
Det finns tre delar av hållbarhet: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. För att ett bostadsprojekt ska vara hållbart över tid behöver man ta hänsyn till alla dessa delar och Riksbyggen försöker hela tiden hitta nya och ännu mer hållbara sätt att bygga och förvalta bostäder på. I vanliga fall använder vi oss av Green Building Councils certifieringssystem Miljöbyggnad, men i Positive Footprint Housing-projekten arbetar vi med många fler hållbarhetskriterier än vad som används inom Miljöbyggnad.

Hållbarhetsdimensioner. Bilden visar hur Positive Footprint Housing är nära sammanbundet med de tre olika hållbarhetsdimensionerna.
Här är några exempel på hur vi arbetat med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet inom ramen för Positive Footprint Housing i Brf Viva.
Positive Footprint Housing involverar både forskare och studenter på ett unikt sätt, genom att dessa både får ge och ta emot input i projektet. Genom att skapa olika dialogforum kan erfarenheter utbytas, förståelse för viktiga frågor skapas och nya idéer genereras.
Det dynamiska tvärvetenskapliga arbetssättet inom Positive Footprint Housing har möjliggjorts genom nära samarbete med våra huvudpartners: Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborg Energi, Göteborgs Stad och RISE – Research Institutes of Sweden.
Näringslivet och akademin. Bilden visar hur projektets hållbarhetsdimensioner samverkar med näringslivet och akademin.

Figuren nedan visar hur arbetet i Positive Footprint Housing förhåller sig till sitt byggprojekt. Byggprojektet drivs i en linjär process där en fas följer en annan. I Positive Footprint Housing kan arbetet pågå mer cykliskt genom att engagerade individer träffas kring intressanta och svåra ämnen och har uppriktiga diskussioner med varandra där resultaten kan arbetas in i, och därmed förbättra, byggprojektet. På det sättet blir byggprojektet som en motor som driver forsknings- och innovationsarbetet framåt.


