad man kallar för ett indirekt besittningsskydd, vilket innebär att kontraktet för garaget alltid kan sägas upp till hyrestidens utgång.

      För det fall hyresvärden (föreningen) inte har tillräckliga skäl för sin uppsägning kan hyresgästen ha rätt till skadestånd, vilket i den här typen av ärenden är maximerat till en årshyra. Det är viktigt att tänka på att föreningen måste behandlar sina medlemmar lika. Det innebär att om en hyresgäst sägs upp på grund av felaktig användning ska även eventuellt övriga hyresgäster som använder garaget felaktigt sägas upp.

      Hyresvärden (föreningen) har aldrig rätt att gå in i garaget utan hyresgästens tillstånd, om det inte är en nödsituation. Däremot kan en hyresvärd med hjälp av Kronofogden komma in och kontrollera att bostadsrättshavaren använder garaget för avsett ändamål.

    • Har styrelsen rätt att tvinga bostadsrättshavare att delta på städdagar, alternativt ta ut ersättning om personen uteblir?

      Bostadsrättsföreningen svarar för det yttre underhållet, där det bland annat ingår städning av det slag som du skriver om.

      Föreningen kan inte tvinga bostadsrättshavare att delta i städdagar och har inte heller rätt att ta ut ersättning av de medlemmar som väljer att inte delta.

    • Hur gör jag för att hyra ut min lägenhet i andra hand?

      Det är styrelsen i din bostadsrättsförening som tar beslut om andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning tillåts i högst ett år i taget. Andrahandsuthyrning är en överenskommelse mellan innehavaren och andrahandshyresgästen.

      Blanketten Uthyrning av andra hand för bostadsrätt (alternativt hyresrätt) är en ansökan till föreningen men om innehavaren och andrahandshyresgästen vill kan de själva skriva ett avtal sinsemellan.

    • Hur gör jag för att ta reda på hur mycket pengar jag har i min reparationsfond?

      Har du tillgång till din senaste hyresavi hittar du saldouppgiften där. Om inte, kontakta Riksbyggen så hjälper vi dig med detta.

      Om du ska ta ut reparationsfonden använder du dig av blanketten uttag av reparationsfond. Den ska du skicka till Riksbyggen.

    • Hur gör jag för att ta ut min reparationsfond och hur lång tid tar det innan jag får pengarna?

      Du ska fylla i blanketten Uttag ur bostadsrättshavarens reparationsfond och skicka till Riksbyggen (adressen står på blanketten). Du kan även kontakta oss så skickar vi en blankett till dig.

      För att få pengarna så fort som möjligt är det viktigt att du undersöker vilka regler som gäller för din bostadsrättsförening innan du skickar in blanketten. Var även noga med att kontrollera att du skrivit rätt kontonummer som du vill att vi ska sätta in pengarna på.

      Förutsatt att blanketten är rätt ifylld och underskriven tar det vanligtvis fem till tio arbetsdagar från det att Ekonomicenter i Västerås har mottagit din blankett.

      Din reparationsfonds aktuella saldo finns angivet på senaste avgiftsavin.

    • Hur kan jag minska brandrisken i bostaden?

      Tre av fyra brandskador inträffar i hemmet. Ofta är det vardagliga saker som orsakar bränderna. Det kan vara en glömd platta på spisen, levande ljus, rökning eller ett elfel.

      Här följer några viktiga råd och tips om hur du kan minska risken för brand i din bostad, och hur vi tillsammans kan förebygga bränder i bostadsområdet.

      Checklista för en tryggare bostad:

      • Varje bostad bör ha minst en brandvarnare. Helst fler!
      • Testa att din brandvarnare fungerar och var noga med att byta batterier.
      • Inga klämda sladdar, glapp i kontakter eller blinkande lysrör bör finnas i bostaden.
      • Ha inga levande ljus på TV:n.
      • TV:n ska stå fritt, inte vara inbyggd eller övertäckt.
      • TV:n bör stängas av manuellt med knappen på apparaten, inte bara med fjärrkontroll.
      • Tändstickor och tändare bör förvaras utom räckhåll för barn.
      • Kontakten ska dras ur när du använt bryggare och andra elektriska apparater.
      • Inga maskiner bör vara igång när du lämnar bostaden.
      • Förvara inte brandfarliga vätskor i källare eller på vind.
      • Spisfläkt och filter bör hållas rena från fett.
      • Samla inte skräp och tidningar i trapphus, källare eller på vind.
      • Sopluckorna i trapphuset ska vara stängda.
      • Dörrar till förråd, källare och vind ska vara låsta.
      • Alla i familjen bör vara insatta i hur de kan förebygga brand och hur de bör agera i fall att det börjar brinna.

      Om det börjat brinna

      Om man upptäcker en nystartad brand kan en snabb insats rädda liv. Nyckelorden är:

      Rädda - Varna - Larma 112 – Släck

      • Viktigast är att sätta alla människor i närheten i säkerhet. Rädda dem som är i direkt fara, och varna andra.
      • Kryp under röken.
      • Om det brinner någon annanstans i fastigheten och trapphuset är rökfyllt bör du invänta direktiv från Räddningstjänsten innan du lämnar lägenheten.
      • i någons kläder, se till att snabbt få ner personen på golvet och försök kväva elden med en filt, eller genom att rulla personen fram och tillbaka.
      • Om det brinner i en kastrull, flytta den från plattan och kväv elden med ett lock. Häll aldrig vatten på brinnande margarin eller olja, då exploderar fettet.
      • Om det brinner i TVn eller andra elektriska apparater, dra ur kontakten. Släck med handbrandsläckare eller vatten.
      • Stäng dörren om branden om du märker att den är för stor för dig att släcka.

       

      Läs frågan Vem är skyldig att se till att brandvarnare finns i varje lägenhet, bostadsrättshavaren eller föreningen?

    • Hur mäter man arean på en bostadsrätt?

      Arean av en bostad mäts alltid på samma sätt oavsett upplåtelse-/ägarform.

      Exempel på när det är viktigt att det känna till den uppmätta/exakta arean är:

      • vid fastighetstaxering
      • vid ansökan av bygglov
      • hyresavtal (inklusive prövning av hyrans skälighet)
      • köp av bostad
      • försäljning av bostad

      Läs hur du mäter din bostad på Swedish Standards Institute:s webbplats

    • Hur ställer jag mig i kö till parkeringsplats eller garage?

      Skriv ditt namn, personnummer, stad samt vilken förening det gäller i ett mejl till info@riksbyggen.se.

      Har du önskemål om någon speciell plats ange det i mailet.

    • Hur varmt bör det vara i gemensamma utrymmen som trapphuset och samlingslokalen?

      Det är inte reglerat i bostadsrättslagen hur varmt det ska vara i föreningens fastighet, varken rörande boarea eller biytor. Enligt miljöbalken har föreningen, i egenskap av fastighetsägare, en skyldighet att se till att ”inomhustemperaturen inte medför olägenheter för människors hälsa”.

      För att få reda på vilken preciserad temperatur som avses med detta kan föreningen använda sig av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus.

      Folkhälsomyndigheten: Temperatur inomhus

      Folkhälsomyndigheten: Föreskrifter och allmänna råd om temperatur inomhus

    • Jag och en granne vill byta hyresrätt med varandra. Får vi göra det?

      Vill ni göra ett direktbyte av lägenheterna måste du kontakta Riksbyggen för ett godkännande.

    • Jag vill hyra ut min lägenhet i andra hand. Vad finns det för regler kring det?

      Du får hyra ut din lägenhet i andra hand under vissa omständigheter och förutsatt att du fått tillåtelse av Riksbyggen.

      Exempel på anledningar som kan göra att du får hyra ut i andra hand är om du studerar eller arbetar på annan ort, om du ska flytta ihop med din partner på prov eller annan godtagbar anledning.

      Du måste ange varför du vill hyra ut, hur länge och till vem. Fyll i ansökan om uthyrning av hyresrätt i andrahand och skicka till oss (adressen står på blanketten). Om du hyr ut i andra hand utan tillåtelse från Riksbyggen kan du bli av med ditt hyreskontrakt.

    • Jag vill sätta upp en parabol, får jag det?

      Du måste kontakta ditt lokala Riksbyggenkontor och få tillstånd för att sätta upp en parabol. Det är inte tillåtet att montera den själv.

      Om du fått tillstånd att sätta upp en parabol ska du ta bort den när du flyttar och återställa skador efter monteringen.

    • Kan en minderårig person stå som bostadsrättshavare och ska denne i så fall godkännas som medlem av styrelsen?

      Personens förmyndare (ofta föräldrarna) måste skriva på avtalet för personens räkning och dessutom ska överförmyndarnämnden godkänna förvärvet.

      Styrelsen bör även göra en sedvanlig kreditprövning av den minderårige innan beslut om medlemskapet fattas, eftersom föräldrarna inte formellt är betalningsansvariga för detta. Bristande ekonomiska förutsättningar kan på vanligt sätt "läkas" med borgen eller deposition.

    • Kan jag ansöka om att få hyra ut min lägenhet i andra hand för att testa samboende?

      Andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet kräver styrelsens medgivande. Om du som bostadsrättshavare har skäl att hyra ut lägenheten, och styrelsen inte har befogad anledning att neka uthyrning, ska medgivande ges.

      Samboende på prov räknas vanligtvis som ett skäl till att hyra ut en bostadsrättslägenhet i andra hand under ett års tid. För det fall att du anser att styrelsens beslut är felaktigt kan du kontakta hyresnämnden som då beslutar om tillstånd ska ges eller inte. Hyresnämndens beslut kan inte överklagas. Om andrahandsuthyrning sker utan medgivande från styrelsen eller hyresnämnden kan bostadsrätten förverkas.

    • Kan jag bli av med min bostadsrätt mot min vilja?

      Du kan bli av med din nyttjanderätt av din bostad om du exempelvis:

      • Inte betalar din avgift.
      • Utan samtycke eller tillstånd hyr eller lånar ut din lägenhet i andra hand.
      • Orsakar upprepade störningar.
      • Genom vårdslöshet vållar skada genom ohyra och inte anmäler detta till föreningen.
      • Vanvårdar din lägenhet.
      • Vägrar bostadsrättsföreningen tillträde till lägenheten, utan giltig ursäkt.
      • Använder din lägenhet för brottslig näringsverksamhet.
    • Kan jag bli vägrad medlemskap fastän jag har köpt lägenheten?

      Köp av bostadsrätt blir inte definitivt förrän köparen har antagits som medlem av föreningen. Det är styrelsen som avgör frågan om medlemskap med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i föreningens stadgar. Föreningen kan neka medlemskap till en köpare som inte kan antas fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen.

      Bristande ekonomi kan läkas med ett borgensåtagande eller att annan säkerhet ställs. Den som nekats medlemskap kan begära överprövning av beslutet hos hyresnämnden.

    • Kan jag låta någon installera min disk- och tvättmaskin?

      Ja, under förutsättning att det fungerar praktiskt och att du fått godkännande av Riksbyggen. Förutom godkännandet ska installationen utföras fackmannamässigt, det gäller både el och VVS.

      Glöm inte att lägga ett golv- och läckageskydd under din tvätt-och diskmaskin. En felaktig inkoppling kan orsaka stora skador och bli kostsamt. Om du tar bort ett skåp ansvarar du för att förvara det på bästa sätt.

    • Kan styrelsen begära en kreditupplysning om inkomst på en medlem i bostadsrättsföreningen eller på en person som önskar hyra i andra hand?

      Enligt kreditupplysningslagen måste den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha vad man kallar ett legitimt behov av upplysningen för att ha rätt till den. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning av personen ifråga. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

      Föreningen har inget avtalsförhållande med andrahandshyresgästen och ska inte ingå avtal med denne varför föreningen inte har rätt att till kreditupplysning på andrahandshyresgästen. Vad gäller kreditupplysning på medlem tas sådan regelmässigt inför medlemskapsprövning vilket är tillåtet. Föreningen har då ett legitimt behov av att få kännedom om den potentiella medlemmens ekonomi eftersom en bedömning ska göras av personens förmåga att kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser gentemot föreningen. Däremot torde legitimt behov normalt saknas för föreningen att ta kreditupplysning på medlemmen pga. att denne ansökt om att få upplåta sin bostadsrätt i andra hand.

    • När är det dags att renovera min hyresrätt?

      En hyresrätt underhålls med ett intervall på 12-14 år.

      Vill du ha information om när det är dags att renovera i din lägenhet kontakta ditt lokala Riksbyggenkontor via 0771-860 860.

    • Ska jag som boende behöva tåla oljud från tvättstugan?

      Störs du av oljud ska du vända dig till styrelsen i din förening. Styrelsen bör till att börja med vidta åtgärder så att tvättstugan endast används på utsatta tider. Styrelsen ska även försöka att åtgärda problemen med störande ljud om det rör sig om en störning som du inte bör tåla.

      Om styrelsen inte vidtar åtgärder mot det störande ljudet kan du vända dig till Miljö- och hälsoförvaltningen på din ort. De prövar då ärendet enligt miljöbalkens regler. Kommer man fram till att det rör sig om en störning som du inte bör tåla så kan föreningen föreläggas att minimera störningen från tvättstugan.

    • Vad gör man med störande bostadsrättshavare?

      Enligt såväl Riksbyggens normalstadgar som av bostadsrättslagen (BRL) följer att bostadsrättsinnehavare vid nyttjande av sin lägenhet ska iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset.

      Bostadsrättsinnehavaren ska också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar i sådan grad att de kan vara skadliga för hälsan eller annars försämrar deras boendemiljö att de inte skäligen bör tålas. Om bostadsrättsinnehavaren inte iakttar sina skyldigheter enligt ovan riskerar hon eller han att bostadsrätten förverkas, under förutsättning att det som ligger bostadsrättshavaren till last inte är ringa.

      För att föreningen ska kunna säga upp bostadsrättsinnehavaren på grund av störningarna måste bostadsrättsföreningen ha uppmanat hen att vidta rättelse. Föreningen bör skicka en skriftlig rättelseanmaning till bostadsrättsinnehavaren av vilken tydligt framgår på vilket sätt hen gör fel och att bostadsrätten kan förverkas om rättelse inte sker. Rättelseanmaningen bör skickas med rekommenderat brev. Föreningen ska också underrätta socialnämnden i kommunen om störningarna, senast innan uppsägning sker. Om bostadsrättsinnehavaren inte vidtar rättelse kan uppsägning ske på grund av förverkande.

      Om en störning bedöms vara ”särskilt allvarlig” behövs ingen rättelseanmaning eller underrättelse till socialnämnden utan uppsägning kan ske omedelbart och i dessa fall ska istället en kopia av uppsägningen skickas till socialnämnden. Exempel på ”särskilt allvarliga störningar” är omfattande störningar som kan betecknas som outhärdliga för närboende såsom kvalificerat drogmissbruk eller våld eller hot mot grannar. Om föreningen väljer denna väg så sker det på ”egen risk” och en domstol kan vid efterföljande prövning komma fram till att störningarna inte varit ”särskilt allvarliga”. Vid tveksamma fall bör därför ordningen med rättelseanmaning och underrättelse till socialnämnden som beskrivs i stycket ovan följas.

      Motsätter sig bostadsrättsinnehavaren en uppsägning måste det till en rättslig prövning för att bedöma om grund för förverkande föreligger. Därför är det viktigt att störningarna dokumenteras. Om det blir en rättslig process är det föreningen som måste bevisa omfattningen och arten av störningarna. Det kan då bli aktuellt t.ex. för grannar att vittna. Även störningar efter rättelseanmaning och uppsägning bör dokumenteras eftersom domstolen annars kan anse att rättelsen har vidtagits.

    • Vad har Riksbyggen med din förening att göra och vad innebär det att bo i en Riksbyggenförening?

      Din förening kan anlita Riksbyggen för olika typer av förvaltningstjänster som:

      Ekonomisk förvaltning

      Genom att ta hjälp med den ekonomiska förvaltningen säkerställer Riksbyggen en effektiv och trygg hantering av föreningens ekonomi. Det kan handla om till exempel bokföring och bokslut, pantförskrivning, uthyrning av lokaler och utskick av avgiftsavier samt lånehantering.

      Teknisk förvaltning

      Om din förening anlitar Riksbyggen för teknisk förvaltning får ni hjälp att garantera fastighetens värde på sikt genom professionell planering för underhåll. Bland Riksbyggens övriga tjänster finns bland annat hjälp med energioptimering och löpande drift som säkerställer att era installationer används så effektivt som möjligt.

      Fastighetsservice

      I detta tjänsteområde ingår allt från trappstädning och trädgårdsskötsel till akut underhåll när något gått sönder. Jourtelefonen Dag&Natt 0771-860 860 (ett nummer för dig som boende) ingår i denna tjänst.

      Vad innebär det att bo i en Riksbyggenförening?

      För att lära dig mer om vad det innebär att bo i en Riksbyggenförening titta på filmen Vad innebär det att bo i en Riksbyggenförening?  i e-utbildningen Bo i bostadsrätt.

    • Vad kan jag renovera själv och var behöver jag anlita proffs i min bostadsrätt?

      Alla ombyggnader som görs i lägenheten ska utföras fackmannamässigt. Vad gäller uttrycket "fackmannamässigt" betyder det inte att arbetet måste utföras av en fackman på området. En lekman kan också utföra fackmannamässiga arbeten. Det viktiga är att arbetet utförs lika bra som om en fackman hade gjort det, vad gäller arbetet i sig såväl som materiaval och liknande.

      Exakt vad som är fackmannamässigt beror på vilken typ av arbete det handlar om. Arbetet ska utföras i enlighet med de krav på kompentens och kvalitet som gäller inom den aktuella branschen.

      Gäller det förhållandevis enkla jobb som att måla och tapetsera kan många säkert göra ett nästan lika bra arbete som ett proffs. El-arbeten och arbeten i våtutrymmen, som badrum och tvättutrymmen, är förknippade med fler risker. Skulle man missa något och olyckan är framme med exempelvis fuktskador som följd, riskerar man att ersättningen från försäkringsbolaget kraftigt reduceras eller helt uteblir.

      Betala inte arbeten "svart"

      I detta sammanhang kan det vara på sin plats att kraftfullt varna för ”hantverkare” som jobbar utan kvitton, det vill säga "svart". Skulle en olycka hända är det omöjligt att styrka vem som gjort arbetet och därmed bär ansvaret. Det kan medföra att det i slutändan blir du själv som får stå för alla kostnader.

      Var hittar jag de regler som gäller i min förening?

      Vilket ansvar har jag som bostadsrättsinnehavare och vad har jag för rättigheter?

      Får jag måla och tapetsera om i hyresrätten?

    • Vad är fördelarna med att köpa nybyggt hos Riksbyggen?

      Vi arbetar alltid med fasta priser och du slipper budgivning. Genom våra tillvalsprogram får du möjlighet att sätta din personliga prägel på bostaden med exempelvis valbart utseende på vitvaror, kakel och mosaik, bänkskivor och förvaringsskåp.

      Vi använder hållbara, beprövade materialval och utrustning och färgsättning i bostäderna är väl genomtänkta. Vi ställer höga krav på våtrum och vvs-installationer. Alla lägenheter större än ett rum och kök har tvättmaskin och torktumlare samt bostaden ska kunna anpassas för olika skeden i livet med funktionella planlösningar.

      Riksbyggen säkerställer att miljö- och hälsofarliga ämnen inte byggs in i bostaden. Våra hus ska vara sunda - både för dig som bor och för miljön. Dessutom ställs det krav på att våra bostäder ska ha 30 procent lägre energianvändning än myndighetskraven.

      Sök efter en nyproducerad bostad nära dig

    • Vad är föreningens ansvar och skyldigheter?

      Din bostadsrättsförening ansvarar för avloppet och ventilationskanaler.

      Föreningen äger och ansvarar för fasader, yttertaket på fastigheten och gemensamma utrymmen. El- och vattenledningarna som går fram till din bostad är föreningens ansvar men ledningar som syns inne i lägenheten ansvarar du själv för.

      Vattenfyllda radiatorer (element) är föreningens ansvar. Om du har element eller golvvärme som du installerat själv är dessa ditt ansvar.

      Läs mer om föreningens ansvar i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Var hittar jag de regler som gäller i min förening?

      Om du undrar vilka regler kring till exempel disponering av allmänna utrymmen, ordning, renovering eller andrahandsuthyrning som gäller är det i din förenings stadgar och eventuella trivselregler du ska titta.

      I stadgarna finns föreningens grundläggande regler sammanställda. Stadgar och trivselregler kan du få av styrelsen. Om bostadsrättsföreningen har en hemsida är det vanligt att reglerna finns även där.

    • Var kan jag hitta min avier/ocr-nummer?

      Om du bor i bostadsrätt så kan du skapa ett konto på vår kundwebb. Där du bland mycket annat kan se dina avier med ocr-nummer.

      Läs mer om kundwebben

      Skapa konto på Riksbyggens Kundwebb

    • Var ska jag ställa min cykel och barnvagn?

      I vissa fastigheter finns det cykel- och barnvagnsrum. I andra områden placerar du din cykel utomhus, på angiven plats.

      Du får inte placera din cykel eller barnvagn i trapphus, entré eller i gångar utanför källar- eller vindsförråd. Börjar det brinna måste alla utrymningsvägar vara fria, dessutom försvårar det för den personal som städar i huset.

    • Vem bestämmer angående markiser som monteras på balkonger eller direkt på husets fasad?

      Det är föreningen som, genom styrelsen, bestämmer över husets fasad. En bostadsrättshavare får inte utan styrelsens godkännande nyttja eller göra åverkan på fasaden, t.ex. genom markiser, paraboler, blomlådor eller dylikt. Föreningen kan i egenskap av fastighetsägare bli ansvarig om en markis eller annat faller ner från fasaden.

      Gäller det väsentliga förändringar av fasaden är det inte styrelsen utan stämman som beslutar. För att inte behöva fatta beslut i varje enskilt fall har många föreningar utfärdat ordningsregler för vad som kan tillåtas vad gäller fasad såväl som gemensamma utrymmen. Ordningsreglerna får inte vara godtyckliga utan ska ha ett föreningsrättsligt intresse. Vidare ska de vaea beslutande i demokratisk ordning och stå i överensstämmelse med ortens sed. För att ordningsreglerna ska vara såväl förankrade i föreningen som möjligt kan det vara en god idé att fatta beslut om dem på stämman. Det gäller särskilt regler som kan vara känlsiga och beröra många, som t.ex. regler om markiser och blomlådor.

      Ingen bostadsrättsinnehavare får montera en markis (eller något annat) på fasaden utan styrlesens tillstånd. Bostadsrättshavaren är skyldig att följa de föreskrifter som finns angående montering, utseende etc. för markiser.

    • Vem är skyldig att se till att brandvarnare finns i varje lägenhet, bostadsrättshavaren eller föreningen?

      I många kommuner har det med stöd av räddningstjänstlagen beslutats att brandvarnare ska installeras i samtliga fastigheter. Enligt Räddningsverkets allmänna råd om brandvarnare i bostäder, är det lämpligt att ägaren till byggnaden ser till att brandvarnare installeras, men att de boende sedan själva ansvarar för att regelbundet prova att den fungerar och byta batterier vid behov.

      Räddningsverkets rekommendation är dock att betrakta som råd och är alltså inte tvingande. Som boende kan du alltså inte kräva att fastighetsägaren förser bostäderna med brandvarnare.

      Kontakta din styrelse för att få reda på bestämmelserna i just din förening.

    • Lagar och regler gällande bostadsrätt

      Varje förening har en uppsättning stadgar som ska åtföljas av alla bostadsrättshavare i föreningen. Stadgarna antas av medlemmarna i föreningen vid den konstituerande stämman och är de grundläggande bestämmelser som skall gälla i bostadsrättsföreningen. Det som måste finnas med i stadgarna finns specificerat i bostadsrättslagen. Riksbyggen kan hjälpa din förening med formuleringen av era stadgar.

      Utöver stadgarna finns en rad lagar och regler som samtliga bostadsrättsföreningar och boende måste följa. De lagar man påverkas mest av som bostadsrättsförening är bostadsrättslagen och föreningslagen.

      Bostadsrättslagen (1991:614)

      Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar

      Lag (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt

      Bostadsrättsförordning (1991:630)

      Bokföringslagen (1999:1078)

      Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

      Inkomstskattelagen (1999:1229)

      Mervärdesskattelagen (1994:200)

      Skattebetalningslagen (1997:483)

      Årsredovisningslagen (1995:1554)

      Lag (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter

      Lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

      Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

      Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar (SKV 378)

    • Vilka lagar och regler gäller för boende i hyresrätt?

      Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad eller lokal där en hyresgäst varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en hyresvärd. Ett flerfamiljshus med lägenheter som upplåts genom hyresrätt kan kallas hyreshus. Riksbyggens huvudsakliga inriktning är att utveckla nya bostadsrättslägenheter. Vi har endast en begränsad mängd hyresrätter [länka till hyresrätt-sidan], koncentrerade till ett fåtal orter.

      Hyresnämnden

      Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Nämnden fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand.

      Hyresgästföreningen

      Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för hyresgäster. De arbetar för att alla ska ha rätt till en god bostad till rimlig kostnad.

      Hyreslagen

      Hyreslagen är en lag som reglerar förhållandet mellan den som hyr ut och den hyrande, ibland omnämnd i samband med lägenhetsuthyrning. Hyreslagen ingår i Jordabalk (1970:994) och utgör kapitel 12 av densamma.

    • Vilka regler gäller för husdjur i bostadsområdet?

      En hund eller katt kan vara människans bästa vän, men samma husdjur kan vålla obehag för andra i bostadsområdet. Om alla visar hänsyn behöver det inte bli några problem.

      Tänk på att vissa människor är rädda för lösa hundar. Även om hunden inte är farlig, eller bits så kan det uppstå olyckor. Människor med dåligt hjärta kan drabbas, barn kan springa ut i trafiken uppskrämda av en lekfull hund.

      Respektera även att många människor håller avstånd på grund av allergi mot hund och katt.
      Lämna inte hunden utan tillsyn en hel dag. Hundar som är ovana vid att vara ensamma kan yla eller skälla och på så vis störa grannar som behöver lugn och ro.

      Rastning i området

      En av de saker som skapar mest irritation över djur i ett bostadsområde är när de bajsar och kissar på ställen de inte bör. Det är otrevligt om någon råkar trampa i och om det händer i en sandlåda eller på en lekplats kan det bli hälsofarligt för barnen.

      Ta alltid med en påse så att du kan plocka upp efter din hund eller katt när ni är ute på promenad.

      Lagar och regler om hundar och katter

      Vad lagen säger om husdjur

      "Hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter".

      Vad lagen säger om katten

      "En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får dödas av jakträttshavaren eller av någon som företräder denne. Inom tättbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten".

      Om någon djurägare bryter mot bestämmelserna ska man först tala med djurägaren, vända sig till hyresvärden eller kontakta kommunens hälsovårdskontor.

    • Vilka skäl godtas vid andrahandsuthyrning?

      Som bostadsrättsinnehavare får man inte hyra ut sin bostadsrätt hur som helst. Enligt bostadsrättslagen krävs som huvudregel styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd (undantag för bland annat kommun och landsting som innehar bostadslägenhet för permanentboende).

      Observera att ingen hyra eller annan ersättning måste betalas för att reglerna ska gälla och i lagen anges därför ”andrahandsupplåtelse” istället för ”andrahandsuthyrning”. För frågan om det är en andrahandsupplåtelse eller inte spelar det ingen roll vilken relation bostadsrättshavaren har till den som ska använda lägenheten. Däremot måste det vara fråga om att den eller de som ska bo i lägenheten självständigt förfogar över den. Detta till skillnad mot vad som gäller när bostadsrättshavaren har en inneboende och bostadsrättshavaren och den inneboende tillsammans nyttjar lägenheten. För inneboende krävs inte tillstånd.

      Vägrar styrelsen att ge samtycke till en andrahandsupplåtelse kan bostadsrättshavaren ansöka om hyresnämndens tillstånd. Hyresnämnden ska ge tillstånd om bostadsrättshavaren har vad man kallar skäl för upplåtelsen och föreningen inte har befogad anledning att vägra. Hyresnämndens tillstånd ska tidsbegränsas och kan förenas med villkor. Nämndens beslut kan inte överklagas. I lagen finns inga exempel på vad som menas med ”skäl” respektive ”befogad anledning att vägra”. I lagförarbetena ges exempel på vad som ska menas med skäl och i hyresnämnderna har utvecklats en praxis för detta. Styrelsen kan dock samtycka till andrahandsupplåtelse även om inte bostadsrättshavaren har av rättsordningen godtagbara skäl, förutsatt att alla medlemmar behandlas lika. Eftersom föreningar kan välja att vara generösare med att ge tillstånd än vad lagen föreskriver, är det inte meningsfullt att sammanställa en lista på alla skäl som godtagits av olika föreningar. Som skäl har i förarbeten och praxis ansetts bland annat utlandsvistelse, vilja att bereda närstående bostad, andrahandsupplåtelse i avvaktan på att bostadsrättshavaren ska bosätta sig i lägenheten vid pensionering (som inte bör ligga alltför långt fram i tiden), att bostadsrättshavaren är intagen på långvård eller annat boende pga. ålder eller sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på ort bortom pendlingsavstånd (normalt mer än 8–10 mil bort och restid om mer än 1,5 timme enkel väg) samt sambo på prov.

      Det finns inget krav på att bostadsrättshavaren ska återvända till lägenheten för att tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. Uppräkningen är på intet sätt uttömmande utan även andra skäl kan vara godtagbara. Den som förvärvat en lägenhet i spekulativt syfte anses dock inte ha godtagbara skäl att få upplåta lägenheten i andra hand. Exempel på ”befogad anledning att vägra” kan vara den föreslagna hyresgästens personliga kvalifikationer; exempelvis om personen är en känd störningsmakare. Däremot saknar den föreslagne hyresgästens betalningsförmåga betydelse för föreningen, eftersom det alltjämt är bostadsrättshavaren som ska fullgöra sina betalningsskyldigheter mot föreningen.

      Även tidsfaktorn ska vägas in. Ju längre tid bostadsrättshavaren avser att inte själv nyttja lägenheten, desto svagare anses normalt motiven för att andrahandsuthyrning ska tillåtas mot föreningens vilja. Efterhand som tiden går väger också skälen för att tillåta fortsatt andrahandsupplåtelse lättare. Även föreningens storlek kan få betydelse för hur lång tid som tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. I små föreningar kan det vara svårare att få personer att engagera sig i styrelsearbetet om många lägenheter är upplåtna i andra hand än i en större. Ytterligare befogad anledning att vägra kan vara föreskrifter i stadgarna. Vad gäller så kallade 55+ lägenheter brukar det till exempel krävas att även den som hyr i andra hand ska vara 55+.

      Avslutningsvis kan nämnas att otilllåten andrahandsupplåtelse kan utgöra grund för förverkande av bostadsrätten.

    • Vilket ansvar har jag som bostadsrättsinnehavare och vad har jag för rättigheter?

      Du har ett ansvar som boende i en bostad och det finns vissa saker du får göra i din lägenhet utan styrelsens tillåtelse.

      Ditt ansvar som boende

      Det är inte föreningens ansvar att laga saker som går sönder i en bostadsrättshavares lägenhet - vilket är lätt att tro eftersom det är föreningen som äger fastigheten som bostaden ligger i. Så är det om man har en hyresrätt men inte när man äger en bostadsrätt. Det mesta som syns inuti din bostad är faktiskt ditt ansvar.

      Väggar, golv och tak är ditt ansvar

      Du måste själv underhålla ytskikten och underliggande tätskikt på väggar, golv och tak. Men det innebär ju också att du till exempel får sätta upp vilken tapet du vill eller byta golv utan att fråga någon annan. Du är också ansvarig för glas i fönster och dörrar.

      Kök och badrum är ditt ansvar

      Om frysen går sönder måste du själva byta ut den. Och det gäller all inredning och utrustning i kök och badrum. Men det innebär också att du får renovera ditt badrum eller kök om du inte är nöjd med standarden. Se bara till att arbetet utförs fackmannamässigt. Annars kan du bli ersättningsskyldig om du till exempel orsakar en vattenläcka hos grannen. Det är inte alltid så lätt att göra saker själv som det ser ut på tv.

      Om du gör större ingrepp som att riva en vägg eller flytta avlopp, ventilation eller vattenledningar måste du ta begära tillstånd från styrelsen först.

      Det är dessutom en ganska bra idé att kontakta styrelsen oavsett vad du ska renovera. Om du vill renovera badrummet är det ju bra att veta när nästa stambyte är planerat så att du inte lägger massa pengar på att göra om något som ändå måste rivas efter ett halvår.

      Socialt ansvar mot dina grannar

      Som bostadsrättshavare har du dessutom ett socialt ansvar. Det betyder att du måste respektera de regler som gäller för exempelvis renoveringsarbeten, oljud och städning av allmänna utrymmen.

      Vad du får göra och inte göra utan styrelsens tillstånd

      Du får göra utan styrelsens tillstånd:

      • Måla, tapetsera och lägg golv
      • Byt kylskåp, frys och spis
      • Renovera ytskikt i kök och badrum

      Du får inte göra utan styrelsens tillstånd:

      • Riva bärande väggar
      • Ändra befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
      • Andra väsentliga förändringar

      Läs även frågan Vad är föreningens ansvar och skyldigheter?

      Titta på vår video Ditt ansvar som bostadsägare i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Är det fråga om andrahandsupplåtelse när endast en av två andelsägare av en bostadsrätt bor i lägenheten?

      Om flera personer står som bostadsrättshavare och är medlemmar i föreningen är det inte frågan om en andrahandsupplåtelse, så länge som någon medlemmarna bor i lägenheten. Föreningen kan inte heller tvinga någon av medlemmarna att överlåta sin del av bostadsrätten till den andre medlemmen.

    • Är det styrelsen som bestämmer om besökare ska betala en avgift för att få stå på besöksparkeringen?

      Det är styrelsen som har hand om den löpande förvaltningen. Av Riksbyggens normalstadgar framgår det att för bostadsrättsföreningar fattar styrelsen beslut om avgifter för bland annat parkeringsplatser.

      Däremot kan medlemmar i föreningen se till att frågan kommer upp på årsstämman genom att lämna in en motion till styrelsen.

    • Är det tillåtet att ha fest?

      Ja, någon gång ibland. Förvarna gärna dina grannar om dina planer och tänk på att visa hänsyn. Bastoner och vibrationer hörs genom stora delar av huset.

      Generellt gäller att det ska vara tyst i huset efter klockan 22.00 till 06.00.

  • BoSpar

    • BoSpar blir Riksbyggen Förtur

      Riksbyggen kommer att ersätta BoSpar med ett förtursprogram med förenklad poängberäkning utan sparande. Läs mer om övergången och om Riksbyggen Förtur. 

    • Jag har tidigare varit med i BoSpar och har nu anmält mig till Riksbyggen Förtur. Jag undrar när och hur jag ska betala årsavgiften?

      Du som tidigare har varit Bosparare har redan betalat årsavgift till BoSpar och behöver därför inte betala årsavgift till Riksbyggen Förtur förrän 31 mars 2017 och därefter var 12 månad. Du kommer att få avisering om betalning av årsavgift till den mejladress du angivit i ansökan.

    • Jag har tidigare varit med i BoSpar och jag undrar hur jag ska kunna se mina poäng nu när jag inte längre kan logga in på Bosparwebben?

      I september 2016 kommer medlemmar i Riksbyggen Förtur kunna logga in på Min Förtur, där kommer man kunna se sina poäng från BoSpar och i Riksbyggen Förtur. Man kommer också kunna ändra kontaktuppgifter och avsluta sitt medlemskap i Riksbyggen Förtur.

  • Flytt

    • Behöver jag ansöka om utträde ur föreningen när lägenheten säljs?

      Nej, när nya köparen blir medlem upphör säljaren att vara medlem automatiskt.

    • Får en medlem i bostadsrättsföreningen ha två lägenheter? Kan personen i så fall hyra ut den andra i andra hand?

      Vad gäller själva köpet har föreningen inget att säga till om - det är en sak mellan säljare och köpare. Däremot har föreningen rätt att neka en köpare att bli medlem i föreningen om förutsättningarna för medlemskap inte är uppfyllda. Nekas medlemskap är köpet ogiltigt. I detta fall blir det dock inte fråga om någon medlemskapsprövning vid förvärv av den andra bostadsrätten eftersom personen redan är medlem i föreningen. I ett sådant fall har föreningen således inte någon möjlighet att hindra en presumtiv köpare även om denne inte har för avsikt att bo i lägenheten. Det finns heller inte något i bostadsrättslagen eller Riksbyggens normalstadgar som säger att en person inte får ha mer än en bostadsrätt.

      Andrahandsupplåtelse

      Om bostadsrättshavaren inte bor i lägenheten kan det röra sig om en andrahandsupplåtelse. Om ingen person bor i lägenheten är det inte någon andrahandsupplåtelse. Då handlar det istället om att lägenheten står tom. Det är normalfallet inte grund för uppsägning, såvida inte lägenheten lämnas utan tillsyn.

      Är det däremot så att andra personer bor i lägenheten rör det sig om en andrahandsupplåtelse. För att upplåta en lägenhet i andra hand krävs styrelsens samtycke, alternativt hyresnämndens tillstånd. Otillåten andrahandsupplåtelse kan vara grund för förverkande av nyttjanderätten till bostadsrätten.

      Läs även frågan Vilka skäl godtas vid andrahandsuthyrning och hur länge får man hyra ut?

    • Hur gör jag för att hyra ut min lägenhet i andra hand?

      Det är styrelsen i din bostadsrättsförening som tar beslut om andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning tillåts i högst ett år i taget. Andrahandsuthyrning är en överenskommelse mellan innehavaren och andrahandshyresgästen.

      Blanketten Uthyrning av andra hand för bostadsrätt (alternativt hyresrätt) är en ansökan till föreningen men om innehavaren och andrahandshyresgästen vill kan de själva skriva ett avtal sinsemellan.

    • Hur mäter man arean på en bostadsrätt?

      Arean av en bostad mäts alltid på samma sätt oavsett upplåtelse-/ägarform.

      Exempel på när det är viktigt att det känna till den uppmätta/exakta arean är:

      • vid fastighetstaxering
      • vid ansökan av bygglov
      • hyresavtal (inklusive prövning av hyrans skälighet)
      • köp av bostad
      • försäljning av bostad

      Läs hur du mäter din bostad på Swedish Standards Institute:s webbplats

    • Jag och en granne vill byta hyresrätt med varandra. Får vi göra det?

      Vill ni göra ett direktbyte av lägenheterna måste du kontakta Riksbyggen för ett godkännande.

    • Jag vill hyra ut min lägenhet i andra hand. Vad finns det för regler kring det?

      Du får hyra ut din lägenhet i andra hand under vissa omständigheter och förutsatt att du fått tillåtelse av Riksbyggen.

      Exempel på anledningar som kan göra att du får hyra ut i andra hand är om du studerar eller arbetar på annan ort, om du ska flytta ihop med din partner på prov eller annan godtagbar anledning.

      Du måste ange varför du vill hyra ut, hur länge och till vem. Fyll i ansökan om uthyrning av hyresrätt i andrahand och skicka till oss (adressen står på blanketten). Om du hyr ut i andra hand utan tillåtelse från Riksbyggen kan du bli av med ditt hyreskontrakt.

    • Jag vill veta allt om överlåtelse

      En överlåtelse är en övergång av äganderätt eller av rättigheten att nyttja någonting som ägs av någon annan. Överlåtelse kan ske till exempel genom köp, byte eller gåva.

      Överlåtelse via privat försäljning av bostaden hos Riksbyggen

      Tre överlåtelseavtal ska skrivas, ett till säljaren, ett till köparen och ett originalavtal som skickas till Riksbyggen. Vi vidarebefordrar handlingarna till föreningen för beslut. Om ni använder ett annat överlåtelseavtal än Riksbyggens behövs en separat ansökan om medlemskap.

      Säljare och köpare meddelas föreningens beslut per brev.

      Överlåtelse via försäljning av bostaden via mäklare

      • Mäklaren upprättar överlåtelseavtal, hanterar handpenning och kontaktar banken.
      • Mäklaren skickar in originalavtalet samt kompletterande handlingar (exempelvis fullmakt, bouppteckning, anställningsbevis) till Riksbyggen.

      Överlåtelse av bostadsrätt som gåva

      Vid gåva är det aldrig några pengar inblandade/någon köpeskilling eftersom bostadsrätten då överlåts just som en gåva.

      • Ett gåvobrev ska upprättas och skickas i original till Riksbyggen.
      • Överlåtaren kan skriva ett eget gåvobrev men det finns också att köpa på bokhandeln.

      Om gåvotagaren inte är medlem ska ansökan om medlemskapbifogas.

      Överlåtelseavgift?

      När du köper eller säljer en lägenhet tar Riksbyggen ut en administrativ avgift enligt föreningens stadgar.

      Av bostadsrättsföreningens stadgar framgår att föreningen äger rätt att ta ut en överlåtelseavgift på 2,5 procent av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs årligen av SCB på uppdrag av regeringen. Prisbasbeloppet varierar från år till år.

      Överlåtelseavgiften debiteras säljare eller köpare beroende på vad som framgår av föreningens stadgar.

      Vad är viktigt att tänka på vid en överlåtelse hos Riksbyggen

      Det här ska skickas till Riksbyggen:

      • Vid köp – Ett original av avtalet.
      • Vid arv – En kopia på hela bouppteckningen och eventuellt testamente.
      • (Bouppteckningen måste vara registrerad hos Skatteverket)
      • Vid bodelning – Ett original av bodelningsavtalet.
      • Vid gåva – Ett original av gåvobrevet. Viktigt är även att ta reda på vem som enligt bostadsrättsföreningens stadgar är skyldig att betala överlåtelseavgift.

       Läs vad ett gåvobrev behöver innheålla

    • Jag är bostadrättshavare och vill skriva över en andel av min bostadsrätt på en släkting. Hur stor del brukar man skriva över?

      Det finns ingen gräns för hur stor en andelen måste vara för att överlåtas. Däremot finns det en bestämmelse i bostadsrättslagen och även i Riksbyggens normalstadgar där det framgår att föreningen har rätt att neka andelsförvärv för andra än makar eller sambor.

      En särskild bestämmelse finns också för föräldrar och barn.

      Vid andelsförvärv där bostadsrätten efter förvärvet innehas av förälder/föräldrar och barn får styrelsen bevilja medlemskap åt förvärvare som inte avser att permanent bosätta sig i lägenheten förutsatt att någon av andelsägarna avser att göra så.

    • Kan jag ansöka om att få hyra ut min lägenhet i andra hand för att testa samboende?

      Andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet kräver styrelsens medgivande. Om du som bostadsrättshavare har skäl att hyra ut lägenheten, och styrelsen inte har befogad anledning att neka uthyrning, ska medgivande ges.

      Samboende på prov räknas vanligtvis som ett skäl till att hyra ut en bostadsrättslägenhet i andra hand under ett års tid. För det fall att du anser att styrelsens beslut är felaktigt kan du kontakta hyresnämnden som då beslutar om tillstånd ska ges eller inte. Hyresnämndens beslut kan inte överklagas. Om andrahandsuthyrning sker utan medgivande från styrelsen eller hyresnämnden kan bostadsrätten förverkas.

    • Kan jag bli vägrad medlemskap fastän jag har köpt lägenheten?

      Köp av bostadsrätt blir inte definitivt förrän köparen har antagits som medlem av föreningen. Det är styrelsen som avgör frågan om medlemskap med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i föreningens stadgar. Föreningen kan neka medlemskap till en köpare som inte kan antas fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen.

      Bristande ekonomi kan läkas med ett borgensåtagande eller att annan säkerhet ställs. Den som nekats medlemskap kan begära överprövning av beslutet hos hyresnämnden.

    • Måste jag bli medlem i en förening när jag har köpt en bostad?

      För att flytta in i en bostadsrättsförening måste köparen bli godkänd medlem i föreningen. Ansökan om medlemskap ska dessutom bifogas med överlåtelseavtalet i de fall överlåtelseavtalet inte omfattar detta.

      Blanketten för medlemskap ska skickas till Riksbyggen för registrering - men beslutet om medlemskap tas av styrelsen som sedan meddelar sitt beslut till Riksbyggen.

    • När kan jag flytta in i lägenheten jag köpt?

      Du kan flytta i så snart ditt medlemskap i föreningen har beviljats, detta kan ta upp till en månad från det att ansökan/avtalet kommit in till Riksbyggen.

    • Vad behöver ett gåvobrev innehålla?

      Ett gåvobrev ska innehålla:

      • Vem som är givare
      • Vem som är mottagare
      • Vilken bostadsrätt och lägenhetsnummer det gäller
      • Hur stor del som ges
      • Tillträdesdag
      • Avtalsdatum (datum vid påskrift)
      • Allas underskrifter
      • Gärna givarens nya adress, för kontrolluppgift

      Gåvobrevet ska undertecknas av alla parter.

      Om gåvomottagaren inte redan är medlem i föreningen ansöker personen om medlemskap och föreningen beslutar om godkännande. Gåvogivaren avgör hur stor andel som ges i gåva. Om gåvan avser en viss andel av bostadsrätten behöver andelen anges.

      Om gåvogivaren ger 100 % men önskar bo kvar behöver föreningens styrelse informeras. Styrelsen beslutar om andrahandsuthyrning behövs eller inte.

      Vid flytt önskar Riksbyggen veta givarens nya adress så att vi kan sända en kontrolluppgift. Du behöver en medlemsansökan och en blankett för uthyrning av bostaden i andra hand.

    • Vad ska jag tänka på när jag ska köpa bostad?

      Vad man ska tänka på vid köp av en bostad skiljer sig åt beroende på om bostaden är nyproducerad eller om det bott någon där tidigare.

      Riksbyggen säljer främst nyproducerade bostäder, men det händer givetvis att personer som bor i Riksbyggen-hus och Riksbyggen-föreningar säljer sina bostäder. Som hjälp på vägen när man köper en bostad har vi tagit fram en checklista på saker som kan vara bra att kontrollera inför köpet.

      Checklista vid bostadsköp:

      Lånelöfte – hur mycket får du låna?

      Om du inte köper lägenheten för egna pengar bör du kontrollera med din bank hur mycket du kan få låna innan du börjar lägga bud på en bostad. Hur mycket man får låna beror bland annat på tidigare lån, inkomst och ekonomisk historik.

      Panter - är bostaden pantsatt?

      Ibland används bostaden som säkerhet eller pant för något annat. Kontrollera att den tidigare bostadshavaren inte pantsatt lägenheten eller huset eftersom detta fortsätter att gälla även om bostaden sålts till någon annan. Du kan alltså bli av med en bostad du köpt om någon tidigare pantsatt den.

      Ta del av föreningens årsredovisning

      Som köpare har du rätt att ta del av föreningens årsredovisning. Med hjälp av denna kan du ta reda på hur föreningens ekonomi ser ut, vilket kan användas som beslutsunderlag inför köpet. 

      Medlemskap i förening

      Köp av bostadsrätt blir definitivt först när köparen antagits som medlem av föreningen och då har köparen rätt att flytta in. Styrelsen avgör frågan om medlemskap och kan neka medlemskap om köparen inte kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen.

    • Vad är fördelarna med att köpa nybyggt hos Riksbyggen?

      Vi arbetar alltid med fasta priser och du slipper budgivning. Genom våra tillvalsprogram får du möjlighet att sätta din personliga prägel på bostaden med exempelvis valbart utseende på vitvaror, kakel och mosaik, bänkskivor och förvaringsskåp.

      Vi använder hållbara, beprövade materialval och utrustning och färgsättning i bostäderna är väl genomtänkta. Vi ställer höga krav på våtrum och vvs-installationer. Alla lägenheter större än ett rum och kök har tvättmaskin och torktumlare samt bostaden ska kunna anpassas för olika skeden i livet med funktionella planlösningar.

      Riksbyggen säkerställer att miljö- och hälsofarliga ämnen inte byggs in i bostaden. Våra hus ska vara sunda - både för dig som bor och för miljön. Dessutom ställs det krav på att våra bostäder ska ha 30 procent lägre energianvändning än myndighetskraven.

      Sök efter en nyproducerad bostad nära dig

    • Varför betalar jag hyra om jag köpt min bostadsrätt?

      När man säger hyra är det i själva verket avgift man menar. Oavsett om man säger hyra eller avgift kan det ju verka lite märkligt att man ska betala en avgift för att använda något man faktiskt köpt.

      Föreningen ska inte göra någon vinst på avgiften du som bostadsrättshavare betalar. Avgiften täcker kostnader för det som ägs och förvaltas av föreningen. På så sätt betalar ni tillsammans för det som ni utnyttjar gemensamt. Till exempel städning av trapphus, gräsklippning och snöröjning.

      Men förutom löpande utgifter för olika tjänster täcker avgiften även utveckling och underhåll. För exempelvis stambyten eller renovering av fasader behöver föreningen lägga undan pengar.

      De flesta föreningar är dessutom belånade. Kostnaden för de lånen ingår också i din avgift.

      Du och dina grannar bildar tillsammans en ekonomisk förening, er bostadsrättsförening. Du är alltså medlem i en ekonomisk förening! Det är den föreningen som äger själva fastigheten. Det är alltså inte så att du äger den lilla del av fastigheten som utgör din bostad. Det du äger är rätten att nyttja bostaden på obestämd tid.
      Att ni genom bostadsrättsföreningen äger fastigheten innebär också att ni delar på ansvaret och risken. Om något behöver åtgärdas är det du och dina grannar som ansvarar för att lösa det. Det finns ingen hyresvärd att vända sig till.

      Titta på film Varför betalar du hyra? i vår E-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Vem ansvarar för nycklar vid en överlåtelse?

      Vanligtvis är det säljarens (vanligtvis en mäklare) ansvar att överlämna samtliga nycklar. Inte Riksbyggens.

      Enligt stadgarna svarar säljaren för låset och därmed nycklarna. Varken föreningen eller Riksbyggen disponerar över nycklarna, utan det är det bostadsrättshavaren som gör.

      Det är viktigt att parterna reglerar frågan i överlåtelseavtalet så att det inte råder några oklarheter.

      Lär dig mer om överlåtelse

    • Vi ska skiljas, hur går en bodelning till?

      Bodelningsavtal kan upprättas när det är en separation mellan äkta makar/sambos.

      • Ett bodelningsavtal i original skickas till Riksbyggen i Västerås.
      • Om förvärvare inte är medlem ska ansökan om medlemskap bifogas. 
      • Viktigt att det framgår vem som ”får” bostadsrätten.
      • Ingen köpeskilling.

      Arv- och bouppteckning

      När någon av ägarna till bostadsrätten har avlidit kan det vara aktuellt med en överlåtelse genom arv/arvskifte.

      När en bostadsrätt ska arvskiftas ska alltid:

      1. Hela den registrerade bouppteckningen från Skatteverket och eventuellt arvskifte, testamente och fullmakter skickas till

        Riksbyggen Servicecenter
        Box 540 
        721 09 Västerås 

        Att skicka en kopia är okej. 

      2. Om arvtagaren inte är delägare/medlem i föreningen ska ansökan om medlemskap bifogas.
      3. Vid försäljning av lägenhet i dödsboets namn behövs alla dödsbodelägares underskrift.

      Görs överlåtelsen i två steg (först föra över lägenheten till dödsbodelägare och sedan sälja i deras namn) blir det två överlåtelseavgifter.

    • Vilka skäl godtas vid andrahandsuthyrning?

      Som bostadsrättsinnehavare får man inte hyra ut sin bostadsrätt hur som helst. Enligt bostadsrättslagen krävs som huvudregel styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd (undantag för bland annat kommun och landsting som innehar bostadslägenhet för permanentboende).

      Observera att ingen hyra eller annan ersättning måste betalas för att reglerna ska gälla och i lagen anges därför ”andrahandsupplåtelse” istället för ”andrahandsuthyrning”. För frågan om det är en andrahandsupplåtelse eller inte spelar det ingen roll vilken relation bostadsrättshavaren har till den som ska använda lägenheten. Däremot måste det vara fråga om att den eller de som ska bo i lägenheten självständigt förfogar över den. Detta till skillnad mot vad som gäller när bostadsrättshavaren har en inneboende och bostadsrättshavaren och den inneboende tillsammans nyttjar lägenheten. För inneboende krävs inte tillstånd.

      Vägrar styrelsen att ge samtycke till en andrahandsupplåtelse kan bostadsrättshavaren ansöka om hyresnämndens tillstånd. Hyresnämnden ska ge tillstånd om bostadsrättshavaren har vad man kallar skäl för upplåtelsen och föreningen inte har befogad anledning att vägra. Hyresnämndens tillstånd ska tidsbegränsas och kan förenas med villkor. Nämndens beslut kan inte överklagas. I lagen finns inga exempel på vad som menas med ”skäl” respektive ”befogad anledning att vägra”. I lagförarbetena ges exempel på vad som ska menas med skäl och i hyresnämnderna har utvecklats en praxis för detta. Styrelsen kan dock samtycka till andrahandsupplåtelse även om inte bostadsrättshavaren har av rättsordningen godtagbara skäl, förutsatt att alla medlemmar behandlas lika. Eftersom föreningar kan välja att vara generösare med att ge tillstånd än vad lagen föreskriver, är det inte meningsfullt att sammanställa en lista på alla skäl som godtagits av olika föreningar. Som skäl har i förarbeten och praxis ansetts bland annat utlandsvistelse, vilja att bereda närstående bostad, andrahandsupplåtelse i avvaktan på att bostadsrättshavaren ska bosätta sig i lägenheten vid pensionering (som inte bör ligga alltför långt fram i tiden), att bostadsrättshavaren är intagen på långvård eller annat boende pga. ålder eller sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på ort bortom pendlingsavstånd (normalt mer än 8–10 mil bort och restid om mer än 1,5 timme enkel väg) samt sambo på prov.

      Det finns inget krav på att bostadsrättshavaren ska återvända till lägenheten för att tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. Uppräkningen är på intet sätt uttömmande utan även andra skäl kan vara godtagbara. Den som förvärvat en lägenhet i spekulativt syfte anses dock inte ha godtagbara skäl att få upplåta lägenheten i andra hand. Exempel på ”befogad anledning att vägra” kan vara den föreslagna hyresgästens personliga kvalifikationer; exempelvis om personen är en känd störningsmakare. Däremot saknar den föreslagne hyresgästens betalningsförmåga betydelse för föreningen, eftersom det alltjämt är bostadsrättshavaren som ska fullgöra sina betalningsskyldigheter mot föreningen.

      Även tidsfaktorn ska vägas in. Ju längre tid bostadsrättshavaren avser att inte själv nyttja lägenheten, desto svagare anses normalt motiven för att andrahandsuthyrning ska tillåtas mot föreningens vilja. Efterhand som tiden går väger också skälen för att tillåta fortsatt andrahandsupplåtelse lättare. Även föreningens storlek kan få betydelse för hur lång tid som tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. I små föreningar kan det vara svårare att få personer att engagera sig i styrelsearbetet om många lägenheter är upplåtna i andra hand än i en större. Ytterligare befogad anledning att vägra kan vara föreskrifter i stadgarna. Vad gäller så kallade 55+ lägenheter brukar det till exempel krävas att även den som hyr i andra hand ska vara 55+.

      Avslutningsvis kan nämnas att otilllåten andrahandsupplåtelse kan utgöra grund för förverkande av bostadsrätten.

    • Är det fråga om andrahandsupplåtelse när endast en av två andelsägare av en bostadsrätt bor i lägenheten?

      Om flera personer står som bostadsrättshavare och är medlemmar i föreningen är det inte frågan om en andrahandsupplåtelse, så länge som någon medlemmarna bor i lägenheten. Föreningen kan inte heller tvinga någon av medlemmarna att överlåta sin del av bostadsrätten till den andre medlemmen.

  • Hållbarhet

    • Hur kan jag städa så att miljön inte skadas så mycket?

      Vi använder för det mesta rengöringsmedel i onödan när vi städar. Hela 40 000–50 000 ton städ- och rengöringsmedel används i våra hem varje år. Det innebär att stora mängder miljö- och hälsoskadliga kemikalier belastar miljön i onödan. Med rätt städutrustning behövs sällan kemikalier. Men i de fall det behövs så undvik onödigt starka medel, välj hellre miljömärkta varor och överdosera inte.

      Mikrofiber istället för medel

      Många tror inte att det kan blir rent i våra hem utan rengöringsmedel. Men sanningen är att det för det mesta inte behövs, såvida det inte rör sig om väldigt smutsiga utrymmen. En duk eller mopp av mikrofiber tar bort smuts och bakterier med enbart vatten minst lika bra som rengöringsmedel. Det beror på den statiska och kapillära effekt hos mikrofiber som suger upp och hakar fast smuts och bakterier. Detta gäller för de flesta ytor, till exempel golv, diskbänk, toalettstol och fönster. Dessutom slipper man rester efter kemikalier på den rengjorda ytan som kan virvla omkring inomhus.

      Välj miljömärkta och milda rengöringsmedel

      Med städredskap gjorda av mikrofiber blir kemikalier som sagt ofta överflödiga, men om det ändå behövs: välj miljömärkta och milda alternativ.

      • Såpa är framtaget av naturliga råvaror och kan användas på de flesta golv och ytor.
      • Ättika är bra för desinficering inuti toaletten.
      • Ättika, vin- och citronsyra fungerar bra mot rost- och kalkavlagringar i toalett, handfat och badkar.
      • Produkter med märkningarna Bra Miljöval eller Svanen innehåller till exempel inte hälsofarliga ämnen och ingredienserna är lättnedbrytbara. Vilket innebär att de inte belastar miljön.

      Relaterad läsning

      Besök stiftelsen Håll Sverige Rent

      På Naturskyddsföreningen.se kan du leta efter produkter märkta med Bra Miljöval

      Leta efter miljömärkta produkter hos Svanen

    • Hur kan vår förening minska miljöpåverkan?

      Riksbyggen har satt upp tuffa mål för att minska vår miljöpåverkan och arbetar konkret med miljöfrågorna varje dag; när vi bygger nya bostäder och i vår fastighetsförvaltning. Det är naturligt för oss eftersom bygg- och fastighetssektorn svarar för 35 procent av energianvändningen. Vårt miljöarbete är en långsiktig investering, precis som allt annat vi gör.

      Riksbyggen erbjuder olika tjänster för att hjälpa din förening att minska sin miljöpåverkan.

      Tjänsten Energiplan

      Energikostnaden är den största enskilda rörliga kostnaden i alla fastigheter. Oavsett var huset är beläget, när eller hur det är byggt eller om uppvärmningen sker med fjärrvärme, olja, pellets eller el. Mycket pengar finns att spara i en förening med väl fungerande energisystem.

      Riksbyggen erbjuder tjänsten Energiplan, som utreder hur er förening kan spara både pengar och miljö. 

      Tjänsten Energioptimering

      Fortsättningen på en utförd Energiplan är ofta ett optimeringsarbete i fastighetens installationer. Vi kallar det Energioptimering. Det är en garanti för att din fastighets olika installationer används på bästa möjliga och mest effektiva sätt.

      Riksbyggen erbjuder tjänsten energioptimering separat.

      Individuell mätning

      Att mäta elförbrukningen per bostad ger en bra bild av hur mycket varje hushåll förbrukar och ger en rättvis kostnadsfördelning.

      Läs mer om Riksbyggens tjänster inom energiförvaltning.

    • Hur möblerar jag miljövänligt?

      Det spelar stor roll för miljön hur du möblerar. Det handlar om att få värmen att sprida sig i rummet så att du inte höjer temperaturen för att du upplever att det är kallt.

      Några enkla tips om hur du kan skapa ett behagligare inomhusklimat. Det finns många faktorer som du kan påverka för att förbättra inomhusklimatet hemma hos dig – samtidigt som du minska energianvändningen.

      Några tips kring inomhusklimat:

      • Möblera så att radiatorerna inte täcks. Soffan eller andra stora möbler ska inte stå framför elementet
      • Vädra kort och effektivt, inte under en längre tid
      • Använd termostaten om du vill du ha lägre temperatur inomhus. Temperaturen på en radiator kan och ska vara olika på den övre delen jämfört med den undre delen.
      • Placera termometern på en innervägg, helst i ögonhöjd
      • Stäng av köksfläkten när den inte används
      • Låt friskluftsventilen alltid vara öppen
      • Ha inte långa, tjocka gardiner som täcker elementet. Luften runt radiatorn ska cirkulera fritt.
      • Hitta en behaglig rumstemperatur. Hyresgästföreningen rekommenderar 20–21 grader.

      Sprid värmen i rummet

      Sänk - eller stäng av - värmen om du ska vädra under en längre tid. Om du ofta får ett behov av vädring kan du sänka temperaturen på dina element permanent.Om du sänker värmen med en grad kan du minska dina uppvärmningskostnader samtidigt som du minskar dina klimatpåverkande utsläpp.

      Värm dig med brasa eller filtar

      Ljus, öppen spis eller filtar ger både trevliga inslag i inredningen samtidigt som de hjälper dig att hålla temperaturen på elementen nere.

      Välj material och möbler som närproducerats

      Tänk på materialval när du handlar nya möbler och på att köpa möbler som tillverkats nära dig så att transportsträckan blir kortare.

    • Hur kan jag minska mängden avfall?

      I Sverige har vi blivit bättre på att ta hand om vårt avfall. Däremot ökar mängderna stadigt. Att få dem att istället minska, att förebygga avfall, är nästa stora utmaning på området. Annars når vi inte våra svenska miljökvalitetsmål.

      Det finns mycket vi kan göra för att minska mängden sopor. Här är några tips:

      • köp färre saker
      • lämna dina gamla hela saker till second hand eller sälj på Internet och köp själv därifrån
      • köp saker som håller länge
      • reparera saker som gått sönder
      • använd plastkassen flera gånger eller ta med egen tygpåse till affären
      • drick kranvatten istället för vatten på flaska eller burk planera matinköpen väl så allt hinner tillagas innan det blir gammalt
      • lär dig laga god mat på rester, googla efter tips på internet
      • ge upplevelsepresenter istället för vanliga paket
      • beräkna hur mycket färg som går åt om du ska måla

      Våra boendes bästa tips

      • Använd laddningsbara batterier.
      • Ta med lunchlåda istället för att köpa snabbmat.
      • Låt barnen byta leksaker med kompisarna emellanåt.
      • Lägg diskborsten i diskmaskinen och kör disktrasan i tvättmaskinen. Då hålls de fräscha längre.
      • Låna mer böcker på biblioteket, byt och låna av vänner.
      • Om du tar med barn till en hamburgerrestaurang, köp inte en box till barnen med en onödig leksak.
      • Kontakta avsändaren till reklam och tidningar du inte har nytta av och be dem sluta skicka.
      • Granne med kontoret finns en liten restaurang som vi handlar ifrån. Nu har vi börjat ta med eget porslin som maten läggs upp på. Då slipper vi plastboxar och så vidare.
      • Använd urinseparerande torrtoalett, där urinen används som gödsel och fekalierna komposteras och används till jordförbättring.
      • Ta ingen påse till frukten om du bara köpen en eller två stycken.
      • Berätta för andra vad du gör för miljön - det kan sprida sig som ringar på vattnet.

      Vilket är ditt bästa tips för att minska mängden sopor?

      Skicka det till oss så lägger vi ut det!

      Läs mer på hemsidan för kampanjen Europa minskar avfallet

    • Jag vill tvätta miljömedvetet – hur gör jag?

      Du kan skona både planeten och dina kläder genom att tvätta på rätt sätt. Med smart skötsel av dina kläder kommer de att hålla längre, samtidigt som det minskar miljöpåverkan – och ändå har du precis lika rena kläder.

      Tvätta inte i onödan

      Tvätta inte kläder som inte är smutsiga. Många gånger räcker det med att vädra och borsta kläderna. Då håller de längre och har minde miljöpåverkan.

      Låt tvätten självtorka

      Undviker man torkskåp och torktumlare och i stället låter tvätten lufttorka, håller kläderna längre och energianvändningen blir lägre.

      Fyll tvättmaskinen

      Fyll tvättmaskinen helt, men packa inte. En maskin är full när man kan hålla en knytnäve ovanför smutstvätten i trumman utan att trycka samman tvätten.

      Sänk tvättemperaturen

      Tvättanvisning på kläder anger högsta tillåtna temperatur. Men de flesta tvättmedel tvättar minst lika bra i lägre temperaturer. Det går åt ungefär hälften så mycket energi per tvättprogram om temperaturen sänks från 60 till 40 grader.

      Välj miljömärkt tvättmedel

      Använd ett miljömärkt tvättmedel, fritt från vitmedel och fosfater. Dosera tvättmedlet enligt anvisningar på förpackningen. Överdosering gör inte dina kläder renare.

      Undvik sköljmedel för mindre miljöpåverkan. Akrylkläder tvättas dock fördelaktigt med sköljmedel för att motverka statisk elektricitet på kläderna efter tvätt.

    • Vad gör jag om en lågenergilampa går sönder?

      Lågenergilampor innehåller en liten mängd kvicksilver. I varma lampor är kvicksilvret i gasform. Går en varm lampa sönder bör man därför lämna rummet och stänga dörren i minst 20 minuter.

      Efter det bör alla ytor torkas av med en fuktig trasa. Går en kall lampa sönder faller kvicksilvret ut som droppar. Samla upp lampresterna med en bit styv kartong och torka av golvet med en fuktig trasa. Lägg i båda fallen lamprester och trasa i en burk med lock och lämna till returhanteringen för miljöfarligt avfall.

      Märk burken med "Innehåller kvicksilver från lågenergilampa".

    • Vad kan jag göra för att minska energikostnaderna hemma?

      Miljötips i köket

      • Använd vattenkokare i stället för spisen när du kokar vatten. Vid användning av kastrull, sätt på locket.
      • Lämna inte köksfläkten på i onödan.
      • Ha inte kallare än sex plusgrader i kylen och minus 18 grader i frysen. Frosta av regelbundet och dammsug bakom med jämna mellanrum.
      • Håll koll på energiförbrukningen när du köper nya vitvaror och hushållsmaskiner. Välj alltid bästa energiklass.
      • Diska inte under rinnande vatten, använd i stället balja vid handdisk. Fyll alltid maskinen vid maskindisk.

      Miljötips i badrummet och tvättrum

      • Ta snabba duschar i stället för att bada i kar. Ställ exempelvis en äggklocka som håller koll på tiden.
      • Byt kranar och duschmunstycke till snålspolande varianter.
      • Kör endast fulla tvättmaskiner. Hoppa över förtvätt och använd sparprogram.
      • Häng upp tvätten och låt den lufttorka i stället för att tumla.
      • Åtgärda läckande kranar och rinnande toalettstolar. Ur en läckande kran rinner cirka 80 liter vatten per dygn.
      • Golvvärme drar mycket energi, ställ den därför på en rimlig temperatur och stäng av den när badrummet inte används.

      Miljötips i sovrummet

      • Du kan ha lägre temperatur i utrymmen där du sover. 18 grader är lagom för sovrummet. Sänk även värmen när du inte är hemma.
      • Dra för rullgardin och/eller persiennen på natten för att behålla värmen i rummet.
      • Byt till lågenergilampor och släck i rum där ingen vistas för tillfället.

      Miljötips i vardagsrummet

      • 20 grader är en lagom rumstemperatur. Sänk värmen när du är borta under en längre period. Genom att sänka din inomhustemperatur sparar du cirka fem procent i energianvändning för varje sänkt grad.
      • Dra ur sladden till telefonladdaren när den inte används. Detta är bra även ur brandsynpunkt.
      • Dra ur sladden till TV och dator när de inte används. Apparater på standby-läge är stora energitjuvar.
      • Infravärme på balkongen slukar energi, använd därför detta sparsamt och endast när ni vistas på balkongen.
      • Möblera energisnålt, inga möbler eller gardiner framför element.
      • Vädra snabbt, gärna med korsdrag.
      • Minska ventilationen på vintern, men stäng inte av den helt.
      • Täta dragiga fönster och dörrar.

       Ladda ner en planskiss med samtliga miljötips utmärkta

      Några fler energispartips

      • Köp ekologiskt. Har man inte råd att köpa allt ekologiskt så kan man välja ut några varor, exempelvis kaffe och bananer som annars är hårt besprutade.
      • Släck lampan. Släck onödig belysning i de rum som inte används. Satsa gärna på solenergi.
      • Installera termostatblandare.
      • Tacka nej till småpåsar när du handlar och samla alla inköp i samma påse.
      • Dra ut din batteriladdare, mobilladdare och transformatorer när de inte används eller koppla apparaterna till en grenkontakt med strömbrytare. Standby-förlusten för en laddare är cirka 50 kWh/per år.
  • Medlemskap

    • Behöver jag ansöka om utträde ur föreningen när lägenheten säljs?

      Nej, när nya köparen blir medlem upphör säljaren att vara medlem automatiskt.

    • Jag har tidigare varit med i BoSpar och jag undrar hur jag ska kunna se mina poäng nu när jag inte längre kan logga in på Bosparwebben?

      I september 2016 kommer medlemmar i Riksbyggen Förtur kunna logga in på Min Förtur, där kommer man kunna se sina poäng från BoSpar och i Riksbyggen Förtur. Man kommer också kunna ändra kontaktuppgifter och avsluta sitt medlemskap i Riksbyggen Förtur.

    • Kan en minderårig person stå som bostadsrättshavare och ska denne i så fall godkännas som medlem av styrelsen?

      Personens förmyndare (ofta föräldrarna) måste skriva på avtalet för personens räkning och dessutom ska överförmyndarnämnden godkänna förvärvet.

      Styrelsen bör även göra en sedvanlig kreditprövning av den minderårige innan beslut om medlemskapet fattas, eftersom föräldrarna inte formellt är betalningsansvariga för detta. Bristande ekonomiska förutsättningar kan på vanligt sätt "läkas" med borgen eller deposition.

    • Måste jag bli medlem i en förening när jag har köpt en bostad?

      För att flytta in i en bostadsrättsförening måste köparen bli godkänd medlem i föreningen. Ansökan om medlemskap ska dessutom bifogas med överlåtelseavtalet i de fall överlåtelseavtalet inte omfattar detta.

      Blanketten för medlemskap ska skickas till Riksbyggen för registrering - men beslutet om medlemskap tas av styrelsen som sedan meddelar sitt beslut till Riksbyggen.

  • Riksbyggen Förtur

    • Hur vet jag att jag verkligen är med i Riksbyggen Förtur nu?

      När man har anmält sig till Riksbyggen Förtur så ska man ha fått ett bekräftelsemejl. Om du inte har fått det kan du kontrollera om mejlet har hamnat i din skräppost. Om du inte hittar bekräftelsemejlet så kontakta fortur@riksbyggen.se och ange ditt namn och vilken mejladress det gäller.

    • Jag har anmält mig själv till Riksbyggen Förtur men när jag ska anmäla mina barn så får jag inte upp anmälningsformuläret på webben längre, vad ska jag göra?

      Detta beror troligen på att du har en för gammal webbläsare. Man kan prova att använda en annan webbläsare eller installera en nyare version av webbläsare. Det finns inga begränsningar i att använda webbformuläret för anmälan flera gånger under samma dag.

    • Jag har anmält mig till Riksbyggen Förtur men jag har inte fått något bekräftelsemejl?

      Kontrollera om mejlet har hamnat i din skräppost. Om du inte hittar bekräftelsemejlet så kontakta fortur@riksbyggen.se och ange ditt namn och vilken mejladress det gäller.

    • Jag har problem med att godkänna villkoren i anmälan till Riksbyggen Förtur, det går inte att kryssa i rutan.

      Detta beror troligen på att du har en för gammal webbläsare. Man kan prova att använda en annan webbläsare eller installera en nyare version av webbläsare.

    • Jag har tidigare varit med i BoSpar och har nu anmält mig till Riksbyggen Förtur. Jag undrar när och hur jag ska betala årsavgiften?

      Du som tidigare har varit Bosparare har redan betalat årsavgift till BoSpar och behöver därför inte betala årsavgift till Riksbyggen Förtur förrän 31 mars 2017 och därefter var 12 månad. Du kommer att få avisering om betalning av årsavgift till den mejladress du angivit i ansökan.

    • Jag har tidigare varit med i BoSpar och jag undrar hur jag ska kunna se mina poäng nu när jag inte längre kan logga in på Bosparwebben?

      I september 2016 kommer medlemmar i Riksbyggen Förtur kunna logga in på Min Förtur, där kommer man kunna se sina poäng från BoSpar och i Riksbyggen Förtur. Man kommer också kunna ändra kontaktuppgifter och avsluta sitt medlemskap i Riksbyggen Förtur.

    • Jag ska anmäla mig till Riksbyggen Förtur och ska då betala årsavgiften med Klarna men jag får bara upp alternativet att betala med kort men jag vill betala med faktura, hur ska jag göra?

      Kontakta Klarna angående vilka betalningsalternativ som just du kan få, på telefon 08-120 120 10 eller via Klarnas kundservice.

    • Jag ångrar min anmälan till Riksbyggen Förtur, vad ska jag göra?

      Du kan ångra din anmälan utan att betala årsavgift inom 14 dagar. Skicka ett mejl till fortur@riksbyggen.se med namn, personnummer och mejladress så avslutar vi ditt medlemskap. Om du ångrar dig senare än 14 dagar efter registreringen och inte har betalat årsavgiften så kommer du att få en betalningspåminnelse från Klarna och påminnelseavgift.

  • Styrelsearbete

    • Finns det regler om valberedningen i en bostadsrättsförening?

      Det finns inget lagkrav på att en bostadsrättsförening ska ha en valberedning, däremot innehåller Riksbyggens normalstadgar ett sådant krav.

      Valberedningen väljs av föreningsstämman på ett år i taget. Valberedningen uppgift är att till nästkommande föreningsstämma föreslå valbara och lämpliga kandidater till de förtroendeposter som stämman ska välja.

      Medlemmarna i föreningen kan nominera kandidater under hela året. För att underlätta valberedningens arbete bör dock medlemmarna i god tid före stämman fundera över vilka personer man vill ha med i styrelsen och meddela valberedningen.

      Vanligtvis kontaktar valberedningen styrelsens ledamöter och fråga om de vill ställa upp för omval. Valberedningen har givetvis också rätt att föreslå andra kandidater än sittande styrelse.

      Titta på filmen Hur fungerar styrelsen i vår E-utbildning - Bo i bostadsrätt

    • Har en medlem rätt till att ta del av årsmötesprotokollet?

      Ja. Protokoll från föreningsstämma ska hållas tillgängligt för medlemmarna inom tre veckor från det att stämman har hållits. Hålla tillgängligt innebär att medlemmen har rätt att läsa igenom protokollet.

      Medlem har inte rätt att få kopia av protokollet men föreningen får lämna ut kopia av protokollet om den vill.

    • Har föreningen rätt att säga upp garagekontrakt om det råder misstankar om att garage används på ett felaktigt sätt?

      Den medlem som hyr garaget, har inte rätt att använda garaget för annat ändamål än det avsedda. Det avsedda ändamålet med garaget är biluppställningsplats, inte förråd eller något annat. Garagehyresgästen har endast vad man kallar för ett indirekt besittningsskydd, vilket innebär att kontraktet för garaget alltid kan sägas upp till hyrestidens utgång.

      För det fall hyresvärden (föreningen) inte har tillräckliga skäl för sin uppsägning kan hyresgästen ha rätt till skadestånd, vilket i den här typen av ärenden är maximerat till en årshyra. Det är viktigt att tänka på att föreningen måste behandlar sina medlemmar lika. Det innebär att om en hyresgäst sägs upp på grund av felaktig användning ska även eventuellt övriga hyresgäster som använder garaget felaktigt sägas upp.

      Hyresvärden (föreningen) har aldrig rätt att gå in i garaget utan hyresgästens tillstånd, om det inte är en nödsituation. Däremot kan en hyresvärd med hjälp av Kronofogden komma in och kontrollera att bostadsrättshavaren använder garaget för avsett ändamål.

    • Har revisor och suppleant rätt att delta i styrelsemöten?

      Revisor kan inte kräva att få delta i styrelsemöten. Endast styrelseledamöter har rätt att delta och kan kräva att få delta på styrelsemöten.

      Inte ens icke tjänstgörande suppleanter i styrelsen kan kräva att få delta på styrelsemöten. Många föreningar väljer dock att kalla suppleanterna till styrelsemötena så att de kan hålla sig uppdaterade om vad som sker i föreningen, vilket underlättar om de ska träda in och tjänstgöra. Styrelsen kan dock besluta att revisor, eller annan, får delta på eller delar av styrelsemöte.

    • Har styrelsen rätt att tvinga bostadsrättshavare att delta på städdagar, alternativt ta ut ersättning om personen uteblir?

      Bostadsrättsföreningen svarar för det yttre underhållet, där det bland annat ingår städning av det slag som du skriver om.

      Föreningen kan inte tvinga bostadsrättshavare att delta i städdagar och har inte heller rätt att ta ut ersättning av de medlemmar som väljer att inte delta.

    • Har vi som boende rätt att vägra betala en avgiftshöjning om höjningen inte meddelats i förväg av styrelsen?

      Någon skyldighet för styrelsen att i viss tid innan avgiftshöjning meddela bostadsrättshavarna den ändrade avgiften finns inte. Om de boende väljer att betala den gamla (lägre) månadsavgiften riskerar de att bli uppsagda på grund av förverkande.

      Årsavgiften som fastställs av styrelsen brukar av bostadsrättsföreningarna delas upp i mindre belopp, vanligtvis månadsvis och kallas då månadsavgift.

      Avgiften bestäms av styrelsen efter de grunder som anges i stadgarna. Års- eller månadsavgifterna ska täcka löpande utgifter som räntor, amorteringar, skatter, försäkringar, fastighetsförvaltning, el, vatten, uppvärmning, renhållning med mera samt avsättningar till fonder.

    • Hur blir jag invald i styrelsen för min bostadsrättsförening som ledamot?

      Samtliga förslag från valberedningen ska tas upp till behandling på stämman. Även spontana förslag på ledamöter som kommer upp under stämman ska beaktas när styrelsevalet ska förrättas. När det finns förslag på fler personer än vad det finns styrelseposter måste omröstning ske. Vid personval anses den som fått de flesta rösterna vald. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

    • Hur fungerar styrelsen?

      Som bostadshavare bestämmer du ganska mycket själv men i varje bostadsrättsförening finns det också en styrelse som fattar beslut om frågor som rör den löpande driften i föreningen. Styrelsen i Riksbyggens bostadsrättsföreningar består av dina grannar och är inte styrelseproffs.

      Titta på filmen Hur fungerar styrelsen i vår E-utbildning - Bo i bostadsrätt

    • Hur får man ett lägenhetsutdrag/ lägenhetsförteckning?

      Du kan ringa eller mejla oss. Man kan beställa ett lägenhetsutdrag via info@riksbyggen.se eller 0771-860 860. Handläggaren skickar lägenhetsutdraget till den adress som lägenheten ligger på.

      Vad är en lägenhetsförteckning (lägenhetsutdrag)?

      Styrelsen i bostadsrättsföreningen måste föra lägenhetsförteckning (lägenhetsutdrag). Förteckningen ska innehålla uppgift om varje lägenhets beteckning, belägenhet, antal rum samt övriga utrymmen. Datum för registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen ska också anges liksom insats och bostadsrättshavarens namn. Dessa uppgifter ska föras in då en lägenhet upplåts med bostadsrätt.

      Läs mer om lägenhetsförteckning (lägenhetsutdrag) hos Bostadsrätterna.se

    • Hur kan jag som boende påverka något i föreningen?

      Om du inte är helt nöjd med din boendemiljö (omfattar både inomhus och utomhus) kan du som bostadsrättshavare förbättra den. Är du missnöjd med något eller ser att det finns utrymme för förbättring finns det flera sätt att påverka. Det behöver inte innebära att du måste involvera dig i styrelsearbetet. Det viktiga är att du tar tag i frågan!

      Tre sätt att vara med och påverka i en förening

      Motionera till föreningsstämman:

      • Kom på en idé.
      • Skriv en motion med problembeskrivning, lösningsförslag och gärna pris.
      • Styrelsen tar upp den på stämman.
      • Motivera dina grannar att rösta igenom förslaget.
      • Föreningsstämman beslutar och idén genomförs.

      Vänd dig direkt till styrelsen:

      • Kom på en idé.
      • Vänd dig direkt till styrelsen med problembeskrivning, lösningsförslag och gärna pris.
      • Styrelsen beslutar och genomför.

      Starta en arbetsgrupp:

      • Kom på en idé.
      • Vänd dig till styrelsen och erbjud dig att driva frågan. Själv eller i en arbetsgrupp med andra medlemmar.
      • Styrelsen beslutar. Du kan också själv engagera dig i styrelsen om det krävs för att kunna driva frågan.

      Titta på filmen Vad kan du påverka? i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Hur kan vår förening minska miljöpåverkan?

      Riksbyggen har satt upp tuffa mål för att minska vår miljöpåverkan och arbetar konkret med miljöfrågorna varje dag; när vi bygger nya bostäder och i vår fastighetsförvaltning. Det är naturligt för oss eftersom bygg- och fastighetssektorn svarar för 35 procent av energianvändningen. Vårt miljöarbete är en långsiktig investering, precis som allt annat vi gör.

      Riksbyggen erbjuder olika tjänster för att hjälpa din förening att minska sin miljöpåverkan.

      Tjänsten Energiplan

      Energikostnaden är den största enskilda rörliga kostnaden i alla fastigheter. Oavsett var huset är beläget, när eller hur det är byggt eller om uppvärmningen sker med fjärrvärme, olja, pellets eller el. Mycket pengar finns att spara i en förening med väl fungerande energisystem.

      Riksbyggen erbjuder tjänsten Energiplan, som utreder hur er förening kan spara både pengar och miljö. 

      Tjänsten Energioptimering

      Fortsättningen på en utförd Energiplan är ofta ett optimeringsarbete i fastighetens installationer. Vi kallar det Energioptimering. Det är en garanti för att din fastighets olika installationer används på bästa möjliga och mest effektiva sätt.

      Riksbyggen erbjuder tjänsten energioptimering separat.

      Individuell mätning

      Att mäta elförbrukningen per bostad ger en bra bild av hur mycket varje hushåll förbrukar och ger en rättvis kostnadsfördelning.

      Läs mer om Riksbyggens tjänster inom energiförvaltning.

    • Hur ska jag läsa föreningens årsredovisning?

      Den årsredovisning som styrelsen varje år avlämnar till ordinarie föreningsstämma ska visa hur bostadsrättsföreningens resultat och ställning ser ut för en period/ett år jämfört med tidigare år. Denna uppställning får inte se ut hur som helst, utan ska utformas enligt ett visst regelsystem och lagar.

      Årsredovisningen består av tre olika delar: Förvaltningsberättelse, Resultaträkning och Balansräkning.

      Förvaltningsberättelsen skall ge en översikt av verksamhet, ställning och resultat. Till exempel skall det framgå om det hänt viktiga saker under räkenskapsåret, förväntningar inför framtiden, risker och osäkerhetsfaktorer, upplysningar om miljö- och personalfrågor.

      Genom årsredovisningen får du en definitiv överblick över föreningens resultat under det gångna räkenskapsåret och över den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut (resultaträkning). Detta är viktigt, inte bara för bostadsrättsföreningens medlemmar, utan också för kreditgivare, olika myndigheter och de som funderar på att köpa en lägenhet i bostadsrättsföreningen.

      Ska man göra en bedömning av en bostadsrättsförenings ekonomiska ställning brukar man tala om soliditet och likviditet som nyckeltal. Båda dessa begrepp kan du utläsa ur balansräkningen.

      Soliditet beräknas genom att jämföra de totala tillgångarna med de totala skulderna. Ju större del av tillgångarna som är finansierade av medlemmarna själva med eget kapital (insatser samt vinster), desto bättre är soliditeten. En stor andel eget kapital betyder alltså att föreningen har god soliditet. Motsatt innebär att om en förening har låg soliditet är skulderna stora i förhållande till det egna kapitalet, det vill säga att verksamheten till stor det är finansierad med lån. God soliditet är 5 procent och uppåt.

      Likviditeten är lika viktig att beräkna som att se till att föreningens totala skulder inte överstiger tillgångarna. Likviditeten mäter föreningens betalningsförmåga på kort sikt. Vissa skulder, exempelvis vattenavgifter, elavgifter, löner till anställda och dylikt, ska betalas inom mycket kort tid, det vill säga de är kortfristiga skulder.

      Du kan på ett enkelt sätt se om det kommer att finnas tillräckligt med betalningsmedel för att klara detta. Du bedömer din bostadsrättsförenings likviditet genom att jämföra summa omsättningstillgångar och summa kortfristiga skulder. Om omsättningstillgångarna är större än de kortfristiga skulderna är likviditeten tillfredsställande.

      Många bostadsrättsföreningar har mer än väl likviditet för att täcka de kortfristiga skulderna. Överlikviditeten placeras då på olika sätt för att ge en högre förräntning än vad ett enkelt bankkonto ger. Om det är tvärtom och föreningen har dålig likviditet kan det innebära svårigheter att betala löpande räkningar. God likviditet är 120 – 150 procent

      Bostadsrättslagen, som i det här fallet hänvisar till Bokföringslagen och Årsredovisningslagen talar om hur och på vilket sätt olika delar ska redovisas.

    • Hur utses rollerna inom en bostadsrättsföreningsstyrelse?

      När det gäller rollfördelningen i styrelsen är det endast ordförandeskapet som är lagreglerat.

      Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande. Denne utses inom styrelsen om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av stämman.

      Beslut om vilka övriga roller i styrelsen (sekreterare, kassör, studieorganisatör etc.) fattas av styrelsen om inte stadgarna anger annat och fördelningen av dessa roller sker inom styrelsen.

      Titta på vår film Hur fungerar en styrelse i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Hur varmt bör det vara i gemensamma utrymmen som trapphuset och samlingslokalen?

      Det är inte reglerat i bostadsrättslagen hur varmt det ska vara i föreningens fastighet, varken rörande boarea eller biytor. Enligt miljöbalken har föreningen, i egenskap av fastighetsägare, en skyldighet att se till att ”inomhustemperaturen inte medför olägenheter för människors hälsa”.

      För att få reda på vilken preciserad temperatur som avses med detta kan föreningen använda sig av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus.

      Folkhälsomyndigheten: Temperatur inomhus

      Folkhälsomyndigheten: Föreskrifter och allmänna råd om temperatur inomhus

    • Kan bostadsrättsföreningen ansöka om ROT-avdrag?

      Bostadsrättsföreningen kan inte ansöka om ROT-avdrag, det kan endast enskilda bostadsrättsägare göra.

    • Kan jag få telefonnumret till ordförande eller någon annan i styrelsen för min förening?

      Kontakta Riksbyggen för att få telefonnummer till ordföranden i din bostadsrättsförening eller registrera dig på Riksbyggens kundwebb för att få tag på din förenings kontaktuppgifter.

      På vår kundwebb finns all information om vilka som sitter i din styrelse.

    • Kan styrelsen begära en kreditupplysning om inkomst på en medlem i bostadsrättsföreningen eller på en person som önskar hyra i andra hand?

      Enligt kreditupplysningslagen måste den som begär en kreditupplysning om en privatperson ha vad man kallar ett legitimt behov av upplysningen för att ha rätt till den. Detta innebär att frågeställaren ska ha ingått eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den person kreditupplysningen handlar om eller att man i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning av personen ifråga. Om så inte är fallet ska kreditupplysningen inte lämnas ut.

      Föreningen har inget avtalsförhållande med andrahandshyresgästen och ska inte ingå avtal med denne varför föreningen inte har rätt att till kreditupplysning på andrahandshyresgästen. Vad gäller kreditupplysning på medlem tas sådan regelmässigt inför medlemskapsprövning vilket är tillåtet. Föreningen har då ett legitimt behov av att få kännedom om den potentiella medlemmens ekonomi eftersom en bedömning ska göras av personens förmåga att kunna fullgöra sina betalningsförpliktelser gentemot föreningen. Däremot torde legitimt behov normalt saknas för föreningen att ta kreditupplysning på medlemmen pga. att denne ansökt om att få upplåta sin bostadsrätt i andra hand.

    • Kan styrelsen ignorera valberedningens förslag till ledamöter?

      Samtliga förslag från valberedningen ska tas upp till behandling. När det finns förslag på fler personer än vad det finns styrelseposter måste omröstning ske.

      Vid personval anses den som fått de flesta rösterna vald. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Regler om föreningsstämma och val av styrelse finns i bostadsrättslagen (BRL) samt i lagen om ekonomiska föreningar till vilken BRL hänvisar.

      Vad gäller valberedningen och dess uppgifter saknas lagregler. I Riksbyggens normalstadgar anges att val av valberedning ska ske vid ordinarie stämma.

    • Kan styrelsen och årsstämman besluta att bostadsrättshavaren själv ska måla yttre väggar och förråd?

      Ytterväggar, oavsett om det är själva bostaden eller förrådet, är föreningens underhållsansvar. Det är bland annat deras ansvar att ombesörja målning och svara för kostnaden.

      Föreningen kan alltså inte genom stämmobeslut ålägga bostadsrättshavaren att till exempel måla ytterväggarna.

      Det är inte heller möjligt att ”straffa” en bostadsrättshavare som inte deltar i underhåll av yttre väggar och förråd.

    • Vad gäller avseende ombud på årsmötet i bostadsrättsföreningen?

      Av Riksbyggens normalstadgar för bostadsrättsföreningar framgår det att en medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud med skriftlig dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem.

      Vem som får vara ombud framgår också av stadgarna vilket innebär att annan medlem, medlemmens make/registrerad partner, sambo, förälder, syskon eller barn till medlemmen kan vara ombud. Att ingen får som ombud företräda mer än en medlem innebär att en person kan rösta för sig själv och även vara ombud för en annan person på stämman.

    • Vad har Riksbyggen med din förening att göra och vad innebär det att bo i en Riksbyggenförening?

      Din förening kan anlita Riksbyggen för olika typer av förvaltningstjänster som:

      Ekonomisk förvaltning

      Genom att ta hjälp med den ekonomiska förvaltningen säkerställer Riksbyggen en effektiv och trygg hantering av föreningens ekonomi. Det kan handla om till exempel bokföring och bokslut, pantförskrivning, uthyrning av lokaler och utskick av avgiftsavier samt lånehantering.

      Teknisk förvaltning

      Om din förening anlitar Riksbyggen för teknisk förvaltning får ni hjälp att garantera fastighetens värde på sikt genom professionell planering för underhåll. Bland Riksbyggens övriga tjänster finns bland annat hjälp med energioptimering och löpande drift som säkerställer att era installationer används så effektivt som möjligt.

      Fastighetsservice

      I detta tjänsteområde ingår allt från trappstädning och trädgårdsskötsel till akut underhåll när något gått sönder. Jourtelefonen Dag&Natt 0771-860 860 (ett nummer för dig som boende) ingår i denna tjänst.

      Vad innebär det att bo i en Riksbyggenförening?

      För att lära dig mer om vad det innebär att bo i en Riksbyggenförening titta på filmen Vad innebär det att bo i en Riksbyggenförening?  i e-utbildningen Bo i bostadsrätt.

    • Vad är föreningens ansvar och skyldigheter?

      Din bostadsrättsförening ansvarar för avloppet och ventilationskanaler.

      Föreningen äger och ansvarar för fasader, yttertaket på fastigheten och gemensamma utrymmen. El- och vattenledningarna som går fram till din bostad är föreningens ansvar men ledningar som syns inne i lägenheten ansvarar du själv för.

      Vattenfyllda radiatorer (element) är föreningens ansvar. Om du har element eller golvvärme som du installerat själv är dessa ditt ansvar.

      Läs mer om föreningens ansvar i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Var går gränserna mellan frågor som kräver stämmo- respektive styrelsebeslut i en bostadsrättsförening?

      Styrelsen har ansvaret för det löpande arbetet i föreningen. Styrelsen ansvarar för organisation och förvaltning av föreningens angelägenheter, bland annat bokföring och övrig administration. Styrelsen har befogenhet att ta ganska stora beslut, till exempel upprättande av ekonomisk plan, beslut om medlemsantagning samt beslut om förverkande av bostadsrätt. Vissa beslut ska dock alltid fattas av föreningsstämman, bland annat beslut om tillsättande och avsättande av styrelse, ansvarsfrihet för styrelsen, försäljning av hus, arvoden till styrelsen och revisorerna samt ändring av stadgarna.

      Bortsett från de beslut som alltid ska fattas av föreningsstämman finns det ingen exakt gräns för vilka beslut som får fattas av styrelsen. Föreningsstämman kan genom ändring i stadgarna ge styrelsen utvidgade befogenheter.

      I vissa frågor kan det uppkomma gränsdragningsproblem om vem som ska fatta beslut, det kan t ex handla om beslut om en väsentlig ombyggnation. En rekommendation är att styrelsen hänskjuter sådana beslut till stämman. På så vis slipper styrelsen fatta kontroversiella och svåra beslut på egen hand och kan istället förankra frågorna hos de övriga medlemmarna på en föreningsstämma.

    • Var hittar jag de regler som gäller i min förening?

      Om du undrar vilka regler kring till exempel disponering av allmänna utrymmen, ordning, renovering eller andrahandsuthyrning som gäller är det i din förenings stadgar och eventuella trivselregler du ska titta.

      I stadgarna finns föreningens grundläggande regler sammanställda. Stadgar och trivselregler kan du få av styrelsen. Om bostadsrättsföreningen har en hemsida är det vanligt att reglerna finns även där.

    • Varför inrättas en valberedning?

      Syftet med att välja en valberedning är att underlätta för stämman att fatta beslut och att få en så allsidig sammansättning av styrelsen som möjligt. Det är dock inget som hindrar att någon annan än valberedningen kommer med förslag på styrelseledamöter. Även spontana förslag på ledamöter som kommer upp under stämman ska beaktas när styrelsevalet förrättas.

      Läs mer om styrelsearbete i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Vem bestämmer angående markiser som monteras på balkonger eller direkt på husets fasad?

      Det är föreningen som, genom styrelsen, bestämmer över husets fasad. En bostadsrättshavare får inte utan styrelsens godkännande nyttja eller göra åverkan på fasaden, t.ex. genom markiser, paraboler, blomlådor eller dylikt. Föreningen kan i egenskap av fastighetsägare bli ansvarig om en markis eller annat faller ner från fasaden.

      Gäller det väsentliga förändringar av fasaden är det inte styrelsen utan stämman som beslutar. För att inte behöva fatta beslut i varje enskilt fall har många föreningar utfärdat ordningsregler för vad som kan tillåtas vad gäller fasad såväl som gemensamma utrymmen. Ordningsreglerna får inte vara godtyckliga utan ska ha ett föreningsrättsligt intresse. Vidare ska de vaea beslutande i demokratisk ordning och stå i överensstämmelse med ortens sed. För att ordningsreglerna ska vara såväl förankrade i föreningen som möjligt kan det vara en god idé att fatta beslut om dem på stämman. Det gäller särskilt regler som kan vara känlsiga och beröra många, som t.ex. regler om markiser och blomlådor.

      Ingen bostadsrättsinnehavare får montera en markis (eller något annat) på fasaden utan styrlesens tillstånd. Bostadsrättshavaren är skyldig att följa de föreskrifter som finns angående montering, utseende etc. för markiser.

    • Vem bestämmer avgiften?

      Styrelsen fastställer avgiften så att de sammanlagda avgifterna ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi i föreningen.

      Avgiften fördelas sedan till bostadsrättshavarna enligt stadgarna.

      Läs och lär dig mer i vår e-utbildning Bo i bostadsrätt

    • Lagar och regler gällande bostadsrätt

      Varje förening har en uppsättning stadgar som ska åtföljas av alla bostadsrättshavare i föreningen. Stadgarna antas av medlemmarna i föreningen vid den konstituerande stämman och är de grundläggande bestämmelser som skall gälla i bostadsrättsföreningen. Det som måste finnas med i stadgarna finns specificerat i bostadsrättslagen. Riksbyggen kan hjälpa din förening med formuleringen av era stadgar.

      Utöver stadgarna finns en rad lagar och regler som samtliga bostadsrättsföreningar och boende måste följa. De lagar man påverkas mest av som bostadsrättsförening är bostadsrättslagen och föreningslagen.

      Bostadsrättslagen (1991:614)

      Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar

      Lag (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt

      Bostadsrättsförordning (1991:630)

      Bokföringslagen (1999:1078)

      Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

      Inkomstskattelagen (1999:1229)

      Mervärdesskattelagen (1994:200)

      Skattebetalningslagen (1997:483)

      Årsredovisningslagen (1995:1554)

      Lag (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter

      Lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

      Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

      Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar (SKV 378)

    • Vilka är de olika avgifter och insatser som bostadsföreningen kan ta ut av mig? Kan styrelsen hitta på vilka avgifter som helst?

      Bostadsrättsföreningen reglerar vilka avgifter som föreningen får ta ut av den boende.

      Följande insatser och avgifter kan föreningen ta ut av dig som är medlem:

      Insats

      Insatsen betalar du när en bostadsrätt upplåts till dig.

      Årsavgift (avgiften/hyran)

      Årsavgift är vad föreningen tar ut för att täcka de löpande kostnaderna. Den brukar tas ut per månad och kallas därför ibland för månadsavgift.

      Upplåtelseavgift

      Föreningen kan, om det finns med i stadgarna, ta ut en upplåtelseavgift tillsammans med insatsen om du köper din bostadsrätt senare än övriga medlemmar (gäller främst vid nyproduktion eller ombildning).

      Överlåtelseavgift

      När du överlåter din bostadsrätt kan föreningen ta ut en överlåtelseavgift, antingen av dig eller av den som köper din bostadsrätt. Detta förutsatt att det finns bestämmelser om det i stadgarna. Enligt Riksbyggens nuvarande normalstadgar ska överlåtelseavgiften betalas av köparen.

      Avgift för andrahandsupplåtelse

      Avgiften fastställs av styrelsen och får per år maximalt uppgå till tio procent av gällande prisbelopp. För att styrelsen ska ha möjlighet att ta ut en avgift för andrahandsupplåtelse krävs att det finns bestämmelser om det i stadgarna.

      Pantsättningsavgift

      Pantsättningsavgift kan föreningen ta ut för sin administration när en bostadsrätt ska pantsättas. Även här förutsätts att det finns bestämmelser om det i stadgarna. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av lag. Föreningens stadgar måste innehålla uppgift om hur man beräknar de olika avgifterna. Utöver detta får föreningen ta ut avgifter för andra saker som inte föreningen är skyldig att tillhandahålla enligt lag som till exempel parkeringsavgifter, tvättstugeavgifter eller avgifter för bastu.

    • Är det möjligt att vara ordförande i en bostadsrättsförening utan att vara medlem?

      Enligt Riksbyggens normalstadgar är en person valbar till uppdrag som styrelseledamot eller suppleant under förutsättning att det är frågan om en myndig person som är medlem eller tillhör bostadsrättshavares familjehushåll och som är bosatt i föreningens hus. Därutöver är en person som utsetts att företräda Riksbyggen valbar till uppdrag som styrelseledamot eller suppleant.

      Den som är minderårig, försatt i konkurs eller har förvaltare enligt föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot eller suppleant. Sammanfattningsvis innebär det att en person som är exempelvis sambo med en bostadsrättshavare och som bor i föreningens hus är valbar som styrelseledamot och ordförande.

    • Är det styrelsen som bestämmer om besökare ska betala en avgift för att få stå på besöksparkeringen?

      Det är styrelsen som har hand om den löpande förvaltningen. Av Riksbyggens normalstadgar framgår det att för bostadsrättsföreningar fattar styrelsen beslut om avgifter för bland annat parkeringsplatser.

      Däremot kan medlemmar i föreningen se till att frågan kommer upp på årsstämman genom att lämna in en motion till styrelsen.

    • Är föreningen skyldiga att sätta ut samtliga namn inklusive dödsbos namn i listan i trapphuset?

      Det finns ingen skyldighet att sätta upp en lista med namn på lägenhetsinnehavare i trapphusen. Om föreningen har satt upp en namnskylt i trapphuset är det föreningen som ansvarar för hur denna ska skötas och uppdateras. Det finns inga speciella lagregler rörande detta.

      Naturligtvis bör en namnlista uppdateras efter att en bostadsrätt övergått till en ny medlem. På samma sätt kan det vara lämpligt att ändra från ”Kalle Karlsson” till ”Kalle Karlssons dödsbo”. Däremot finns en skyldighet för fastighetsägaren att anslå en lista med lägenhetsnumren på väl synlig plats i byggnaden (16 § lagen om lägenhetsregister).

      Många fastighetsägare väljer att sätta upp en lista som innehåller såväl namn som lägenhetsnummer. Att ta med namnen är som ovan anges inte nödvändigt och sådana namnlistor behöver inte uppdateras vid tillfälligt boende av andrahandshyresgäst/dödsbodelägare. Däremot underlättar en uppdatering naturligtvis för postgången och besökare. Slutligen finns det inte heller krav från posten att namn ska anslås i porten. Däremot måste namn anslås på fastighetsbox eller brevinkast för att posten ska kunna levereras.

    • Är styrelseprotokollen sekretessbelagda för medlemmarna i bostadsrättsföreningen?

      Vid styrelsens sammanträden ska det föras protokoll. Protokollen ska föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt. Protokollnumrering kan ske antingen i löpande följd oavsett år eller också kan ny nummerföljd påbörjas varje år. Styrelseprotokollen är inte offentliga. Varken en medlem av föreningen eller utomstående har rätt att ta del av dem.

      Styrelsen bestämmer med iakttagande av sin vårdplikt om spridningen av protokollen. Revisorerna har dock alltid rätt att ta del av protokollen eftersom de ska granska hur styrelsen har skött sig under det gångna verksamhetsåret. Om det är någon särskild fråga som en medlem har begärt besked om kan denne alltid kräva svar från styrelsen under förutsättning att styrelsen med hänsyn till sin tystnadsplikt kan lämna ut uppgiften. Det är dock upp till styrelsen att avgöra hur svaret ska lämnas. Det kan ske genom ett utdrag från ett protokoll som behandlar den aktuella frågan eller genom att styrelsen lämnar ett muntligt eller skriftligt svar.

      Även om du som bostadsrättshavare inte har rätt att ta del av protokollen har du naturligtvis rätt att få reda på vad som händer i föreningen. I många föreningar finns det informationsblad som kommer ut några gånger om året, andra har regelbundna informationsmöten. Om ni inte har något sådant i din förening kan du alltid motionera om det till årsstämman. Min uppfattning är att de flesta styrelser blir glada om de boende intresserar sig för föreningen och vill engagera sig i sitt boende.

Kontakta oss

  • Kontakta oss
  • Hitta kontor
  • Hitta brf

Vad kan vi hjälpa dig med?

*Obligatoriska fält
Ange namn
Ange en fullständig e-postadress
Fyll inte i detta fält

Fler sätt att kontakta oss

Riksbyggen BoSpar och Riksbyggen Förtur

Hitta ditt lokala kontor

Hitta en Riksbyggenförening

De bostadsrättsföreningar som visas nedan är medlemmar i Riksbyggen. Dock är de fristående ekonomiska föreningar och Riksbyggen står inte för innehållet på respektive förenings webbplats.