Övergång till K3-regelverk

Vad är K3 och det nya regelverket? 

Förslaget om att alla BRF:er ska tillämpa K3-regelverket ska resultera i en mer rättvisande redovisning. Det innefattar bland annat komponentindelning av fastigheten.

Det innebär att varje komponent som exempelvis stomme, fasad och tak skrivs av med samma belopp årligen, till skillnad från K2 där fastigheten redovisas som en enda tillgång.                   

Ett exempel:

Tänk dig att din bostadsrättsförening står inför en större investering, till exempel ett byte av tak. Tidigare bokfördes hela kostnaden det år som bytet av tak gjordes, som en underhållskostnad. Med K3-regelverket räknas kostnaden för taket som en tillgång i föreningens balansräkning. Takets värde skrivs av över den tid som det används. Kostnaden sprids ut på flera år i stället för att belasta resultatet för de som råkar bo i huset just det året taket byts. Det ger en mer rättvisande bild av ekonomin.

Fördelar med tidig anpassning

K3-regelverket jämnar ut ekonomiska toppar och dalar. Det underlättar budgetering och ger tydlighet i er ekonomiska planering.

K3-regelverket och underhållsplanen

Att byta redovisningsregelverk påverkar även bostadsrättsföreningars underhållsplaner. Även om underhållsbehoven är desamma behöver man kunna skilja på vilka underhåll som skall finansieras via den för många föreningar obligatoriska underhållsfonden och vilka underhåll som skall hanteras som återinvesteringar i de väsentliga komponenter som byggnaderna består av.

Riksbyggens underhållsplaner har stöd för denna skiktning och uppdelning som är nödvändig för att kunna hantera och redovisa rätt enligt K3-regleverket.

En komplett och uppdaterad underhållsplan är också en förutsättning för att vi skall kunna hjälpa er med övergången från K2 till K3 på ett korrekt och effektivt sätt.

Riksbyggens expertis hjälper er

Vår expertis och erfarenhet av övergångar från K2 till K3 säkerställer att ni får den hjälp ni behöver, anpassad efter just er bostadsrättsförenings specifika situation och behov.