Han besökte över 100 avfallsrum – ger råd inför nya lagen 

– Varje krona man satsar syns, till de boendes stora glädje, säger Ulf. 

När dörren öppnas tänds ljuset automatiskt. En röst hälsar välkommen in. I bakgrunden hörs fågelkvitter. Väggarna är ljusa, redskapen hänger på plats, skyltarna är stora och tydliga, och på golvet ligger ingenting som inte ska ligga där. När det sedan blir dags att lämna avfallsrummet möts man av en stor bild på ett porlande vattendrag, med texten: ”Tack för att du återvinner. Välkommen åter!” 

I Brf Dragonen 1 i Umeå har soprummet fått en ovanligt genomarbetad utformning. Bakom arbetet står en av de boende, Ulf Halvarsson, som under stora delar av sitt yrkesliv har arbetat riksomfattande med fastigheter och hållbarhetsfrågor. När han tog sig an uppgiften att se över bostadsrättsföreningens avfallsrum gjorde han en minst sagt grundlig research kring vad som får ett soprum att fungera. 

– Jag har besökt sammanlagt över 100 miljöhus och tror att vi nog har ett av Västerbottens bästa, säger han. 

Alla föreningar kommer inte att landa i lika genomarbetade lösningar som Dragonen 1. Men eftersom fastighetsnära insamling av förpackningar blir obligatorisk för flerfamiljshus den 1 januari 2027 finns det skäl för alla att se över hur det egna miljörummet fungerar. 

Jakten på det perfekta avfallsrummet 

När Ulf Halvarsson för några år sedan flyttade från en villa till sin bostadsrätt i Dragonen 1 blev han först imponerad av det miljöhus som redan fanns på plats. Men snart började han se detaljer som kunde förbättras. 

– Jag besökte en förening i Skellefteå som hade ett väldigt fint soprum. Jag fastnade särskilt för sorteringsskyltarna med många bilder, och det inspirerade mig att göra något liknande. Jag började söka efter lösningar och hittade rätt. Samtidigt sa jag till styrelsen i vår förening: Vi kanske redan har ett av Umeås bästa soprum, men ska vi inte sikta högre?, säger Ulf Halvarsson. 

Styrelsen i Brf Dragonen 1 gav klartecken. Därifrån växte arbetet snabbt. 

Ulf Halvarsson tvättade och byggde lösningar själv. Han lät förstora sorteringsskyltarna till 50x70 centimeter och utforma dem med bilder snarare än text. Han har dessutom monterat redskap på väggen så att de inte skulle bli liggande på golvet, gjort en egen flugfångare av ett papprör för att slippa flugtejp som fastnade mot väggen, och låtit vänliga uppmaningar ersätta tillsägelser. När arbetet var klart bjöd han in de boende. 

– Jag kallade det inte informationsmöte, utan vernissage i soprummet, eftersom det var så många nya synintryck. Sedan bjöds det på bubbel också för att fira, säger Ulf Halvarsson. 

Ulf Halvarsson i Brf Dragonen 1:s miljöhus. Han har besökt över 100 soprum och följt med sopbilen under en hel arbetsdag 

Över 100 miljöhus och en dag med sopbilen 

Under vernissaget fick de boende svara på en enkät, och flera av deras idéer har senare tagits vidare i arbetet. När intresset för lösningen växte började Ulf Halvarsson också systematiskt besöka fler miljöhus, dokumentera brister och samla idéer. 

För att verkligen förstå vad som fungerar – och inte fungerar – följde han dessutom med sopbilen under en hel arbetsdag. Ulf Halvarsson hamnade på den slinga som chauffören beskrev som den tuffaste med drygt 70 stopp. 

Han lyfte kärl, hjälpte till vid stoppen och fick uppleva vad dåligt planerade soprum innebär i praktiken: trånga passager, sådant som står i vägen, kärl som slår i väggar. 

– Eftersom vi var två kunde chauffören gå hem ett par timmar tidigare. Men jag fick gå och lägga mig ett par timmar tidigare. För det var ett träningspass. Man ska ha respekt för att miljörummet påverkar arbetsdagen för de som tar hand om de olika avfallsslagen, säger Ulf Halvarsson. 

Bättre avfallsrum ger bättre sortering 

En av hans slutsatser är att ett bättre avfallsrum inte behöver innebära stora investeringar. Snarare behövs tydlighet, ordning och sådant som gör det lättare att göra rätt. För Ulf Halvarsson är sambandet tydligt: ett bättre avfallsrum leder till bättre sortering. 

– Om man får med sig de boende och de sorterar rätt blir det bättre hela vägen. Men om det är otrevligt att gå in finns risken att man stannar i dörröppningen och bara kastar in påsen, säger han. 

Senaste aktiviteten för att inkludera boende var att anordna en ”hållbarhetsresa” med lokala stopp, bland annat på återvinningscentralen. Nästa gång det blir dags att fira något kommer det att göras med en ”hållbarhetsfika” vid soprummet, berättar han. 

När sorteringen fungerar bättre minskar också mängden restavfall. I Dragonen 1 såg Ulf Halvarsson tidigt att föreningen hade ett kärl för mycket. 

– Under ett par månader testade vi därför att ta ett av kärlen ur bruk och insåg att det inte behövdes. Jag uppskattar att den åtgärden sparar oss 5 000 kronor om året, säger han. 

Olika lösningar för olika föreningar 

Samtidigt ser förutsättningarna olika ut. Vissa föreningar har redan lokaler som i grunden fungerar men kanske behöver uppdateras med bättre skyltning och viss upprustning. Andra står inför större beslut. Riksbyggen, som förvaltar över 4 200 bostadsrättsföreningar, hjälper föreningar att bedöma nuläget och hitta rätt nivå på insatsen – från mindre förbättringar till ombyggnationer eller helt nya miljöhus, beroende på fastighetens förutsättningar och de nya kraven. 

– Vi har genomfört många liknande uppdrag och vet vad som krävs för att skapa lösningar som fungerar i praktiken. Eftersom varje förening har sina egna förutsättningar gäller det att börja i rätt ände, och vi står redo med både erfarenhet och kapacitet att hjälpa fler föreningar i mål, säger Johan Sundlöf, affärschef för Riksbyggen Ombyggnad. 

Även föreningar som i stort sett redan är redo inför årsskiftet har skäl att se över helheten, menar Ulf Halvarsson. 

– Jag tycker att man ska passa på nu när lagkravet kommer. Även om alla kärl redan finns på plats går det att fräscha till och höja nivån, säger Ulf Halvarsson. 

– Det är ett enkelt område att satsa på. Om du målar en vägg, bättringsmålar, uppdaterar skyltningen och städar upp i ett avfallsrum kommer det märkas direkt. Varje krona man satsar syns, till de boendes stora glädje, säger han.