Efter att barnen flugit ut valde Karin och Ulf att lämna villalivet bakom sig. Som nyblivna pensionärer har de hittat hem i en nyproducerad lägenhet i centrala Uppsala – där gräsklippning och snöskottning bytts mot stadsliv, fler resor och tid på landstället.
– Nu är det svårt att tänka sig något annat liv. Idag känner vi oss bekymmersfria, säger Karin.

Från Ulfs och Karins lägenhet kan man blicka ned över Fyrisån som stilla flyter förbi. Snart kommer lugnet att brytas av studenternas traditionsenliga forsränning, men den här vårdagen är det tyst och rofyllt i området.
I slutet av 70-talet och början av 80-talet var paret – som ursprungligen kommer från Hälsingland – själva studenter i staden. Den första gemensamma lägenheten låg i en studentkorridor i Flogsta.
Karin läste juridik och Ulf ekonomi och efter examen tog bostadsresan fart. När familjelivet tog vid flyttade de så småningom till en villa en bit utanför stadskärnan. Där bodde de i drygt 20 år. De minns åren i det stora 60-talshuset med värme.
– Det var en fantastisk plats att låta barnen växa upp på, men det var också ett liv med ständigt underhåll, och gräsklippning eller snöskottning, säger Ulf.
Karin instämmer:
– När barnen flyttade ut tänkte jag: ”Nej, nu skulle vi behöva börja om igen.” Vi ville närmare stan, särskilt eftersom vi då båda pendlade till våra jobb i Stockholm. Till slut hittade vi den här lägenheten och kände att den var rätt.
Lägenheten de nu bor i ligger högst upp i ett nyproducerat flerfamiljshus och har ljusinsläpp från flera vädersträck, dubbla balkonger, och en utsikt över takåsar, studenternas IP och Fyrisån.
Det är svårt att föreställa sig idag, men fram tills för några år sedan stod här fortfarande silos och en kvarn, som skvallrade om områdets historia.
– Vi kunde se bönderna köra hit med traktorerna och tippa sitt spannmål första året vi bodde här, säger Ulf med ett skratt.
Idag har istället ett attraktivt bostadsområde vuxit fram, med närhet till centrum och fina promenadstråk längs ån. Utsikten från parets lägenhet är vidsträckt.
– Vi kan följa årstidernas skiftningar och vi ser himlen eftersom vi bor högst upp. Det påminner oss om tiden med båt i skärgården och ger en frihetskänsla, berättar Ulf.
Eftersom Karin och Ulf är jurist respektive ekonom var föreningens skick en viktig faktor när de letade lägenhet. Inför köpet gjorde de en noggrann koll och efter tillträdet gick Ulf omedelbart med i styrelsen.
– Dels för att förstå hur allt fungerar och dels för att kunna ha koll på det ekonomiska, Föreningen är välskött, och det känns tryggt att det är en seriös aktör i form av Riksbyggen bakom, säger han.
Lägenheten köpte de på ritning. Det innebar att de kunde planera hur de ville bo, men också att de fick vänta innan de kunde flytta in.
– Jag undrade hur vi skulle få plats med allt i ett förråd på sex kvadratmeter, men under väntetiden hann vi rensa ut mycket och förbereda oss, säger Ulf.
Inne i Karin och Ulfs hem är en av de första detaljerna man lägger märke till en lång och välmående gullranka som klättrar längs fönstren som vetter åt öster.
– När vi flyttade in var den liten, men den bara växer och växer, säger Karin och slår sig ned vid en del av köket som inte fanns med i den ursprungliga planlösningen.
– Vi ville ha en extra bänkyta i köket och samtidigt skapa en avgränsning mot hall och vardagsrum, så det lade vi till. Vi tycker ju om att ha gäster och att laga mat, så det passar oss bra.
I sitt grundutförande var lägenheten en femrummare, men paret valde bort en vägg som skulle skapa ett extra sovrum. Idag bor de därför i en fyra.
– Grundplanen hade passat en större familj, men vi ville ha ett öppnare vardagsrum, säger hon.
Nu har de en ljus och luftig lägenhet med plats för både gemenskap och avskildhet, två badrum, en walk-in closet och två balkonger. Hemmet är stilrent men personligt och med utvalda färgklickar och detaljer som skapar värme.

– Jag trivs i mitt arbetsrum. Jag har fortfarande några uppdrag och tycker om att kunna dra igen dörren och få lite arbetsro, säger Ulf.
– Och jag gillar vardagsrummet. Det är socialt och inbjudande, men ändå lite avgränsat. Man vill vara här, säger Karin.
I vardagen saknar de inte villalivet, och allra minst det underhåll som ett hus krävde. Inte minst eftersom de tillbringar mycket tid i Stockholms skärgård, omgivna av barn och barnbarn. Dessutom sätter de guldkant på livet som pensionärer genom att resa utomlands med jämna mellanrum, vilket blir lättare när man har lägenhet och inte behöver tänka på hus och trädgård.
– Då är det bara att låsa dörren och åka iväg. Friheten att inte behöva tänka på huset när vi reser är ovärderlig, säger Ulf.
Tryggheten tar de inte för givet:
– När vi bodde i villa drabbades vi av inbrott en gång, så efter det fanns en oro när man kom hem. Nu känner vi oss trygga med att när vi kommer hem så är allt som vi lämnade det.
Kanske finns det andra som kan njuta av villalivet fullt ut när barnen har flyttat, konstaterar Karin, men åtminstone för henne och Ulf har flytten till en lägenhet gjort vardagen mer bekymmersfri. Med friheten att resa när som helst och ett mer lustfyllt fixande på lantstället känner de att livet fått en ny rytm.
– Nu är det svårt att tänka sig något annat liv. Det här passar oss helt perfekt, säger Karin.

Vilka: Karin och Ulf
Var: I Uppsala
Om lägenheten: 118 kvadratmeter, inflyttning 2017.
Byggd av Riksbyggen.