Vem ansvarar för en vattenskada i en brf – föreningen eller bostadsrättshavaren? Ansvaret för en vattenskada i en brf följer underhållsansvaret – den som ansvarar för att underhålla en del av fastigheten ansvarar också för att åtgärda skador på den delen.
Vid vattenledningsskador gäller dock andra regler, där föreningen har ett utökat ansvar. Vilket ansvar som gäller beror alltså på vad som orsakat skadan och var den uppstått.
Den som bär underhållsansvaret för en viss del ansvarar också för att åtgärda skador på den delen – oavsett om det är denne som orsakat skadan.
Bostadsrättshavaren ansvarar för skador inne i lägenheten och övriga tillhörande utrymmen med underhållsansvar, exempelvis balkong. Föreningen ansvarar för husets övriga delar som bjälklag, stomme och trossbotten. Grannar ansvarar enligt samma princip för skador som uppstått i deras lägenheter.
Sammanfattning: Bostadsrättshavaren ansvarar för lägenheten, föreningen för husets gemensamma delar.
En vanlig vattenskada är alla vattenskador som inte orsakats av en trycksatt tappvattenledning – för dessa gäller huvudregeln om underhållsansvar.
Exempel på vanliga vattenskador är inläckande regn genom ett fönster, ett akvarium som gått sönder, en läckande diskmaskin, en bruten avloppsledning eller en trasig duschkabin. Enligt Riksbyggens normalstadgar ansvarar bostadsrättshavaren för våtrummens ytskikt samt underliggande tätskikt på golv och väggar. Föreningen ansvarar för byggnadens stomme och bjälklag.
Sammanfattat: Vid vanliga vattenskador ansvarar var och en för sin del enligt underhållsbestämmelserna i stadgarna.
En vattenledningsskada är en skada orsakad av en trycksatt tappvattenledning. Enligt praxis (NJA 2006 s. 732) avses enbart vattenledningar under tryck – inte avloppsledningar eller värmeledningar som radiatorer.
Vid vattenledningsskador gäller inte huvudregeln. Föreningen är då ansvarig och får oftast stå för hela åtgärdandet – både reparationer i den skadade lägenheten och eventuella följdskador på andra lägenheter och övriga delar av huset. Föreningen är dock inte ansvarig om bostadsrättshavaren eller någon som denne svarar för har vållat skadan genom vårdslöshet eller försummelse.
Sammanfattat: Vid vattenledningsskada ansvarar föreningen för hela åtgärdandet – om inte bostadsrättshavaren vållat skadan.
Har ni juridiska frågor i er förening? Våra jurister hjälper er – oavsett om det gäller stadgar, stämmobeslut eller komplexa beslut i styrelsearbetet.
Vållande innebär att någon genom eget agerande eller passivitet orsakat eller förvärrat en skada på ett sätt som utvidgar det normala ansvaret.
Vållande kan exempelvis ske genom eftersatt underhåll från föreningens sida eller icke fackmannamässiga ombyggnationer av bostadsrättshavaren. Bedömningen måste utgå från samtliga omständigheter i det enskilda fallet: vad som skadats, hur och varför skadan uppstått, och om någon brustit i underhåll eller agerat vårdslöst. Den som påstår att någon ska ersätta en skada har bevisbördan för det. Kan det inte visas att någon orsakat skadan gäller huvudregeln – var och en står för sitt enligt underhållsbestämmelserna i stadgarna.
Vid en överlåtelse övergår ansvaret för lägenhetens inre till köparen – men inte säljarens eventuella skadeståndsansvar.
Om det finns brister i lägenheten för de delar bostadsrättshavaren ansvarar för, exempelvis badrummet med tätskikt och ytskikt, är det den nuvarande bostadsrättshavaren som är skyldig att åtgärda bristerna – även om en tidigare innehavare orsakat dem. Skadeståndsansvar är däremot personligt och övergår inte vid ett förvärv. Frågor om eventuella fel i bostadsrätten regleras mellan säljare och köpare enligt köplagens regler och är inget som föreningen berörs av.
Sammanfattat: Ansvaret för lägenhetens inre följer lägenheten vid försäljning – skadeståndsansvaret gör det inte.

Har ni juridiska frågor i er förening? Våra jurister hjälper er – oavsett om det gäller stadgar, stämmobeslut eller komplexa beslut i styrelsearbetet.


