Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök

Gåva och arv

Vad händer med din bostad om din sambo plötsligt går bort? Sambolagen är inte helt okomplicerad att förstå. Här har vi försökt sammanfatta och förklara det viktigaste.

Sambos ärver inte

Även om det kan kännas obekvämt kan det vara en klok investering att tala med sin livskamrat om vad som händer med hem och bohag efter döden. Sambos ärver inte varandra. Kvarlåtenskapen tillfaller istället den avlidnes barn eller andra släktingar. Det innebär att den ena sambon kanske inte kan bo kvar i lägenheten om den andre dör. 

Nedan redogörs översiktligt för arvsreglerna när det gäller sambos. Det finns dock många undantag och specialvarianter och vi rekommenderar att ni kontaktar en jurist specialiserad på arvs- och familjerätt för att säkerställa hur just ert förhållande ser ut.

Samboegendom

I sambolagen regleras vad som händer när ett samboförhållande upphör på grund av dödsfall. Bostad och bohag som ”införskaffats för gemensamt bruk” (det vill säga köptes tillsammans) är i normalfallet samboegendom och kan ingå i en bodelning mellan sambon och arvingar. Var det istället så att endera parten redan ägde bostadsrätten när samboförhållandet inleddes räknas bostadsrätten inte som samboegendom och kommer inte ingå i bodelningen. Sambon måste aktivt begära att bodelning ska ske, senast i samband med bouppteckningen.

Övertagande av bostad i vissa fall

När det gäller bostadsrätter finns emellertid ytterligare en regel om övertagande av bostad i vissa fall. En sambo kan få ta över den gemensamma bostaden även om bostaden inte är samboegendom, under förutsättning att sambon behöver bostaden och att ett övertagande kan anses skäligt. Den som övertar bostaden ska ersätta den andra sambon för bostadens värde. Vid ett dödsfall är det alltså dödsboet som ska kompenseras. Det får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om det är möjligt. Om bodelningsbeloppet inte täcker bostadens värde ska vad som fattas betalas med pengar.

Lilla basbeloppsregeln

Efterlevande sambo har ett visst skydd genom den så kallade ”lilla basbeloppsregeln”. Regeln innebär att sambon har rätt till egendom motsvarande två prisbasbelopp ur dödsboet, förutsatt att det finns så mycket pengar i dödsboet. För att regeln ska träda in krävs att sambon begär bodelning. Notera dock att två prisbasbelopp i dagsläget motsvarar 91 000 kr, så det räcker ytterst sällan för att täcka värdet på en bostadsrätt. 

Testamente

För att en sambo ska ärva all egendom i boet krävs att man testamenterar kvarlåtenskapen till varandra. Även om man skriver testamente kan dock efterlevande barn ha rätt till viss andel av kvarlåtenskapen. Det kan tyckas enkelt att upprätta testamenten, men det är lätt att hamna fel. Många testamenten är otydliga eller brister i formkraven. Detta uppdagas många gånger först när det är dags att verkställa testamentet, vilket är så dags. Det kan vara väl värda pengar att anlita en familjerättsjurist för hjälp med att se över sin familjesituation och vad som händer vid ett dödsfall – i synnerhet om du är sambo.

Medlemskap i bostadsrättsföreningen

Om den efterlevande sambon får överta bostaden ska sambon ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen. Vad gäller medlemskapsprövningen finns en i det närmaste oinskränkt rätt till medlemskap för makar och sambos. Medlemskap kan bara vägras om det föreskrivs i stadgarna att medlemmarna ska tillhöra en viss sammanslutning eller uppfylla likande villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller det villkoret, vilket i praktiken är ytterst sällsynt.