Den gamla folkhemstanken får ge vika för marknadsliberala krafter och även Riksbyggen, trots sin historiska förankring inom arbetarrörelsen, lägger om kursen efter de nya politiska vindarna.
Vid rodret står inte minst en ung, ambitiös före detta lokal SSU-ordförande vid namn Ralf Hultberg. Han är ny vd sedan 1977. Har dragit in som en ny, frisk fläkt och orsakar visst hallå när han predikar att även Riksbyggen måste tänka affärsmässigt, speciellt som kassakistan är rätt tom.
”Ska vi lyckas genomföra våra ideal, måste vi också tjäna pengar. Det går inte att spara sig ur krisen. Lönsamhetstanken står för mitt inre i eldskrift.”
Säger han och påpekar samtidigt att Riksbyggen är i en av de mest spännande av branscher: ”Det finns en nästan elektrisk laddning i nyproduktion av fastigheter, som inte bara drar till sig byggbranschens folk, utan även kommunala politiker, planerare och samhällsdebattörer.”
Ett sanningsord, ska det visa sig. För även om löpsedlarna mot slutet av årtiondet mycket handlar om mordet på Olof Palme, den mystiska sjukdomen HIV och Berlinmurens fall, ägnas också mycket debatt och energi åt byggandet av ”det nya” Sverige.
Efter en seg start på decenniet till följd av en allmän lågkonjunktur i världen, har nyproduktionen av lägenheter åter tagit fart 1987. Förvaltaren blir åter byggherre på allvar. Och nu gäller nya ideal: från likhet till variation, från periferi till centrum, från ny teknik till beprövad, från storskaligt till småskaligt, från billigt till dyrt.
Riksbyggen är med och leder utvecklingen genom att bredda och delvis stöpa om sin verksamhet. Om det inte finns någon motsättning mellan idéer och affärer, som Ralf Hultberg menar, törs man ge sig ut i hittills okänd terräng, till och med ligga i framkant i teknikutvecklingen.
Kabel-tv-projektet Sweden on line dras igång, ett bokförlag köps in, ett vårdföretag startas. I Södertälje driver Riksbyggen ett äventyrsbad. I Knivsta byggs ett av landets första energihus med vinterträdgård, solfångare och kretsloppstänk. I Malmö skapas det stora köpcentret Triangeln som kröns av ett 20 våningar högt Sheratonhotell. Till och med Riksbyggens logotyp får nytt utseende.
Husen blir snyggare, ljusare och livfullare, förses med loftgångar och terrasser. I Karlstad byggs de första så kallade Varianthusen, som ger större valfrihet både när det gäller lägenheternas storlek och höjden på huset.
Allt blir inte framgångsrikt, men visar ändå att organisationen äger oanade muskler, talanger och kunskap. Genom sin satsning på fler kompetenta ekonomer, bidrar man också av bara farten till ökad jämställdhet, eftersom många av de nyutexaminerade är kvinnor.
80-talet blir årtiondet när Riksbyggen höjer blicken och visar att man är en spelare för framtiden.
Underbarn fixar boende för unga
Hon är själv ung, inte ens fyllda 30, men redan ordförande i en speciellt utvald grupp inom Riksbyggen som ska ta sikte på ”morgondagens konsumenter”.
Anna Lindh, född 1957, är det socialdemokratiska underbarnet och påläggskalven som redan 1982 tagit plats i riksdagen. Nu får hon en viktig roll i skapandet av lägenheter för unga svenskar. Som inflyttad konstnärsdotter från Enköping vet hon av egen erfarenhet att storstaden knappast erbjuder möjligheten att välja och vraka.
Länge har inackorderingsrummet, oftast utan egen toalett och dusch, varit huvudalternativet för den som velat ta första steget från pojk- och flickrummet. Men det är svårt, ibland nästan omöjligt att få en egen lägenhet, speciellt i student- och storstäder. Bristen på billiga ettor är stor, köerna långa och standarden - om man ändå lyckas hitta ett boende - ofta låg och omodern. Dessutom långt bort från stadskärnan.
Det här ska Lindh & Co nu försöka råda bot på - och Riksbyggen får snart ett förslag på en offensiv satsning på nybyggen där lägenheterna är små, billiga och ytsmarta. Eftersom ungdomar sällan äger bilar, kan man också skippa stora parkeringsplatser till förmån för några busshållplatser. I väntan på att husen ska bli klara, skapas också tillfälliga studentbostäder i bland annat gamla mentalsjukhus och skolor.
Krafttag mot ”nya slummen”
Är Sverige på väg att få en ny slum? Har det i miljonprojektets bakvatten, i kombination med den ökade privatiseringen, uppstått den ökade segregering, som bostadsminister Ingvar Carlsson varnat för redan 1975:
”Det finns oproportionerligt många outhyrda lägenheter i områden med människor med sociala handikapp. Det blir en ond cirkel. Människor drar sig för att flytta dit och de som kan flyttar därifrån.”
Riksbyggen reagerar genom att ägna huvudparten av kongressen 1985 åt dels den kooperativa tanken, dels dra upp riktlinjerna för speciella seniorboenden.
Svensken lever allt längre, vilket skapar nya krav på bostäder för äldre, sjuka och handikappade. Den som har svårt att röra sig ska exempelvis kunna få hjälp med matinköp och städning - ett komplement till den sociala hemtjänsten. I samma anda förses också det gamla mönstersamhället i Årsta med hissar.
Men solidariteten sträcker sig även utanför Sveriges gränser. 1988 är Riksbyggen med om att bilda Shelter Sweden, ett stöd till att bygga bostäder i fattiga länder. Att en fjärdedel av jordens befolkning lever i misär - varav 100 miljoner utan tak över huvudet - engagerar många inom organisationen, såväl höga chefer som vanliga medlemmar.
