I samband med Riksbyggens fullmäktige den 25 maj, 2023 delades 560 000 kronor ut till stipendiater som på olika sätt bidrar till innovativa idéer för att göra världens städer mer hållbara. Fler av projekten fokuserar på framtida energieffektiva liv och boenden där även sociala kvaliteter lyfts.

Riksbyggens jubileumsfond ”Den goda staden” delar årligen ut stipendier för att stödja forskning, utveckling och utbildning för bättre boendemiljö. I år delar fonden ut 560 000 kronor fördelat på fyra stipendier. Stipendier delas ut inom områdena arkitektur, byggnadsteknik, fastighetsförvaltning, energiförsörjning, miljövård och samhälls- och trafikplanering. Stipendierna är skattebefriade och går till stipendiaterna personligen. Från 1991 till idag har fonden hittills delat ut 170 stipendier till ett värde av 14 miljoner kronor.

Fonden, som funnits sedan 1990, bildades i anslutning till Riksbyggens 50-årsjubileum. Den grundas på gåvor från bostadsrättsföreningar samt organisationer och företag som Riksbyggen samarbetar med.

– Det är väldigt spännande urval av projekt som den ”Den goda staden” kommer att stödja i år. Vi ser en röd tråd bland årets stipendiater – hållbarhet ur både miljöperspektiv och socialt perspektiv lyfts i flera av projekten, säger Johanna Frelin, vd för Riksbyggen.

Stipendierna presenterades av Göran Cars och Anna-Johanna Klasander, representanter för fondens styrelse, under Fullmäktige.

1. Energiförbrukning i Vallastadens passivhus. En studie i skärningspunkten mellan design, hållbarhet och boendekvalitet – 120 000 kr

Stipendiater: Anna Ingemark är lektor i konstvetenskap och Wiktoria Glad är docent i kulturgeografi vid Linköpings Universitet.

Passivhus är byggnader med välisolerade och täta byggnadsskal, där de boendes egna aktiviteter i hemmet utgör ett betydelsefullt värmetillskott. Forskning har dock visat att inomhustemperaturen kan bli obehagligt varm under sommartid vilket riskerar att de boende själva ordnar svalka på sätt som kan gå stick i stäv med både energihushållning och estetik. Detta projekt syftar till att följa upp erfarenheterna av passivhus i Vallastaden i Linköping, som var bomässa år 2017. Här har boende själva på olika sätt åtgärdat överskottsvärmen och genom intervjuer med byggherrar, arkitekter och boende ska stipendiaterna söka svar på frågan hur övertemperaturer i passivhus kan undvikas, med bibehållna ambitioner för såväl hållbarhet som sociala och estetiska kvaliteter.

2. Att återbruka det ”fula” – 200 000 kr

Stipendiater: Emma Nilsson, Daniel Lindberg och Johan Holkers, arkitekter på Blick Arkitektur AB samt Holkark.

Utgångspunkten för detta projekt är att undersöka hur rivningshotade kontorsbyggnader från 1960- och 70-talet kan byggas om och leva vidare som framtidens bostäder. Här finns potential att skapa framtidens energieffektiva liv och boenden. Studien fokuserar på det lågt värderade, det fula och det rivningshotade och analyserar möjligheterna att transformera dessa byggnader för att skapa något vackert i samklang med både samtida önskemål och krav god boendekvalitet. Projektet syftar även till att redovisa lösningar i samklang med natur, miljö och krav på minskad energianvändning.

3. Den första byggda Stadsbiotopen – 200 000 kr

Stipendiater: Hanna Ahlström Isacson och Olof Olterman, båda landskapsarkitekter på Urbio AB.

Stadsbiotoper är små anläggningar av natur i stadsmiljöer. Genom att ta vara på vanliga, återkommande element − som refuger, stödmurar, stängsel, slänter – kan stadsbiotoper gynna den biologiska mångfalden enligt principen ”många bäckar små”. Stipendiaterna har tagit fram en exempelsamling på vad som kan göras och syftet med detta projekt är att gå från teori till praktik genom att anlägga ”Sveriges första stadsbiotop” i samarbete med intresserade boende, anläggare och driftspersonal. Projektet ska undersöka och utvärdera hur stadsbiotopen fungerar driftsmässigt, socialt, pedagogiskt och ekologiskt.

4. Flemingsberg – fragment av en stad - 40 000 kr

Stipendiat: Vendela Storkamp, Masterstudent, KTH Kungliga Tekniska Högskolan.

Temat som behandlas i detta projekt kan summeras i en mening: 'Även om varje enskilt projekt kännetecknas av höga kvaliteter och god arkitektur är det inte alltid de summerar ihop till en attraktiv helhet’. Utveckling av attraktiva stadsmiljöer förutsätter analyser av hur olika komponenter i den byggda miljön samspelar med varandra. I detta projekt studeras byggprocessens påverkan på livsmiljön och det offentliga rummet. Stadsdelen Flemingsberg i Huddinge, som under de kommande åren befinner sig i en omfattande bygg- och utvecklingsperiod, tjänar som fallstudie i projektet.

För mer information:
Mira Lindahl, presschef Riksbyggen, 070 - 258 36 38 mira.lindahl@riksbyggen.se