Nu är sommaren här och många föreningar passar på att rensa och städa på sina gårdar. Vi på Riksbyggen får ofta frågan vad man ska göra med kvarlämnad egendom i föreningen, till exempel cyklar eller kvarlämnat bråte.

Huvudregeln är att föreningen (eller någon annan) inte har någon juridisk rätt att ta bort eller slänga andras saker. När det gäller hyresrätter finns specialregler om kvarlämnad egendom, som efter viss tid tillfaller hyresvärden – men någon sådan regel finns inte för bostadsrätter. Hur man ska gå tillväga för att få bort kvarlämnad egendom eller cyklar, beror dels på var någonstans egendomen förvaras, dels om man vet vem som är ägare eller ej.

Informera i god tid

Om föreningen planerar att rensa upp bland kvarlämnad egendom i allmänna utrymmen – till exempel en cykelrensning – brukar vi alltid råda föreningen att i god tid informera alla medlemmar skriftligen om rensningen. Information bör också ges om att egendomen kan komma att kastas. Det är bra om man anger ett sista datum då de boende senast ska ha märkt upp sina cyklar eller tagit bort egendomen. 

Så långt som det är möjligt bör även bostadsrättshavare som hyr ut sina lägenheter i andra hand (och alltså befinner sig på annan ort) informeras om kommande rensningar, så att även de får en chans att kunna ta hand om sina cyklar. Annars riskerar föreningen kommande ersättningsanspråk på slängd egendom.

Risk med att slänga egendom

Det finns förstås alltid en risk med att slänga egendom som man inte vet vem som äger. En fastighetsägare har som sagt ingen laglig rätt att slänga egendom som tillhör annan och ägaren kan i efterhand komma och framställa krav på återlämnande av sakerna eller motsvarande ersättning. Man får inte heller klippa upp låsen på cyklar som är fastlåsta. Det finns ingen lagregel som ger möjlighet att klippa lås, inte ens när cyklarna tros vara övergivna. Om cyklarna är övergivna är dock risken för att bli anklagad för brott liten.

För att minska risken på ersättningsanspråk i efterhand kan ett alternativ vara att förvara cyklar viss tid i avvaktan på eventuella krav. Sannolikheten för krav minskar förstås i takt med tiden. Om föreningen väljer att slänga saker bör man dokumentera skicket, till exempel genom fotografier. Det kan vara bra att ha att visa upp om någon i efterhand framställer krav och hävdar att det var väldigt värdefulla saker som slängts.

Tillfällig hittegodsförvaring

I vissa kommuner kan man komma överens med polisen om att föreningen får ha tillfällig hittegodsförvaring för egendom man omhändertar vid rensningar, och föreningen kan i dessa fall göra vad man vill med sakerna efter tre månader. Enligt vår bedömning är det dock tveksamt om cyklar uppfyller kraven på att vara hittegods. Hittegods är saker som har kommit ur ägarens besittning – exempelvis genom att vara borttappad eller stulen. Bortkastade eller övergivna föremål är inte hittegods. Det gäller även föremål utan värde. Ett föremål som lämnas på ett visst ställe utan att ägaren har för avsikt att överge det betraktas inte heller som hittegods.

Som ett alternativ till att slänga cyklar kan föreningen ansöka hos Kronofogden om borttagande av kvarlämnad egendom. Detta kräver dock att föreningen känner till vem som är ägare, och att föreningen skriftligen uppmanat ägaren att senast ett visst datum ta bort egendomen samt att Kronofogden annars kommer att göra det på hens bekostnad. 

Sammanfattningsvis finns det alltså ingen ideal lösning – man har ingen automatisk rätt att slänga övergivna cyklar. Om man uppmanat alla medlemmar att senast ett visst datum märka eller på annat sätt ta vara på sina cyklar löper föreningen emellertid inte någon större risk om man avyttrar de övergivna cyklarna.