Positivt att stärka trygghetsskapande kunskap – men obligatorisk platssamverkan är fel väg att gå

Regeringen har gått vidare med flera förslag från utredningen om områdessamverkan. Brottsförebyggande rådet och Boverket har fått i uppdrag att stärka arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. Riksbyggen ser positivt på uppdraget som kan leda till tryggare boendemiljöer, men motsätter sig avgift för områdessamverkan.

Enligt regeringen behöver brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i den byggda miljön på lokal nivå utvecklas. Det handlar exempelvis om stöd till kommunernas brottsförebyggande samordnare, samhällsplanerare och andra relevanta funktioner vid kommuner och länsstyrelser.

- Det är bra att höja den allmänna kunskapen om trygghetsskapande åtgärder och att yrkesgrupper inom samhällsbyggnadsprocessen inkluderas. Men det är centralt att kunskapen också omsätts i trygghetsskapandeåtgärder i praktiken, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Riksbyggen är en av Sveriges största fastighetsförvaltare och tar hand om fastigheter och boende miljöer över hela landet. Kompetenshöjande åtgärder kan få en stor effekt.

- Att det finns människor på plats i bostadsområdena är oerhört viktigt. De behöver också få kunskapshöjande åtgärder, inte bara de som arbetar i administrativa funktioner i det offentliga. Våra medarbetare finns nära de boende och bidrar till trygghet genom sin närvaro, säger Johanna Bjurskog.

I veckan tog regeringen beslut om proposition med förslag om ny lag om avgift för områdessamverkan.

- Riksbyggen är positiva till platssamverkan på frivillig basis. Men när det gäller den obligatoriska platssamverkan och avgiften för denna så anser Riksbyggen att det är fel väg att gå. Vi får inte tryggare bostadsområden genom obligatorisk samverkan. Grunden för väl fungerande samverkan är frivillighet och lokalt engagemang för platsen. Då engagerar sig de aktörer som har bäst möjlighet att jobba med områdets utveckling, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggens Hållbarhetsbarometer visar att hela 87 procent svarar att de känner sig trygga i sitt bostadsområde. De åtgärder som de boende anser skulle öka känslan av trygghet är framförallt: relationen till grannar (33 procent), god belysning (31 procent) och sociala aktiviteter i föreningen (22 procent), där det sistnämnda har ersatt lås och larm från föregående års topplista.

- Det är glädjande att så många boende i de bostadsrättsföreningar Riksbyggen förvaltar känner sig trygga. Trygghet byggs mellan människor och det är tydligt att de boende själva ser värdet i att bygga relationer. Social gemenskap är avgörande för hur vi upplever vårt boende. Föreningar som satsar på gemenskap och sociala aktiviteter lägger grunden för ett tryggt och inkluderande boende, säger Johanna Bjurskog.

Frågorna i Riksbyggens Hållbarhetsbarometer har ställts till personer som bor i en bostadsrättsförening, som är medlem och/eller kund hos Riksbyggen. 496 personer besvarade hela eller delar av undersökningen.

För mer information:
Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.
johanna.bjurskog@riksbyggen.se
Håkan Andersson, ansvarig bostadspolitik, Riksbyggen.
hakan.andersson@riksbyggen.se