Mickaël Gayet, grundare och ordförande i föreningen Ätbart.
Föreningen Ätbart startade i Skövde för tre år sedan, när ett par tonåringar såg ett problem med matsvinn och funderade på hur det kunde lösas. Idag har de närmare 400 volontärer, samt en nästan självförsörjande verksamhet för transport, logistik och utbildningsverksamhet i sju kommuner. Allt med ett enda syfte - att minska matsvinnet.
Vi träffade 18-årige Mickaël Gayet, grundare och ordförande i föreningen Ätbart. Han berättade om vad utmärkelsen innebär för dem och var hans engagemang kommer ifrån. Dessutom gav han oss fyra tips för att minska matsvinnet.
Grattis Mickaël Gayet – hur känns det att Ätbart är Årets hållbarhetshjälte?
– Tack, ärligt talat, det där har inte riktigt landat än. Det känns fantastiskt kul, det är en stor glädje och en stor ära. Vilken möjlighet att få ta emot det här.
Vad innebär utmärkelsen till Årets hållbarhetshjälte för er?
– Att vi vunnit det här priset betyder väldigt mycket, för många personer. Inte bara för oss, utan också för alla vi samarbetar med och alla vi hjälper. Och matsvinnet, som vi får sätta på agendan!
En del av priset är 30.000 kronor, vad ska ni göra med pengarna?
– Pengarna kommer gå direkt till ett större arbetsfordon, inom ramen för Mathjälpens verksamhet. Just nu har vi kö på livsmedelsaktörer och behöver i vissa fall åka två gånger till en butik. Vi skulle kunna fylla ett fordon fyra gånger om dagen. Så nu behöver vi ett större fordon. Så vi kan åka färre gånger.
Ni får också en dag tillsammans med Riksbyggen, vad tänker du om det?
– Rådgivning, vilken grej, det ska bli väldigt roligt och spännande. Att få ta del av er kompetens och erfarenhet när det kommer till organisation och struktur. Ni finns över hela Sverige, det vill vi också göra. Vi ser verkligen fram emot att få råd och bolla idéer med er. Jag kan inte ens tänka mig hur mycket det kommer betyda för Ätbarts verksamhet.
Fr.v: Amar Rekic, ansvarig Mathjälpen, Mickaël Gayet, grundare och ordförande, Inga-Lill Berggren, representant Ätbarts ideella samarbeten, Gabriel Johansson, grundare och ansvarig utveckling och administration.
Vad gör ni i Ätbart och Mathjälpen?
– Den största verksamheten inom Ätbart är Mathjälpen. De hämtar och packar om närmare fem ton livsmedel varje vecka, som annars skulle slängas. Och delar ut matkassar till cirka 1 000 personer i veckan.
– Vi agerar egentligen bara mellanhand, en aktör mellan affären och till exempel kyrkan, säger Mickaël. Vi har strikta lagar vi måste följa, som EUs regler för livsmedelsdonationer. Vi är en av de få organisationer som kan följa dem. Det innebär att vi kan hålla en frys- och kylkedja. Och att vi kan spåra livsmedel. Det gör oss unika.
– Nu har vi både kö av livsmedelsaktörer och kö av människor i behov, berättar Mickaël. Det kan man tycka är absurt och ja, det är helt absurt, men någonstans visar det också att Mathjälpen fungerar - och behövs. Vårt mål är att minska matsvinnet i Sverige med 50 % till år 2030!
"Att vi vunnit det här priset betyder väldigt
mycket, för många personer. Inte bara för
oss, utan också för alla vi samarbetar med
och alla vi hjälper. Och matsvinnet,
som vi får sätta på agendan!"
Var kommer ditt engagemang ifrån?
– Mina föräldrar har alltid varit väldigt medvetna om konsekvenserna av sina handlingar. Min familj åkte inte på semester för att ligga och sola på en strand, mina föräldrar ville visa oss att världen är stor. Och full av kontraster. Naturligtvis har det präglat mig mycket.
– Hållbarhetstänket kom så klart också mycket med skolan. När mamma och pappa kom till Sverige hade de varken utbildning eller jobb. Pappa utbildade sig och hade många jobb samtidigt för att vi skulle kunna gå i skolan. Så jag har alltid älskat skolan. Jag har verkligen försökt ta vara på den här möjligheten. Det är också en skyldighet tycker jag. Att göra någonting.
Vad är era tankar för Ätbart i framtiden?
– Mathjälpen måste växa, idag finns vi i sju kommuner, vårt mål är 34 kommuner nästa år! Det är ett par hundra procents ökning. Det handlar om finansiering och just nu har vi ju kö både av livsmedelsaktörer och av mottagare och vår verktygslåda (pengarna) räcker inte till.
– Utbildningsverksamheten vill vi också utöka. Det handlar om att förändra vanor och beteenden. Hur vi handlar, hur vi förvarar, hur vi äter. Är det exempelvis okej att ta mjölken längst bak i hyllan? Nej, för mjölken längst fram riskerar då att hamna hos Mathjälpen. Vi vill även nå den yngre generationen, för om lilla Lisa frågar sin pappa ’varför tog du mjölken längst bak när vi ändå ska göra pannkakor ikväll?’ då börjar förändringen på längre sikt. Folk måste lära sig mer om matsvinnet.
– Ingen tänker på det här för det är så obekvämt. Det är bara en korv på en macka, bara en vask du häller ut kaffe i. Men energin som det tog att producera den, tiden, vattnet? Vi vill skapa en förståelse för effekterna på miljön. Det handlar om långsiktighet, att förändra attityden, avslutar Mickaël.
Läs mer om Svenska hjältar och Årets Hållbarhetshjälte.
Text: Helena Pharmanson