Ekonomisk påverkan

Riksbyggen kan summera ett starkt bokslut för 2018. Vi ser att bredden i Riksbyggens bostadsproduktion och fastighetsförvaltning har varit en framgångsfaktor under ett år med en vikande bostadsmarknad.

Riksbyggen har medvetet satsat på en bred geografisk spridning över hela landet.

Nu, när Stockholmsmarknaden viker på sina håll, har vår försäljning varit som starkast i städer som Skellefteå, Kiruna, Gällivare, Umeå, Luleå och söderut i bland annat Helsingborg och Malmö.

Riksbyggens bostadsproduktion har en spridning över hela landet, från Ystad till Kiruna. Vår fastighetsförvaltning finns från Trelleborg till Karesuando och vår ombyggnadsaffär växer.

Vår geografiska spridning är en samhällsnytta – och riskspridning. Vi blir mindre sårbara för svängningar på marknaden.

Riksbyggen ska ha en konkurrenskraftig leverans, ett utvecklat modernt tjänsteutbud i vår fastighetsförvaltning och en säker position som Sveriges största fastighetsförvaltare med närvaro i hela landet.

  • Vi ska ha fördubblat vår volym inom ombyggnadsaffären och gå från enstaka projekt till att förtätning är en ny viktig affär.
  • Vi ska finnas i dubbelt så många kommuner med kooperativ hyresrätt för äldre med biståndsbeslut och trygghetsboende, samt bibehålla vår ledande position i produktion av seniorboende i bostadsrätt.
  • Vi ska sammantaget fortsätta hålla vår höga nyproduktionsnivå och producera hyres- och bostadsrätter som fler kan efterfråga.

Ekonomiskt resultat (GRI 201-1)

Ett av Riksbyggens mål handlar om hållbar och lönsam tillväxt, och tillväxten har varit god de senaste åren. I dag omsätter vi cirka 7,7 miljarder kronor och är drygt 3000 anställda.

Vid utgången av 2018 förvaltade Riksbyggen 4 218 (3 627) bostadsrättsföreningar, av dessa är 1 694 (1 643) andelsägande bostadsrättsföreningar. Riksbyggen har även ett stort antal kommersiella och offentliga fastighetsägare som kunder.

Riksbyggen är ett kooperativt företag och sedan 2005 tillämpar Riksbyggen en klassisk kooperativ princip – återbäring om verksamheten gett ett tillräckligt stort ekonomisk överskott.

För 2018 har styrelsen föreslagit en utdelning om 48 kronor per andel (48) vilket motsvarar 9,6 % (9,6) och totalt sett nästan 85 miljoner kronor till våra ägare. Därtill kommer Riksbyggens ägare att få dela på 13 miljoner kronor i återbäring baserat på deras köp av förvaltningstjänster.

Förutom detta betalar Riksbyggen ut lön och skatter som gynnar våra medarbetare samt den nationella ekonomin. En viktig fråga för våra intressenter och för samhället.

Nedgången i betald skatt för året 2018 jämfört med 2017 beror på övergången till en ny redovisningsprincip avseende intäktsredovisningen för nyproduktionsprojekt.

Tidigare år har Riksbyggen betalat skatt för successivt resultatavräknade intäkter, från och med 2018 redovisas intäkten när slutkunden tillträder bostadsrättslägenheten. De intäkter som redovisats i pågående projekt tidigare år har återlagts och på samma vis har skatten hanterats.

Riksbyggen har redan betalat skatt för intäkter i enlighet med den tidigare redovisningsprincipen och under 2018 när intäkten tas fram i enlighet med den nya redovisningsprincipen, har såldes skatt redan betalats för en stor del av resultatet, därav en stor skillnad mellan åren 2017 och 2018.

När vi blickar tillbaka på 2018 kan vi konstatera att den tillväxtepok vi så länge har varit inne i, nu är över för denna gång. Vi ser framförallt större utmaningar på bostadsmarknaden, inte minst för nyproduktion av bostadsrätter.

Troligen närmar sig också en lågkonjunktur, även om vi inte vet när den kommer och med vilken kraft den slår.

Vi är nu inne i ett skede där vi konsoliderar vår verksamhet och våra yrkesroller, vi behöver använda hela den verktygslåda som vi har byggt upp. En av de saker vi fokuserat på under 2018 är att arbeta med vår produktionsutveckling för att kunna erbjuda bostäder till lägre pris.

Vi tror på samarbete med leverantörer av standardiserade bostäder, helt eller delvis producerade på fabrik, till lägre pris och med en kvalitet som Riksbyggen kan stå för.

Andra delen för att sänka kostnaderna är att öka andelen digitala ritningar och återvända projekt på flera ställen.

Fakta koncernen 2018

Fakta20182017
Nettoomsättning 7 737 mkr 8 377 mkr
Rörelseresultat 285 mkr 364 mkr
Eget kapital 5 330 mkr 5 636 mkr
Soliditet 36 % 45 %
Utdelning 85 mkr 83 mkr
Antal anställda 3 020 st 2 728 st
Återbäring 13 mkr 10 mkr

Skapat ekonomiskt värde 2018

Direkt skapat ekonomiskt värde20182017
Intäkter 8 509 007 9 154 883
Fördelat ekonomiskt värde på intressenter    
Leverantörer: inköp av varor och tjänster - 5 555 425 - 6 550 194
Anställda: Löner, sociala kostnader och övriga ersättningar - 1 494 364 - 1 376 853
Andelsägare: Beslutad utdelning - 83 354 - 78 931
Kunder: Återbäring - 12 970 - 10 026
Långivare: Inbetalda räntor - 18 107 - 33 499
Staten: Skatter - 17 620 - 65 402
Samhället: Frivilliga bidrag och gåvor - 4 922 - 4 113
  - 7 186 762   - 8 119 018
Behållet ekonomiskt värde 1 322 245 1 035 865

*Jämförelsesiffrorna för 2017 har räknats om med anledning av byte av redovisningsprincip.

Riksbyggens påverkansarbete (GRI 203- 2)

Riksbyggens övertygelse är att Sverige behöver fler hyresrätter och under 2019 har Riksbyggen fler hyresrätter än bostadsrätter i produktion. Vi menar att det behövs långsiktiga spelregler för en fungerande bostadsmarknad och det är dags att ta ett helhetsgrepp om bostadspolitiken.

Bostäder är mer än tak över huvudet. De kan – i den bästa av världar – vara en lösning på segregation, en biljett till att bli vuxen för en ung människa på väg ut i livet, en trygghet för äldre som inte orkar sköta villan, en faktor som underlättar för företag att rekrytera – och därmed en motor för hela vår samhällsekonomi.

Vi på Riksbyggen kommer fortsätta att göra vår röst hörd i debatten och komma med konkreta förslag till lösningar, gör vi inte detta blir det svårt för oss att producera de bostäder och den förvaltning som våra kunder och ägare efterfrågar. Vi vet också att detta är något som våra ägare och kunder förväntar sig av oss.

Riksbyggen har tagit fram olika material som syftar till att sprida våra ställningstaganden men också öka kunskapen i olika frågor. I enlighet med Riksbyggens strategiska plan kommer vi de närmaste åren arbeta för fler bostadspolitiska lösningar och att utveckla finansieringslösningar för boende.

Varje år deltar Riksbyggen också på ett antal branschevenemang och Almedalsveckan.  politikerveckan i Almedalen. Vi deltar också i flera nätverk, både nationella och internationella, där vi tillsammans med branschkollegor försöker påverka i aktuella frågor. Bland annat är vi aktiva i Svensk Kooperation, Housing Europe och International Cooperative Alliance.

Frågorna kan handla om allt från fördelarna med kooperativt företagande till hur nya direktiv från EU påverkar den svenska bostadsmarknaden. Inte sällan handlar det också om hållbarhet. Vi vet att våra intressenter förväntar sig att vi är med och delar med oss av den kunskap vi bygger upp i verksamheten. Gör vi inte detta riskerar de mer hållbara lösningar som vi arbetar fram att inte spridas till resten av marknaden.

Vår egen föreningsverksamhet är också väldigt viktig i sammanhanget och tillsammans med ägarorganisationen försöker vi fortbilda i opinionsbildning och tillsammans driva gemensamma frågor. 

Riksbyggen medverkar också i arbetet med att ta fram Nils Holgersson-rapporten, där kostnader för bostadsfastigheters sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning jämförs. På så sätt hjälper vi till att få upp frågorna på agendan.

Riksbyggen deltar även i Prisdialogen. Syftet är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme samt att bidra till ett ökat förtroende för fjärrvärmeleverantörernas prissättning.

Sammantaget är Riksbyggens mål med påverkansarbetet att det ska vara ett gemensamt engagemang i frågor som är viktiga för verksamheten och för våra ägare. Vi vill också bidra till de mål som är utpekade i Riksbyggens strategiska inriktning.

Två exempel från året som gått

Två grupper som har svårt att röra sig på bostadsmarknaden är gruppen unga vuxna och äldre som gått i pension. Vi ser att många äldre är fast i bostäder anpassade för andra faser i livet, familjebildning till exempel. De vill, men kan av olika anledningar inte flytta. Samtidigt har vi en stor grupp yngre som över huvud taget inte tar sig in på bostadsmarknaden.

Vi förväntas flytta hemifrån i 20-årsåldern, men etableringsåldern på bostadsmarknaden ligger runt 30 år i många delar av landet.

I glappet däremellan befinner sig många unga på en andrahandsmarknad med osäkra villkor, där de betalar en hög hyra och samtidigt inte kan spara till en kontantinsats för att köpa en bostad.

Under året har sex unga vuxna fått möjligheten att flytta in i brf Vivas (Göteborg) ungdomsettor, lägenheter öronmärkta för unga vuxna, med en insats på 95 000 kronor för en lägenhet på 30 kvadrat.

Elva personer i åldern 18–35 år har också fått möjligheten att testa på ”Hyrköp” i Järfälla, Stockholm, som går ut på att den boende får möjlighet att hyra en bostadsrätt med en option att köpa lägenheten inom fem år.

Både ungdomsettorna och Hyrköp kommer nu att utvärderas för att se om detta är något som vi kommer att arbeta vidare med.

För de äldre arbetar vi bland annat vidare med de kooperativa hyresrätterna för äldre. Tillsammans med Riksbyggen bildar kommunen en kooperativ hyresrättsförening som sedan hyr ut bostäderna i andra hand till människor i behov av vård. Det låter kommunerna sörja för platser för sina äldre utan att deras egna kostnader för fastighetsinvesteringar skenar.

Riksbyggen bygger husen och bildar sedan föreningar i form av hyreskooperativ, som de bjuder in kommunerna och de boende till. I styrelserna har kommunen tre platser, de boende tre och Riksbyggen en.

Affärsetik (GRI 205-2)

För Riksbyggen är det viktigt att alltid agera ansvarsfullt i alla våra affärsrelationer. Det handlar i grunden om att man ska ha förtroende för oss som företag. Vi vill stå för etik, moral och schyssta villkor. Ett flertal av Riksbyggens medarbetare har många externa kontakter i sitt dagliga arbete, till exempel med kunder och leverantörer där de upphandlar stora affärer både för nyproduktion och förvaltningstjänster.

I en rapport från Institutet mot mutor (IMM) framgick att Bygg- och anläggningsbranschen hade flest domar i mutbrott av alla branscher. Enligt IMM betyder det inte nödvändigtvis att det sker fler mutbrott just i vår sektor, det kan snarare vara en indikator på att vi har ökat medvetenheten och benägenheten att anmäla misstänkta oegentligheter. Samtidigt konstateras att bygg och -anläggningsbranschen är särskilt riskutsatt för korruption då våra projekt ofta omsätter mycket pengar.

På Riksbyggen har vi en policy för affärsetik som alla nya medarbetare ska ta del av. Den fungerar som vår uppförandekod. Våra interna rutiner och arbetssätt är även utformade så att riskerna för ekonomisk brottslighet ska minimeras: Alla utbetalningar går genom vårt servicecenter, och betalningsrutiner granskas av revisorerna och deras årliga förvaltningsgranskning. Inga handkassor ska finnas.

Eventuella andra risker eller avvikelser fångas upp av samtal mellan ledning och chefer. Dessutom finns alltid möjligheten som medarbetare att vända sig till HR om man misstänker att något inte står rätt till på den egna arbetsplatsen. Från och med 2017 kan vi också följa upp att nyanställda tagit del av vår policy för affärsetik genom introduktionsutbildningen i vårt e-learningsystem.

I vår uppförandekod som skickas ut till samtliga leverantörer tydliggör vi dessutom hur samarbetet mellan parterna ska hanteras. I den framkommer bland annat att allt som kan härröras till korruption, bedrägeri med mer i vid bemärkelse inte får förekomma och att upptäckter om detta direkt ska rapporteras så att åtgärder kan sättas in. Under 2018 har inga avvikelser bland Riksbyggens egna medarbetare kommit till Riksbyggens kännedom.

Riksbyggen har inte haft någon utbildning för personal eller företagsledning inom området korruption under 2018.