Västafrika drabbas av ett utbrott av Ebola, Europa av en flyktingvåg och världen som helhet av ökad extremism och terrorattacker.
Inför hotet om klimatförändringar och miljökatastrofer rustar Riksbyggen både sina fastigheter och sina medlemmar. Uttrycket ”att se om sitt hus” får en dubbel betydelse.
Det handlar om allt ifrån att byta ut gamla tvättmaskiner, torkutrustning och glödlampor till att skydda fastigheterna mot skyfall och översvämningar, återvinna värmen från ventilationsluften, sätta in snålspolande kranar, anlägga odlingslotter, bygga fågelholkar och ersätta många flygresor med tåg.
Allt i vetskapen om att 40 procent av all energi i landet förbrukas inom fastighets- och byggsektorn.
I skånska Bunkeflostrand bygger Riksbyggen Sveriges största bergvärmeanläggning. De gamla gaspannorna skrotas för ett bättre system som dels klarar att värma upp 749 lägenheter, dels minskar koldioxidutsläppen med 972 ton om året.
På taket till husen på Runebergsgatan 52 i Nyköping läggs 800 kvadratmeter solcellspaneler.
Utanför småländska Nässjö når vindkraftparken Fredriksdal nästan omedelbart sitt mål att producera lika mycket ström som de egna fastigheterna på orten kräver - 8,4 miljoner kilowattimmar per år.
Framtidens vindar blåser överallt, men kanske allra mest i Göteborg. Där skapas tekniska innovationer i samarbete med forskare och studenter i projektet Positive Footprint Housing. Slutresultat blir ett plusenergihus, det vill säga ett hus som över året producerar mer energi än det förbrukar.
Pilotprojektet i bostadsrättsföreningen Viva på Guldheden lagrar ström från solfångare i taket i uttjänta batterierna från elbussarna på linje 55. Huset har också en modern betong som ger mindre klimatpåverkan. Brf Viva belönas med Sveriges mest betydelsefulla arkitektpris, Kasper Salin-priset. Brf Viva består av 132 bostäder och har ritats av Malmström Edström Arkitekter. Hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv genomsyrar hela projektet.
Mot den bakgrunden är det knappast märkligt att Riksbyggens Charlotta Szczepanowski utses till Årets Hållbarhetschef i Sverige 2014. Hon har varit med och dragit igång Riksbyggens miljösatsning ”Planeten ska med” med eldrivna fraktcyklar, lånebilar som på sikt är fossilfria, laddningscentraler, källsortering och ett startpaket till de boende som bland annat innehåller busskort.
Nytt är också ett internt premiesystem där medarbetare får pengar om de lyckas genomföra ett projekt som både ger nöjdare kunder och ökad hållbarhet.
– Vi vill skapa boendemiljöer som är hållbara över tid både ekonomiskt, socialt och ekologiskt, säger vice vd Mårten Lilja.
Till ambitionen att göra världen en smula bättre, syftar även satsningen på läxläsning. Utanförskap för några är dåligt för alla, resonerar Riksbyggen, och går in som huvudpartner i Stiftelsen Läxhjälp som jobbar med ungdomar i utsatta områden i fem svenska storstäder.
Resultatet är enastående: Av de som fått hjälp med pluggandet höjer 99,5 procent sina betyg och 84 når gymnasiebehörighet. Samtidigt går Riksbyggen med i regeringens 100-klubb och fixar jobb till 100 nyanlända.
Detta går inte minst tack vare att Riksbyggen går bättre ekonomiskt än någonsin - samtidigt som man klarar miljömålet att inte starta byggprojekt som stör mer än de tillför.
– Det här företaget är så stabilt att vi är illa ute, säger Leif Linde, som blir ny vd 2012, och får mandat att trycka rejält på gaspedalen.
Resultaten kommer snabbt. På sex år dubblas omsättningen, det nyproduceras i tre gånger fler kommuner och för första gången på årtionden bygger Riksbyggen återigen hyresrätter.
– Vi måste påminna oss själva om att Riksbyggen en gång i tiden hade 74 delägda bolag med enbart hyresrätter ihop med landets kommuner, där Riksbyggen ägde 40 % i stiftelserna och kommunen 60 %. Vi var ju faktiskt förspelet till Allmännyttan, påpekar Leif Linde.
Dessutom kan Riksbyggen vid årtiondets slut ståta med över 40 procent kvinnliga chefer i en bransch som av tradition varit extremt mansdominerad.
Spådomen från 40-talet att den kooperativa byggherren skulle försvinna så fort den akuta bostadskrisen var löst, slog alltså inte in. Tvärtom är det nog svårt att finna en piggare och mer hållbar 80-åring än Riksbyggen.
Det är kanske så det blir när man satsar lika mycket på att bygga det goda samhället som den goda bostaden?
Bisysslor och cellförändringar
Hos bin är cellerna sexkantiga, hos polisen fyrkantiga. Båda ingår dock i Riksbyggens satsning på bra bostäder för många.
När lagens långa armar flyttar ut från det vackra gamla polishuset på Davidshallstorg i Malmö - från början en fastighet där Kockums byggde allt från järnvägsvagnar till äggkläckningsmaskiner - tar Riksbyggen över. Här filmas deckarsuccén ”Bron” och här skapas framförallt 150 lägenheter med stans bästa lägen.
En liknande ansiktslyftning får nedslitna Öxnehaga i Jönköping, precis som kvarteret Triangeln i Helsingborg, det gamla miljonprojektet Dalhemsområdet i Helsingborg och Dikmanska gården från 1700-talet i Falun.
En speciell satsning görs på Norrland, där det bland annat i samarbete med LKAB byggs 250 bostadsrätter i Malmfälten i Kiruna.
Ännu fler boende, närmare bestämt runt 80 000, samsas på taket till huvudkontoret mitt i Stockholm. Bikupor i stadsmiljö, tillsammans med en satsning på grönskande tak och humlebon, ger sysselsättning åt mängder av arbetsamma individer.
Även Riksbyggens tvåbenta boende får möjlighet att hyra bikupor för att skapa ett friskare och mer hållbart city. Men biprodukten är inte fy skam den heller. Redan första hösten kan 25 kilo honung slungas i den egna kupan.
Seniorboende i gamla kyrkan
Att unga har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden är ett problem som Riksbyggen vill lösa. Ett sätt att sänka trösklarna är att lansera Hyrköp av bostadsrätt. Det innebär att den boende hyr sin lägenhet, men har första tjing på att köpa loss den inom fem år.
Men även de äldre behöver fler bostäder. År 2030 kommer 800 000 svenskar att vara över 80 år - en ökning med 60 procent på bara 14 år. Riksbyggen svarar med att dels bygga nya seniorbostäder, dels förse redan existerande hus med hissar, trygghetslarm och anpassade toaletter.
Men även för äldre som behöver lagstadgad vård skapas kooperativa hyresrätter, en blandning mellan hyresrätt och bostadsrätt. Boenden skapas med små enheter på orter som annars inte haft ett stort byggprojekt på årtionden. I ett trettiotal samhällen som Kil, Hultsfred, Gusum, Bromölla och Storfors byggs bostäder för enheter för nio åldringar, plus personal.
På andra platser lägger man helt enkelt till hissar och en extra våning för att skapa fler lägenheter. I Malmö får Sankta Katarina kyrka, som varit gudstjänstlokal för både kristna och muslimer, ge plats åt ett skräddarsytt äldreboende. En del av helgedomens forna inventarier, som mosaikmönster och takplattor, integreras elegant i den nya arkitekturen.
– Mindre tigersåg och containrar, mer morakniv och tumstock, som vd Leif Linde uttrycker det, när han beskriver hur Riksbyggen även slår vakt om det gamla hederliga snickrandet.
