Stärkt skydd på bostadsrättsmarknaden
Vi har skrivit om utredningen ”Tryggare bostadsrätt” tidigare, och kommer att återkomma till den framöver också. Lagändringarna innebär bland annat att en förhandstecknare ska få bättre information om förhandsavtalet, under vilka förutsättningar man kan frånträda ett sådant avtal, och närmare information om tidpunkt för upplåtelsen.
Vidare kommer fler ombyggnationsåtgärder i lägenheten kräva styrelsens godkännande. En bostadsrättshavare som är missnöjd med styrelsens beslut kan vända sig till hyresnämnden för överprövning. En otillåten ombyggnation kan komma att leda till förverkande, dvs. uppsägning, om bostadsrättshavaren inte rättar sig efter tillsägelse.
Det är inte bara bostadsrättslagen, utan även lagen om arrendenämnder och hyresnämnder, årsredovisningslagen och fastighetsmäklarlagen som ändras. Riksbyggens normalstadgar kommer också att ändras med anledning av detta. Mer information kommer framåt vad gäller stadgebytet.
Förstärkt skattereduktion för installation av solceller
Det så kallade ”gröna avdraget” – skattereduktionen för installation av grön teknik – förstärks. Subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 till 20 procent av arbets- och materialkostnaden. Detta gäller installationer som betalats efter årsskiftet. Det är bara hushåll som kan få avdraget.
Höjt prisbasbelopp
När inflationen stiger ökar även prisbasbeloppet, som ska spegla prisutvecklingen. Från den 1 januari höjs prisbasbeloppet från 48 300 kronor till 52 500 kronor. Många bidrag och ersättningar är knutna till prisbasbeloppet. Även storleken på överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och andrahandsuthyrningsavgift för bostadsrätter är kopplat till prisbasbeloppet, enligt Riksbyggens normalstadgar. Att prisbeloppet höjs innebär också att inkomstskatten sänks för många.
Nya regler om utdelning av post
Post- och telestyrelsen har beslutat om nya regler för utdelning av post. Postens verksamhet bär sig inte längre, för få personer skickar brev och för många personer beställer paket, i stora drag. Med anledning av det vill PTS effektivisera posthanteringen.
Postanordningar, dvs. brevlådor, paketboxar m.m. kan komma att omplaceras framöver, men som utgångspunkt inte längre än 200 meter från mottagaren. Många undantag finns dock, inte minst i glesbygdsområden.
I samband med att förordningen togs fram skickades den ut på remiss. Riksbyggen avstyrkte förslaget eftersom vi ansåg att det försämrade servicen för många. En ändring som gjorts efter att många remissinstanser varit kritiska är dock att samråd nu måste ske med berörda parter, inför en eventuell flytt av postanordning. Förordningen träder i kraft den 1 april 2023. Vi återkommer senare under våren med mer information i frågan.
Ny förordning om producentansvar för förpackningar m.m.
Insamlingen av förpackningsavfall ska förbättras. Vissa förändringar träder i kraft redan under 2023, medan andra sker först längre fram i tiden. Under 2023 ska producentansvarsorganisationer söka tillstånd för sin verksamhet. Från och med 2024 ska kommunerna ansvara för insamling av förpackningsavfall från hushåll.
Producentansvarsorganisationer ska ersätta kommunerna för detta, och också ta emot och behandla avfallet. En uppbyggnad av fastighetsnära insamling ska ske 2024–2027. Kompletteringar görs i andra förordningar, t.ex. med nya sorteringskrav i avfallsförordningen; se nedan.
Sortering av matavfall
Från och med 1 januari 2023 är det obligatoriskt att sortera ut matavfall för boende i Stockholmsområdet. Det spelar ingen roll om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt, det gäller alla. Hyresvärden ansvarar för att möjligheten finns när det gäller hyresrätter. För bostadsrätter är det föreningen som har ansvaret. Det finns dock vissa undantag. När det gäller flerfamiljsfastigheter med 240 liters säck, eller med sopsug utan separat nedkast för matavfall, träder kravet i stället i kraft den 1 juli 2024. När det gäller hushåll med matavfallskvarn är det en godkänd lösning i dagsläget, men det kan komma att ändras.
För övriga Sverige gäller att kommunerna ska ha ett system på plats för insamling av matavfall från och med den 1 januari 2024.
Krav på märkning och registrering av katter
Har du katt? Från och med årsskiftet är det krav på att den ska vara märkt och registrerad. Detta för att det ska vara lättare att identifiera bortsprungna katter. Katten måste först id-märkas med chip eller tatuering, sedan ska den registreras hos Jordbruksverket. Det gäller alla katter, både inne- och utekatter, och även om katten redan finns i något frivilligt register.
Enda undantaget är katter födda före 2008. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Hela systemet motsvarar i stora drag det som redan finns för registrering av hundar. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida.
Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter
För att försvåra användandet av fordonsmålvakter görs en del lagändringar. En fordonsmålvakt är en person som registrerats som bilägare i stället för den som faktiskt använder fordonet. Detta görs främst för att undvika skatter och avgifter, men också för att försvåra identifiering vid brottslighet.
Nu kommer man inte längre att kunna anmäla ett ägarbyte i efterhand. Detta för att det inte ska gå att undkomma ett beslut om att tvångsvis flytta fordonet. Uppställningstiden för flyttade fordon förkortas från tre till en månad, därefter tillfaller fordonet kommun eller stat.
Om en försäljning av ett flyttat fordon som tillfallit kommun eller stat förväntas ge överskott ska fordonet säljas. Pengarna ska i första hand gå till att betala flyttningen och skulderna. För att lättare kunna sälja fordonen ska tidigare ägares skulder inte leda till användningsförbud eller att fordonet tas i anspråk. Slutligen utökas möjligheterna att i vissa fall flytta ett fordon omedelbart och dessutom får Trafikverket flytta fordon i fler fall.