Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök
2017-04-26, kl 17:00

Bostadsrättsutredarens förslag om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden alltför försiktigt

Idag överlämnades den statliga utredningen ”Stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden” till regeringen. Från Riksbyggens sida kan vi redan nu konstatera att förslagen som läggs fram snarare befäster dagens problem än skapar ett regelverk som ger en rättvisande bild av föreningens ekonomi och uppmuntrar till ett långsiktigt underhållsarbete.

– Det finns flera förslag i utredningen som vi ser positivt på. När det kommer till redovisningsfrågorna och hur föreningen ska säkerställa sitt långsiktiga underhållsbehov tycker vi dock att det är beklagligt att man inte vågar frångå dagens system som fungerar dåligt och istället väljer att, med vissa förändringar, behålla grundstrukturerna i det gamla regelverket, säger Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad.

Det finns omkring 25 000 bostadsrättsföreningar och över 1,5 miljoner personer som bor i bostadsrätt och den kurvan pekar stadigt uppåt. Det är ett boende som kombinerar enskilt ansvar för den egna lägenheten med ett gemensamt ansvar för bostadsrättsföreningens fastighet på ett sätt som uppskattas av många.

Med dagens regelverk är det är i stort sett omöjligt att jämföra ekonomin i två olika föreningar inför ett köp av en bostadsrätt. Det kan också vara svårt för befintliga bostadsrättshavare att bilda sig en uppfattning om ifall ens förening har en bra planering för kommande underhållsbehov. Även om utredarens förslag skulle bli verklighet kommer svårigheterna kvarstå eftersom systemet med resultatpåverkande avskrivningar och icke resultatpåverkande frivilliga avsättningar till underhållsfond behålls.

För att komma till rätta med problemen med dagens regelverk har Riksbyggen, tillsammans med andra organisationer och företag i branschen, lämnat ett väl genomarbetat förslag till ett regelverk som både skulle tvinga och ge bostadsrättsföreningarna förutsättningar att framtidsplanera. Det ska ske genom att en fackman utför en 30-årig underhålls- och ersättningsinvesteringsplan. Det genomsnittliga återinvesteringsbehovet ska sedan utgöra en resultatpåverkande post i resultaträkningen. Detta istället för systemet med både avskrivningar och avsättningar till underhållsfond.

Med vårt förslag skulle den som läser en årsredovisning få en betydligt bättre och mer rättvisande bild av föreningens ekonomiska status än vad som är fallet nu och också som vi bedömer det kommer att bli om utredningens förslag genomförs. Bostadsrättsföreningens styrelse skulle också få bättre förutsättningar att föra resonemang om vad som grundar årsavgifterna och hur de kommer att utvecklas. Genom att byggnaderna kontinuerligt besiktas och underhålls- och ersättningsinvesteringsplanen uppdateras begränsas risken för överraskningar. Det ger mer jämna och förutsägbara årsavgiftsnivåer.

Det finns även många bra förslag i utredningen, som inte handlar om redovisning.

– I utredningen föreslås exempelvis ett tydligare regelverk vad gäller ändringar som enskild bostadsrättshavare vill göra av sin lägenhet och dessutom föreslås föreningen få större möjlighet att agera mot otillåtna ändringar. Med dagens regler kan det vara svårt för föreningen att komma till rätta med otillåtna ändringar till och med när de kan medföra fara för byggnaden, säger Mårten Lilja.

För mer information:

Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad, 08-698 42 18

Bilder