Stambyte – vad är det och hur går det till?

Ett stambyte innebär att fastighetens vatten- och avloppsrör byts ut och att badrummen renoveras från grunden, vilket brukar bli aktuellt efter 40–50 år. I den här guiden går vi igenom hur stambytet går till, vad styrelsen ansvarar för och hur vardagen fungerar för de boende under arbetet

Sammanfattat om stambyte

  • Vad är ett stambyte: Fastighetens stamledningar för vatten och avlopp byts ut mot nya rör. Eftersom stammarna är dolda bakom kakel och under golv behöver badrummet oftast rivas och byggas upp igen enligt dagens krav.
  • När behövs stambyte: Avloppsrör har en teknisk livslängd på 30 till 60 år och vattenrör på 25 till 60 år. En rörinspektion och statusbesiktning visar när det är dags.
  • Vem betalar för stambyte i en brf: Bostadsrättsföreningen bekostar stambytet och återställning av badrum till grundstandard. Boende bekostar endast egna tillval.
  • Tidsåtgång stambyte: Arbetet i varje enskild lägenhet tar normalt sex till åtta veckor.
  • Relining är inte alltid ett alternativ: Relining förnyar bara avloppsrören och fungerar inte om rören är i mycket dåligt skick eller om det är vattenrören som läcker.
  • Trygghet med Riksbyggen: Föreningen får fast pris genom vårt ombyggnadsavtal, en egen projektledare genom hela projektet och fem års garanti.  

Vad innebär ett stambyte?

Ett stambyte innebär att en fastighets gamla rörledningar för avlopp och tappvatten byts ut mot helt nya rör. Stammarna är de vertikala huvudledningarna som löper genom byggnaden samt de horisontella anslutningarna in till lägenheternas badrum och kök.

Stammarna ligger dolda bakom kakel och under golv. För att komma åt dem behöver ytskikten rivas och i vissa fall golvet bilas upp. Badrummet går därför inte att bevara – när de nya rören är på plats byggs det upp från grunden igen, enligt dagens lagar och branschkrav.

Hur stort ingreppet blir styrs av förutsättningarna i just er fastighet. Hur rörschakt och ledningar är dragna avgör hur mycket som behöver öppnas upp. Många föreningar passar samtidigt på att byta bottenstammarna under källargolvet. Då är hela rörsystemet nollställt och tryggat för lång tid framöver.

Stambyte eller relining – vad passar er förening?

Relining är en metod för att förnya avloppsrör utan att genomföra ett omfattande stambyte. I stället för att byta ut rören fodras de befintliga rören så att de får ett nytt, hållbart skikt på insidan – ett nytt plaströr inuti röret. Vi arbetar med metoden strumpinfodring, där en specialstrumpa blåses in i röret med högtrycksluft och fäster mot rörväggarna.

Relining är kostnadseffektivt och betydligt smidigare för de boende. Men metoden passar inte i alla fastigheter.

När passar relining?

Relining fungerar när avloppsrören är slitna, igensatta eller har mindre skador. Då kan infodringen förlänga rörens livslängd utan att badrummen behöver rivas.

När passar inte relining?

  • När avloppsrören är i mycket dåligt skick. Då går det inte att relina. Rören behöver i stället bytas ut helt genom ett stambyte.
  • När det är vattenrören som krånglar. Relining åtgärdar endast avloppsrören. Har fastigheten återkommande läckage på kall- och varmvattenrören hjälper inte relining, utan då behövs sannolikt ett komplett stambyte.
  • När badrummen ändå är uttjänta. Tätskikt, kakel och porslin har ungefär samma livslängd som stammarna. Om våtrummen behöver renoveras är det ofta mer ekonomiskt att göra ett stambyte i stället för två separata projekt.
  • När föreningen vill ha längsta möjliga livslängd. Relining beräknas hålla i minst 20 år, vilket är kortare än ett stambyte.  

Vilken lösning som är rätt avgörs av förutsättningarna i just er fastighet. Vi gör därför alltid en utredning där vi bedömer skicket på avloppsrör, kall- och varmvattenrör, badrum och övriga installationer. Utredningen ligger till grund för vår rekommendation om ni kan välja relining eller behöver göra ett komplett stambyte.

Hur länge rören faktiskt håller beror på flera faktorer:

  • Vilket material ledningarna är tillverkade av (äldre gjutjärnsrör kan vara i bättre skick än plaströr från 1970-talet)
  • Vattenkvaliteten på orten
  • Hur hårt rörsystemet har belastats
  • Hur väl det löpande underhållet har skötts

När är det dags för stambyte?

Tidpunkten bör styras av stammarnas faktiska skick, inte enbart av husets ålder. När fastigheten passerat 30 år är det klokt att göra regelbundna kontroller av avloppsstammar och badrum.

Tecken på att stammarna börjar bli uttjänta:

  • Återkommande stopp i avloppet eller dålig lukt
  • Missfärgningar eller fuktfläckar kring schakt och i källare
  • Rostangrepp eller fukt på synliga rör
  • Sviktande vattentryck eller missfärgat tappvatten

Genom att agera i god tid utifrån föreningens underhållsplan kan ni planera stambytet i lugn och ro, i stället för att tvingas till akuta åtgärder vid en vattenläcka.

Så går stambytet till – steg för steg

Ett stambyte omfattar både en administrativ förankringsprocess i föreningen och en praktisk byggprocess i fastigheten. Exakt hur arbetet går till beror på projektets förutsättningar.

Del 1: Styrelsens planering och beslut

  1. Förstudie och statusbesiktning: Vi utreder skicket på avloppsrör, kall- och varmvattenrör, badrum och övriga installationer. Utredningen visar om relining räcker eller om ett komplett stambyte behövs.
  2. Projektering och förfrågningsunderlag: Omfattningen definieras. Ska projektet även omfatta elstigare, ventilation eller bottenstammar? Ett förfrågningsunderlag tas fram.
  3. Informationsmöte och beslut: Styrelsen presenterar förslaget för medlemmarna på ett informationsmöte. Ett stambyte förankras därefter formellt genom beslut på föreningsstämman.
  4. Bygganmälan: Stambyte kräver normalt inte bygglov, men däremot en anmälan (bygganmälan) till kommunens byggnadsnämnd eftersom ingreppet påverkar vatten- och avloppsinstallationer samt brandceller. Arbetet får påbörjas när byggnadsnämnden har gett startbesked.

Del 2: Byggprocessen i fastigheten

  1. Information och tillval: Entreprenören och projektledaren går igenom tidplanen med de boende. Medlemmarna gör sina eventuella inredningstillval för badrummet.
  2. Skydd och etablering: Entreprenören sätter upp dammavskärmningar, täcker golv i hall och passage samt installerar provisoriska vatten- och avloppslösningar.
  3. Rivning: Kakel, klinker och tätskikt rivs och vid behov bilas golvet upp, så att entreprenören kommer åt de gamla stammarna. Hur omfattande rivningen blir styrs av hur rören är dragna i huset.
  4. Rörinstallation: De gamla rören tas bort och ersätts med nya stammar som installeras och provtrycks. Därefter byggs schakt och golv igen.
  5. Nya badrum: Badrummet byggs upp från grunden enligt dagens lagar och branschkrav (Säker Vatten, BKR eller GVK), med nytt godkänt tätskikt, kakel, klinker och sanitetsporslin.
  6. Slutbesiktning: En oberoende besiktningsman kontrollerar arbetet för att säkerställa att alla installationer är fackmässigt utförda och uppfyller alla krav.
Behöver din förening hjälp med stambyte?

Behöver din förening hjälp med stambyte?

Vem ansvarar och vem betalar för stambytet i en brf?

En vanlig fråga inför ett stambyte är hur ansvars- och kostnadsfördelningen ser ut mellan bostadsrättsföreningen och den enskilde medlemmen.

  • Föreningens ansvar och kostnad: Enligt bostadsrättslagen och föreningens stadgar ansvarar föreningen för fastighetens stamledningar för vatten och avlopp. Föreningen upphandlar, leder och bekostar hela stambytet. I det ingår även att återställa berörda badrum till en överenskommen grundstandard med godkända tätskikt, kakel, klinker och sanitetsporslin.
  • Bostadsrättshavarens ansvar och kostnad: Den boende har normalt underhållsansvar för det inre ytskiktet i sin lägenhet, men vid ett stambyte bekostar föreningen återställningen eftersom ingreppet krävs för att komma åt de gemensamma stammarna. Den boende betalar endast om hen vill göra egna tillval utöver föreningens grundstandard.

Kan man bo kvar under stambytet?

Ja, det är möjligt att bo kvar i lägenheten, men det ställer krav på tålamod eftersom vatten och avlopp är avstängt under delar av arbetsdagen. Arbetet medför också buller och byggdamm.

För att underlätta vardagen för boende kan följande temporära lösningar användas:

  • Tillfälliga bodar med toalett och dusch på gården eller i källaren
  • Tappställen för rinnande vatten och provisoriska diskstationer i trapphusen

Om någon boende har särskilda behov eller inte har möjlighet att bo kvar under den mest intensiva rivningsperioden kan tillfälligt boende ordnas.

Vid relining är påverkan betydligt mindre. Då krävs oftast bara ett hantverkarbesök i lägenheten, och under torktiden på cirka en vecka får de boende inte spola vatten i avloppet.

Vad kostar ett stambyte och hur finansieras det?

Kostnaden för ett stambyte varierar beroende på fastighetens förutsättningar: antalet lägenheter, husets konstruktion, rörschaktens placering och om andra åtgärder (som el eller ventilation) görs samtidigt.

Ett stambyte finansieras i regel genom en kombination av föreningens sparade underhållsmedel och nya fastighetslån. Eftersom stambytet är en långsiktig investering skrivs kostnaden av över många år. Investeringen höjer fastighetens marknadsvärde och sänker föreningens löpande drifts- och reparationskostnader.

Hos oss på Riksbyggen får föreningen alltid ett fast pris efter genomförd förstudie, vilket ger styrelsen och medlemmarna full kontroll över ekonomin inför stämmobeslutet.

Riksbyggens Ombyggnadsavtal:

Med Riksbyggens unika ombyggnadsavtal får er bostadsrättsförening en trygg partner från första idé till godkänd slutbesiktning:

  • Utredning först: Vi bedömer skicket på rör, badrum och installationer och rekommenderar den lösning som passar er fastighet – relining eller stambyte.
  • Fast pris: Ni vet exakt vad projektet kostar redan innan spaden sätts i marken.
  • Fem års garanti: En extra trygghet på det utförda arbetet.
  • En kontaktperson: En personlig projektledare från Riksbyggen samordnar entreprenörer, myndighetskrav, kallelser och besiktningar.
  • Stöd till styrelsen: Vi hjälper er med beslutsunderlag, kallelser och deltar vid informationsmöten och extrastämmor.
  • Trygg boendekommunikation: Vi håller medlemmarna informerade under hela processen för att skapa lugn och minimera oro.

När är det dags att byta stammar?

Vad är skillnaden mellan stambyte och relining?

Hur lång tid tar stambyte eller relining?

Frågor och svar om stambyte

Relaterat innehåll

Stambytet blev en ekonomisk lyckträff

Trasiga avloppsrör och flera läckor tvingade bostadsrättsföreningen att genomföra ett stambyte. Kostnadsmässigt var tajmingen helt rätt, skulle det visa sig.

Stambyte i 343 lägenheter i Brf Ängsvallen

Avloppsstammarna i 343 lägenheter behövde bytas ut och renoveras i Brf Ängsvallen i Vänersborg, med Riksbyggen som ansvarig för stambytet flyter projektet smidigt framåt.

Stambyte bostadsrättsförening

Att inte åtgärda sina stammar i tid, genom stambyte eller relining, kan bli kostsamt i form av vattenläckor och högre försäkringspremier för föreningen.

Relining för bostadsrättsföreningar

Relining är en kostnadseffektiv och smidig metod för att förlänga livslängden på avloppsstammar. Med relining förnyar du dina befintliga rör, i stället för att ersätta dem helt som i ett stambyte