Så här tolkas begreppet röstberättigad

Den 18 maj 2021 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, i ett mål om hur begreppet röstberättigad ska tolkas. Domen är ytterst intressant för alla bostadsrättsföreningar, eftersom den avgör hur föreningarna ska räkna i de fall då en tiondel av de röstberättigade medlemmarna kan utöva vissa rättigheter.

Minoritetsskyddsbestämmelser

I bostadsrättslagen finns vissa minoritetsskyddsbestämmelser, som innebär att en tiondel av antalet röstberättigade i föreningen har rätt att begära vissa saker.

Exempelvis kan en tiondel av medlemmarna kräva en extra stämma, neka styrelsen ansvarsfrihet, kräva bordläggning av en stämmofråga, eller begära att Bolagsverket ska utse en särskild granskare. Frågan är dock hur en tiondel av antalet röstberättigade ska tolkas? Om flera medlemmar delar en bostadsrätt, ska de då ses som två röstberättigade eller som en?

Det aktuella fallet

I det aktuella fallet hade bostadsrättsföreningens årsstämma röstat om huruvida en särskild granskare skulle utses. Fem medlemmar hade röstat för förslaget. Föreningen hade 57 medlemmar, men bara 40 lägenheter. Bolagsverket hade avslagit ansökan, eftersom verket ansåg att det krävdes sex röster för förslaget. Bolagsverket utgick i sin tolkning av lagtexten från att alla medlemmar i föreningen skulle räknas, oavsett om det är flera medlemmar i en lägenhet eller inte.

Det blev alltså avgörande för resultatet huruvida man räknar en tiondel av det totala antalet röstberättigade i hela föreningen, eller begränsar antalet röstberättigade till antalet lägenheter. Högsta förvaltningsdomstolen resonerar på samma sätt som man annars räknar röster – vid en årsstämma har varje medlem en röst, men max en röst per lägenhet. Domstolen ansåg inte att det fanns skäl att frångå denna huvudprincip. I det aktuella fallet skulle alltså en särskild granskare utses.

Riksbyggen välkomnar domen, eftersom den klargör rättsläget.

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen.