Så kan bostadsrättsföreningarna bidra med bostäder till flyktingar

Bostadsrättföreningar kan använda lokaler och gästlägenheter för att hjälpa flyktingar från Ukraina med en tillfällig bostad. Riksbyggen har tagit fram en lista med råd som hjälper bostadsrättsföreningarna att hjälpa till.

Vad säger regelverket?

Regelverket ser olika ut beroende på om det handlar om lokaler eller gästlägenheter. I normalfallet ska lokaler inte användas för att bo i, men det här är inte ett normalläge.

Det här kan din bostadsrättförening göra:

  • Kontakta Länsstyrelsen
    Länsstyrelsen har fått uppdrag att inventera lokaler runtom i Sverige, för att se efter vilka som kan användas till tillfälliga flyktingboende. Kontakta Länsstyrelsen i ert län om ni har lokaler som kan vara aktuella.

  • Se över brandskydd och utrymningsvägar
    Om det skulle uppstå en brand kan Räddningstjänsten missa att det bor personer i lokalen. Räddningstjänsten utgår från föreningens lägenhetsregister.

    Se till att inga utrymningsvägar är blockerade och att fungerande brandvarnare och brandsläckare finns. Visa de boende hur man gör i händelse av brand. Teckna ett ansvarsavtal med Länsstyrelsen.

  • Kontakta ert försäkringsbolag
    Det går inte att teckna hemförsäkringar för lokaler. Kontakta ert försäkringsbolag för att säkerställa att det inte uppstår några komplikationer med anledning av att ni använder lokalen till flyktingboende, om en framtida skada skulle uppstå.

  • Kontakta kommunen angående bygglovsregler
    En lokal får inte användas som bostad i normalfallet och om så sker kan kommunen ålägga föreningen vite. De regler som finns om boendestandard och så vidare är förmodligen inte relevanta i den situation som nu råder. Hör gärna efter med er kommun att den godtar en tillfällig avvikelse, i en så extrem situation som denna.

  • Besittningsskydd
    En lokalhyresgäst kan ha rätt till skadestånd vid uppsägning, om hyresgästen har haft lokalen mer än nio månader. Länsstyrelsen har knappast för avsikt att driva en sådan fråga men vi rekommenderar ändå att man avtalar bort besittningsskyddet i kontraktet med Länsstyrelsen. Det kan låta cyniskt men det är ändå alltid bättre att reglera sådana saker i förväg så att det inte uppstår missförstånd.

  • Uthyrningsrum, övernattningslägenhet och andra gemensamma utrymmen i föreningens hus
    Har föreningen andra gemensamma utrymmen än hyreslokaler, såsom gästlägenheter, festlokaler eller liknande, kan de förstås också användas som flyktingbostäder. Strikt juridiskt krävs ett stämmobeslut för att ändra användningsområdet för uthyrningslägenhet eller annat utrymme om det tidigare endast varit medlemmar som har nyttjat dem. Anledningen är att man genom att låta flyktingar bo där under en kortare eller längre tid begränsar medlemmars möjlighet att nyttja dessa utrymmen.

    Med det sagt är detta vad som gäller strikt juridiskt. Vi har förståelse för att det kanske inte alltid är logiskt att behandla frågan på en officiell stämma i och med att det är en akut situation. Är alla medlemmar med på detta och man inte förväntar sig att någon ska motsätta sig detta så kan föreningen göra som den vill i frågan.

  • Besittningsskydd vid hyresförhållande
    Om hyra ska betalas så uppstår ett hyresförhållande, och då får hyresgästerna besittningsskydd. En hyresgäst som har besittningsskydd har som utgångspunkt rätt att bo kvar i lägenheten. Låter man flyktingarna bo gratis uppstår inget hyresförhållande och det är därför att rekommendera.

    Föreningen kan förslagsvis skriva ett tillfälligt avtal om nyttjande av övernattningslägenheten med personen som man låter bo där gratis. I ett sådant fall ska inte något besittningsskydd uppstå enligt hyreslagen och personen ska avflytta vid utgångsdatumet.

  • Föreningen har underhållsansvar
    Låter man personer bo en längre period i föreningens utrymmen får man räkna med viss förslitning. Det är föreningen som i första hand bär ansvaret för underhållet i dessa utrymmen.
  • Andrahandsupplåtelse och inneboende i egen lägenhet
    Om enskilda bostadsrättshavare vill låna ut (eller hyra ut) sina bostäder är det en andrahandsupplåtelse, som kräver styrelsens tillstånd. Riksbyggen ställer sig positiva till att föreningar är mer givmilda med tillstånd till andrahandsupplåtelser i en sådan extraordinär situation som denna.

    Bostadsrättshavarna kan även ha inneboende i sina lägenheter, vilket inte kräver tillstånd av föreningen.