BRF:en i Halmstad vågade satsa – nu sparar de över en halv miljon per år
En solcellsidé ledde till ett större lyft för hela fastigheten i Brf Halmstadshus 18 i Halmstad. När taken granskades närmare gick det inte längre att nöja sig med små ingrepp. I dag sparar föreningen över en halv miljon kronor om året efter att ha tagit ett samlat grepp.
Frågan som först hamnade på styrelsens bord i Brf Halmstadshus 18 var ganska avgränsad: gick det att installera solceller? För att få svar beslutade föreningen 2021 att tillsammans med Riksbyggen låta undersöka ett av taken på ett av höghusen.
– Det visade sig att lite fukt hade tagit sig igenom takpannorna och att det fanns svaga tecken på mögel och fukt i konstruktionen. Då bad vi om en grundligare översyn av samtliga tak, säger Ersin Hergül, som är ordförande i Brf Halmstadshus 18.
När fler byggnader kontrollerades förändrades bilden snabbt. Takpannor hade spruckit, regn hade trängt in och på flera håll hade fukten gått djupare in i konstruktionen än föreningen först anat. Solcellsfrågan hade plötsligt öppnat dörren till något större: ett underhållsbehov som inte längre gick att skjuta framför sig.
Enskild satsning växte till samlat projekt
Även från Riksbyggens sida blev det tydligt att frågan behövde breddas.
– När vi började titta på solceller gjorde vi samtidigt en övergripande genomgång av fastigheten. Då blev det tydligt att taket hade ett behov av åtgärder inom en relativt nära framtid, säger Oscar Stefansson, leveranschef på Riksbyggen i Halmstad.
Det som från början såg ut som en enskild satsning växte därför till ett samlat projekt i en förening med 93 lägenheter. Förutom takbyte omfattade arbetet också tilläggsisolering av vinden, nya takfläktar, frånluftsåtervinning, individuell mätning, ny fjärrvärmecentral och undercentral. Som sista steg återstår dessutom energioptimering av systemen.
För styrelsen var det ett stort beslut. Tajmingen gjorde det inte enklare. När projektet började ta form förändrades omvärlden snabbt. Rysslands invasion av Ukraina drev upp både osäkerheten och ränteläget, och kalkylen blev tuffare än man först räknat med.
– Då tänkte vi: vad har vi gett oss in på? Vi skulle låna 30 miljoner kronor och gå in med sju till åtta miljoner själva. Men det var för sent att backa, så vi sa att vi kör, säger Ersin Hergül.
Helhetsgreppet underlättade
I det läget blev själva upplägget viktigt. Föreningen valde ett RBO-avtal med Riksbyggen, vilket innebar fast pris, fem års garanti och en huvudleverantör som håller ihop projektet. För en styrelse utan egen byggorganisation blev det ett sätt att minska osäkerheten i ett läge när mycket annat rörde sig åt fel håll.
– Att få till ett RBO-avtal, där vi fick fast pris och Riksbyggen tog risken för fördyrningar i projektet, var en trygghet för oss, säger Ersin Hergül.
Att föreningen redan hade arbetat med Riksbyggen länge spelade också in. Riksbyggen har förvaltat fastigheten sedan husen byggdes 1991, och två styrelseledamöter deltog dessutom löpande på byggmötena för att följa arbetet och ta del av information under resans gång.
Enligt Oscar Stefansson är just helhetsgreppet en stor del av nyttan.
– Det viktigaste har varit att ta ett helhetsansvar genom hela processen, från analys och beslutsunderlag till genomförande och uppföljning. När flera åtgärder samordnas i ett projekt minskar både störningarna för de boende och riskerna mellan olika entreprenader, säger han.
God kommunikation ökade tryggheten
När beslutet väl var fattat återstod en annan viktig uppgift: att få med sig de boende. På en extra föreningsstämma gick styrelsen igenom kostnaden, tidsplanen och hur vardagen skulle påverkas under nästan två år. Man var också öppen med att avgifterna till en början kunde behöva höjas mer än man hade önskat.
Därefter fortsatte informationen löpande. Styrelsen kommunicerade skriftligt, muntligt och via föreningens egna digitala kanaler, samtidigt som man tog samtalen direkt med boende som var oroliga eller hade frågor.
– Vi har informerat varje eller varannan månad, både skriftligt och via sociala medier, men också muntligt när vi träffat boende, säger Ersin Hergül.
Slapp högre avgiftshöjningar
I dag avspeglas resultatet både i husen och i ekonomin. Enligt föreningen sparar projektet omkring en halv miljon kronor om året, vilket har gjort att avgiftshöjningarna har kunnat hållas lägre än man först befarade. I stället för de fem till sex procent som diskuterades inför projektet har höjningarna stannat på två till tre procent. Samtidigt har energianvändningen sjunkit tydligt, enligt Riksbyggen från 127 kWh per kvadratmeter till omkring 85.
– Vi har en konstant temperatur på 22 till 22,5 grader inomhus oavsett väder och vind. Utsugen har blivit klart bättre och luften känns friskare, säger Ersin Hergül.
Projektet har satt avtryck utanför den egna föreningen. Efter att Brf Halmstadshus 18 avslutat sitt takprojekt har ytterligare två föreningar gått vidare med liknande satsningar. Den ena är redan klar med både tak och solceller, och systerföreningen är i stort sett färdig. Brf Halmstadshus 18 har också bjudit in en av styrelserna för att dela med sig av erfarenheter och stötta i deras arbete.
– Mitt råd är att våga ta beslut och våga förändra. Man kan inte backa in i framtiden. Var öppna och transparenta mot medlemmarna, informera löpande och visa att styrelsen finns där och bryr sig, säger Ersin Hergül.
Ersin Hergül, ordförande för Brf Halmstadshus 18 och Oscar Stefansson, leveranschef på Riksbyggen i Halmstad.
Intresseförfrågan
Är du intresserad av ombyggnad och renovering för din bostadsrättsförening?
Fyll i intresseförfrågan så kontaktar vi dig!
Relaterat innehåll
Ombyggnad och renovering
Byta och renovera tak
Installera solceller
Vårt Ombyggnadserbjudande
Byta värmesystem i bostadsrättsförening
