Riksdagen har tagit beslut om införande av en klimatdeklaration för byggnader. Riksbyggen välkomnar beslutet. Det behövs styrmedel som kompletterar de frivilliga åtaganden som byggsektorn i Sverige åtagit sig för att nå målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

– Vi är glada över att Riksdagen röstade igenom förslaget om klimatdeklarationer. Krav på klimatdeklarationer ett steg i rätt riktning för att nå målsättningen om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det krävs incitament för att uppnå en minskad klimatpåverkan under byggskedet. I ett första steg handlar det om att öka kunskapsnivån och kompetens om klimatpåverkan inom branschen, säger Karolina Brick, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Riksbyggen tillstyrkte regeringens förslag i sitt remissvar. Riksdagens beslut innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet.

– Initialt bedömer vi att effekterna av klimatdeklarationerna blir begränsade. För att nå byggnader med lägre klimatpåverkan behöver klimatdeklarationen utvecklas med exempelvis fler livcykelfaser och gränsvärden. Det behövs också en tydlig plan för att ge branschen långsiktiga spelregler och planeringsförutsättningar, säger Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad.

Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson.

De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022.

För mer information:
Karolina Brick, hållbarhetschef på Riksbyggen, 070-291 54 47
Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad, 08-698 42 18