Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök

Snöröjning - Vem ansvarar för vad?

Snart är vintern här! På många håll i landet har det varit kyla och rimfrost sedan länge. Små barn blir alltid omåttligt hänförda över de första snöflingorna. Alla kan dock inte vara fullt så uppsluppna. Med snön kommer också ett stort ansvar för den som är fastighetsägare.

Vad ansvarar fastighetsägaren för?

All snöröjning inom den enskilda tomten är fastighetsägarens ansvar, till exempel snöröjning på mark eller snöskottning på tak. Kommunen kan även ålägga en fastighetsägare att fullgöra kommunens skyldighet att snöröja kommunens mark. Vanligtvis innebär det att fastighetsägaren ansvarar för gångvägar eller annat utrymme för gångtrafik i direkt anslutning till fastigheten. Ansvaret ser lite olika ut på olika håll i landet, så föreningen bör kontrollera med sin kommun vad som gäller.

Vad ansvarar bostadsrättshavaren för?

För mark som är upplåten med bostadsrätt eller ingår i bostadsrätten, ansvarar bostadrättshavaren för skötseln av marken och bostadrättshavaren skulle då kunna åläggas ansvar för snöröjning på marken. Markupplåtelse förändrar dock inte ansvaret för snöskottningen på taket utan det åligger föreningen i egenskap av fastighetsägare. Snöskottning på tak är ett riskfyllt arbete som bara bör utföras av kunniga fackmän, oftast plåtslagerifirmor. Föreningen bör givetvis enbart anlita seriösa företag med erforderlig säkerhetsutrustning. Arbetet bör absolut inte ske av styrelsen eller enskilda medlemmar själva. Det kan bli kostsamt att chansa när det gäller snöröjning – i värsta fall kan även personskador ske.

Avlägsna istappar och risk för snöras

Fastighetsägares ansvar är detsamma oavsett om det är fråga om flerfamiljshus (hyreshus eller bostadsrättshus), industrifastighet eller villa. När det gäller snö och istappar som faller från hustak, gäller ett så kallat strikt ansvar. Det innebär att fastighetsägaren ansvarar oavsett om vårdslöshet föreligger eller inte. Reglerna återfinns i ordningslagen och anger att brister på byggnader som medför risk för skada eller egendom på offentlig plats, ska avhjälpas utan oskäligt dröjsmål. Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats ska således utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta ska ske på ett sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas. Bestämmelsen är straffsanktionerad, vilket innebär att föreningen kan dömas till böter och i vissa fall även för andra brott.

Den ansvarige kan bli skadeståndsskyldig!

Den som är ansvarig för snöröjningen – oavsett om det är kommunen eller fastighetsägaren – kan även bli skadeståndsskyldig gentemot den som till exempel ramlar och slår sig på grund av att den ansvarige varit vårdslös eller oaktsam vid snöröjningen. Att sätta upp en varningsskylt är inte tillräckligt för att undgå ansvar vid halkolyckor. Föreningen kan alltså inte undvika ansvar genom att markera för rasrisk eller spärra av trottoaren. Skyltar med texten "Sandas ej" eller "Risk för halka" befriar alltså inte från skadeståndsskyldighet. Däremot kan sådan skyltning indirekt påverka bedömningen av fastighetsägarens försumlighet och vållande av skadan samt den skadelidandes medverkan till olyckan. Det vill säga risken för att föreningen ska bli skadeståndsskyldig minskar (men kan inte uteslutas). Även underlåtenhet att sköta skottning och sandning kan vara vårdslöst, även om det i vissa fall kan vara svårt för den skadelidande att bevisa att den som orsakat skadan varit vårdslös.

Går det att överlämna ansvaret till en entreprenör?

Vad gäller då om föreningen har anlitat en entreprenör att sköta till exempel takskottning och istappsröjning? Huvudregeln är att det är fastighetsägarens ansvar men fastighetsägaren kan delegera ansvaret till en nyttjanderättshavare eller exempelvis en entreprenör. För att ansvaret ska gå över på entreprenören krävs att det tydligt framgår av avtalet. Ansvaret kan skilja om det är föreningen som beställer arbete vid behov eller om det är entreprenören som ska avgöra när arbetet ska utföras.

Efter en tragisk olycka på Drottninggatan i Stockholm 2002 och den dom i Högsta domstolen som följde därefter har det rått viss osäkerhet kring möjligheten att avtala bort ansvaret kring snö på fastigheter. I det fallet hade en entreprenör ingått ett avtal med ägaren till den aktuella fastigheten om snöskottning av tak och gångbanor på fastigheten. I avtalet angavs att entreprenören skulle genom yttre besiktning fastställa när snöskottning av tak och gångbanor skulle ske, och snöskottning skulle då utföras snarast möjligt. Beställaren kunde också genom avrop beställa ytterligare takskottning på fastigheterna. Domstolen konstaterade att entreprenörens åtgärder varit otillräckliga. Om denne inte hade möjlighet att genast genomföra en tillräckligt noggrann besiktning och därefter röja bort snö och is från farliga ställen på taken borde han åtminstone ha tillsett att gångbanan nedanför avspärrades. Hans underlåtenhet innefattade en oaktsamhet av sådant slag som föranledde straffansvar. Han dömdes för vållande till annans död och brottet kunde inte anses ringa.

Den slutsats som kan dras är att fastighetsägaren kan sätta annan, till exempel en entreprenör, i sitt ställe om det av avtalet tydligt framgår att så är fallet. För att ansvaret ska gå över på entreprenören ska denne både besiktiga/kontrollera behovet av röjning när det bildats snö och is som riskerar att falla ner, samt ha full möjlighet att kunna påbörja röjning när det behövs.