Fem röster om Riksbyggen

Hör vad några personer med olika erfarenhet av Riksbyggen har att säga om oss.

Gert Wingårdh

Arkitekt för bland annat Riksbyggens lägenheter i Munkebäck, Göteborg, som står inflyttningsklara våren 2020

”Om man tycker om sitt hus, tar man också väl hand om det. Hos Riksbyggen finns stark kärlek som tar sig uttryck i både långsiktighet och professionalism.

Både jag och Riksbyggen tycker om att jobba i tegel, eftersom det är hållbart och långlivat material. Jag får ofta gehör från Riksbyggen för att göra det där lilla extra; kanske skjuta ut några stenar och skapa en relief som bryter mot den annars släta ytan. Jag brukar säga att man kan överleva på en knaper fängelsediet, men om man sparar för mycket så tar man still slut bort människovärdet. Det händer aldrig med Riksbyggen. Här finns alltid mycket omsorg. Ingen möda sparas.

Jag gjorde mitt första uppdrag för Riksbyggen för snart 35 sedan, till en kooperativ utställning som hette 'Ett bra liv'.

Ritade en 85 meter hög byggnad och en lägenhet som var randig på både korsan och tvärsan. Den byggdes i full skala, beskådades av över 50 000 besökare och blev mitt stora mediagenombrott.

Sedan dess har vi jobbat mycket ihop, Riksbyggen och jag. Inte minst med Munkebäck, som är en del av stadsdelen Kålltorp i Göteborg. Där fick jag rita ett boende med 79 ljusa och moderna lägenheter, solceller, gröna tak, smart ventilationssystem, energieffektiva vitvaror, återvinningsstationer och gröna sociala gårdar. Försökte förstärka kvarterets gamla känsla, genom att rita något som kändes solitt, rejält och lite folkhemsaktigt.

Nu gör vi något liknande ihop i Borås, vid de gamla väverierna. Det blir också mycket tegel och tradition. Man får aldrig glömma att det mest ekologiska som finns är ett hus som inte rivs, utan renoveras."

Gerd Möller

F.d. regionchef på Riksbyggen i Jönköping

”Att tänka långsiktigt kan kanske tyckas lite småtråkigt i denna snabba och föränderliga värld. Men det är just det som är Riksbyggens styrka: Att bygga hus som ska stå länge och samtidigt göra så få avtryck som möjligt i natur och miljö.

Men samtidigt är vi också en samhällsutvecklare, som hela tiden ligger i framkant när det gäller nya, spännande projekt.

Själv har jag varit inblandad i snart 50 år nu. Först som engagerad i SSU där Riksbyggen blev vår läromästare i bostadspolitik. Även på den tiden rådde bostadsbrist. Vi lärde oss om den kooperativa tanken, hur man bygger en bostadsrättsförening, fixar ekonomin ... ja, basic facts, helt enkelt.

50 år senare - ja, ända sedan 40-talet, om man ska vara noga - står Riksbyggen för samma ideal:

Att bygga hållbart och till en rimlig peng, och göra så lite avtryck i miljön som möjligt.Men inte minst att du ska kunna vara med och påverka ditt boende.

Att ha fått vara med om detta, har gett mig enormt mycket, inte minst en massa bra vänner. På sistone har jag dessutom får vara med och bryta ny mark hemma i min egen småländska hembygd. Satsningen på kooperativa hyresrätter - där föreningen utgörs av Riksbyggen, de boende och kommunen - startade i Skaraborg. Nu har den spridit sig över landet, även till mitt eget Nässjö, och har visat sig vara en fantastisk idé.

Så sent som våren 2019 var jag med och invigde nästan 80 lägenheter i ett nytt trygghetsboende som kommunen aldrig skulle ha haft råd att bygga med egna pengar. 55 miljoner kronor kunde de spara och idén har visat sig så bra, att alla undrar vad som är haken. Ännu har ingen lyckats hitta den."

Göran Cars

Professor i stadsplanering och ledamot av Riksbyggens jubileumsfond ”Den goda staden” som stödjer forskning, utveckling och utbildning för bättre boendemiljö

”Riksbyggens satsning 'Den goda staden' har visat sig göra dubbel nytta. Dels är det enormt stimulerande för akademiker att få jobba med konkreta projekt, dels har det gett Riksbyggen chans att flytta fram sina egna positioner.

Med forskarnas hjälp är det lättare att se bakom nästa hörn: Vad händer i framtiden? Hur kan vi vara med och skapa ett ännu bättre samhälle? Svaret syns redan i Riksbyggens nya projekt, där storskalighet och monotoni bryts av en varierad arkitektur. 

Varje hus ska ha en egen identitet. Storleken på lägenheter skiftar. Boende kombineras med samhällslokaler.

Det här är inga dyra, svåra förändringar. Man behöver inte trolla med knäna. Det viktigaste är att vara lyhörd - och det är Riksbyggen. Man vet att kunderna blir allt kräsnare, att allt fler sneglar på hur praktisk, energisnål och vacker lägenheten är, innan man slår till. Konkurrensen om de boende har ökat och Riksbyggen har visat sig kunna svara mot det.

Just nu jobbar vi tillsammans med två nya hus i Kiruna. När staden flyttas och gamla kvarter rivs, bygger Riksbyggen nytt och fräscht. Jag tycker det ser väldigt spännande ut."

Filippa Drakander

Ledamot av Riksbyggens styrelse och den egna bostadsrättsföreningen i Sundbyberg

”Trots att jag bara är 30 år, har Riksbyggen hunnit prägla hela mitt vuxna liv. När mina föräldrar bröt upp från Småland och flyttade till Stockholm, började de bospara i Riksbyggen för mig och min syster. Redan då var ju bostadssituationen inte att leka med.

Jag var drygt 20 när jag kunde flytta in i en lägenhet i Sundbyberg. Det var det första Steg ett-boendet som Riksbyggens byggde och jag engagerade mig snabbt i styrelsen.

Jag har alltid gillat den kooperativa tanken. Att en förening fungerar, att många engagerar sig, är ju i slutänden även bra för mig som individ. Om föreningen mår bra ekonomiskt, är ju också min lägenhet mer attraktiv den dagen jag vill flytta vidare.

Vad jag gillar med Riksbyggen är hur man tar ansvar både för den lilla föreningen och samhället i stort. När jag flyttade in fick jag inte bara en nyckelknippa och ett 'Hej då!' utan även stöd, råd och expertkunnande av en förvaltare som lovade att vara kvar i minst fem år.

Att Riksbyggen dessutom äger en ekonomisk styrka, gav en trygghet. 

Att jag engagerade mig i styrelsen på riksnivå beror på att jag tror att jag som ung kanske har ett annat perspektiv att bidra med. Hyrköp, till exempel tycker jag är en kanonidé i en tid när kraven på amorteringar och lån ökar. Jag vet också att få unga efterfrågar 90 kvadrat mitt i stan. Hellre ett mindre och billigare boende.

I min egen förening - som mest består singlar eller unga par i ettor och tvåor - insåg vi exempelvis att lekplatsen med gungorna inte behövdes. Den gjorde vi istället om till en gräsmatta. Internetuppkoppling däremot är superviktigt för våra medlemmar, så där bytte vi nyligen till kollektiv anslutning.

Att bo är en mänsklig rättighet och Riksbyggen tycker jag varit fantastisk på att hitta nya, kreativa lösningar. Här finns både en lyhördhet och en proffsighet. Jag tror och hoppas att man ska fortsätta att utvecklas och vara en stark spelare på marknaden."

Johan Lindholm

Styrelseordförande i Riksbyggen, ordförande i Byggnads och ledamot av Socialdemokraternas styrelse

”Det är lätt att argumentera för varför det är bra att bo i ett Riksbyggenhus. Redan från att spaden sätts i marken, finns sett inbyggt tänk som handlar om hållbarhet, klimatmål, miljöcertifiering ... sådana saker.

Inom Riksbyggen finns så många viktiga och kompetenta människor att varje hus blir både en långlivad och unik produkt. Men det finns också en stark vi-känsla; en atmosfär av trygghet och öppenhet.

Att gilla sitt boende handlar inte bara om kronor och ören. Det handlar inte minst om att känna delaktighet, vilket i sin tur gör att man lättare känner ansvar för sitt hus - och i slutänden tycker om det.

Som styrelseordförande försöker jag bidra till det här öppna klimatet. Jag vill ha en atmosfär, där ingen känner sig rädd att ta upp vare sig problem, farhågor eller förslag till lösningar. Om man känner sig trygg i styrelserummet, skickar det i sin tur positiva signaler ut till de boende.

Allt rinner uppifrån, sägs det, och alla enkäter och utvärderingar visar att folk trivs hos Riksbyggen. Jag tror att många känner att det är högt i tak hos oss. Här finns en sund miljö som präglas av tillit och långsiktigt tänkande.

Det är därför inte svårt att se varför Riksbyggen behövs även i framtiden. På senare år har vi växlat tillbaka till den ursprungliga idén - den som skapade rörelsen på 40-talet - att framförallt vara en samhällsbyggare. Inte främst en förvaltare av bostadsrätter, alltså.

Främst unga och gamla har som alla vet svårt att hitta billiga bostäder, men här agerar vi med bravur, tycker jag. Speciellt de kooperativa hyresrätterna har visat sig vara en alldeles lysande idé.

Därför tror jag också att Riksbyggen kommer att fortsätta vara en viktig spelare i många år till. Så länge vi ser samhällets behov, kan vi inte slänga in handduken. Vi har ett ansvar, som vi också tänker ta. Och så länge vi har det för ögonen, kan vi heller inte misslyckas."

Upp