
Ett skyddsrum är en del av en byggnad vars dörrar och väggar är konstruerade för att kunna klara tryckvågor från bomber, brand och fallande bråte. För att minimera verkan av giftiga gaser är skyddsrummet försett med en anpassad ventilation och en luftsluss. Skyddsrummet ska kunna iordningställas för skyddssökande inom två dygn under höjd beredskap.
Med placering i tätorter och större städer finns idag ungefär 65 000 skyddsrum runt om i landet, med en sammanlagd kapacitet för ungefär 7 000 000 människor. Skyddsrummen är placerade i olika typer av byggnader, mestadels i bostadshus och industribyggnader.
Det finns två olika typer av skyddsrum: normalskyddsrum och stora skyddsrum. Normalskyddsrum återfinns oftast i källaren på vanliga bostadshus och används i fredstid ofta som förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Stora skyddsrum nyttjas ofta som parkeringsgarage.
Det innebär att en stor del av landets bostadsrättsföreningar och övriga fastighetsägare ansvarar för skyddsrum.
Fastighetsägaren har det huvudsakliga ansvaret för skyddsrummets underhåll och iordningställande. Även om det i fredstid är tillåtet att använda skyddsrummet för annat ändamål är det förbjudet att göra ändringar som innebär en försämrad skyddsförmåga eller att iordningställandet inte kan verkställas inom två dygn. Kontroll av skyddsrummets detaljer ska kunna genomföras trots annan användning. Mer information finns i handboken Skyddsrum SR 15 och på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (hädanefter MSB) hemsida.
Samtliga skyddsrum har vid tiden för byggnationen försetts med utrustning för drift och iordningställande. Avgörande för vilken typ av utrustning som ska finnas på plats är exempelvis den tekniska bestämmelse som skyddsrummet byggts enligt, storleken på skyddsrummet samt om det ska finnas utrustning avsedd för andra specifika behov för skyddsrummet. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till SR 15 kap 7.
Vid iordningställandet av ett skyddsrum ska det finnas vatten upptappat på kärl, fungerande värme och ventilation samt toalettkärl.
Fastighetsägaren ansvarar för att all utrustning är komplett, att skyddsrummet fungerar och att det vid höjd beredskap öppnas upp. I varje skyddsrum finns ett förråd med utrustning, verktyg och instruktioner så att fastighetsägaren och de skyddssökande tillsammans kan tillse att exempelvis vattenkärl och toalettkärl kommer på plats så snabbt som möjligt.
Det finns därför goda skäl att som fastighetsägare eller styrelse kontrollera om skyddsrummet finns med i det löpande underhåller och att frågan kontinuerligt stäms av på exempelvis styrelsesammanträden. Varför inte utse någon i föreningen som håller lite extra koll på skyddsrummet? Om det är oklart om just din byggnad är utrustad med ett skyddsrum behöver ni ta reda på det. Det ska finnas en skylt på byggnadens fasad men om en sådan saknas kan ni gå in på MSB:s hemsida och söka på er adress eller på närmaste skyddsrum på skyddsrumskartan.
För att säkerställa ett fullgott underhåll kan fastighetsägaren konsultera en skyddsrumssakkunnig. Utrustning finns att införskaffa hos särskilda skyddsrumsleverantörer.
Fastighetsägaren måste då åtgärda eventuella skador i skyddsrummet.
MSB utför kontroller över Sveriges skyddsrum. Detta sker utifrån skyddsrummets geografiska placering och datum för senaste kontroll men frekvensen styrs av vilka anslagsmedel MSB tilldelas för kontrollverksamheten. Det går därför inte att säga när nästa kontroll kommer att äga rum. Stickprov kan dock förekomma.
Om skyddsrummet har brister måste fastighetsägaren åtgärda dessa.


