Regler för rösträkning

Kammarrättsavgörande som påverkar minoritetsreglerna.

Nyligen kom ett avgörande från Kammarrätten som påverkar hur begreppet "röstberättigad" i Bostadsrättslagen ska förstås. Enligt den tidigare gängse uppfattningen, som hade stöd i hur Bolagsverket tolkat begreppet, skulle varje enskild medlem i föreningen anses röstberättigad i föreningen vid tillämpningen av minoritetsreglerna.

Begreppet röstberättigad har betydelse för bland annat hur många röster som krävs för att styrelsen inte ska beviljas ansvarsfrihet, hur många medlemmar som måste stå bakom en begäran om extra stämma samt hur många medlemmar det krävs för att få till stånd en särskild granskning. Kammarrätten slår i sitt avgörande istället fast att antalet bostadsrätter i föreningen utgör det maximala antalet röstberättigade. Kammarrätten räknar alltså på samma sätt som då röstlängden fastställs på föreningsstämman, en röst per medlem men maximalt en röst per lägenhet.

Ett exempel:

En förening har 59 medlemmar och 40 lägenheter. Antalet röstberättigade i föreningen är 40 stycken. Om någon av medlemmarna äger två lägenheter i föreningen kan denne endast rösta för den ena lägenheten – alltså har föreningen i sådana fall 39 röstberättigade medlemmar. För en begäran om extrastämma krävs att minst en tiondel av föreningens röstberättigade står bakom den – i båda fallen alltså 4 medlemmar.

Beslutet har inte vunnit laga kraft vilket innebär att det kan komma att ändras om det överklagas.