Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök
2015-04-21, kl 16:49

Nödvändigt minska hushållens skuldsättning – men på rätt sätt

Att få tvärstopp i bostadsproduktionen är ganska enkelt att åstadkomma. Att få upp farten igen kan ta lång tid. Riksbyggen instämmer med Finansinspektionen att det är nödvändigt minska hushållens skuldsättning. Men förslaget om ökade amorteringskrav i dess nuvarande form innebär en betydande risk som kan få en allvarligt negativ effekt på bostadsmarknaden i ett redan problematiskt läge.

Att få tvärstopp i bostadsproduktionen är ganska enkelt att åstadkomma. Att få upp farten igen kan ta lång tid. Riksbyggen instämmer med Finansinspektionen att det är nödvändigt minska hushållens skuldsättning. Men förslaget om ökade amorteringskrav i dess nuvarande form innebär en betydande risk som kan få en allvarligt negativ effekt på bostadsmarknaden i ett redan problematiskt läge.

För att undvika dessa negativa effekter, förslår därför Riksbyggen att övergången till tvingande amorteringskrav sker gradvis och över en längre period. Vi föreslår även en tidsbegränsad amorteringsfrihet för nyproducerade lägenheter samt av samhället subventionerat bostadssparande.

Riksbyggen instämmer med Finansinspektionen att hushållens höga skuldsättning innebär en risk ur ett makroekonomiskt perspektiv, men också med den ökade sårbarhet en hög skuldsättning innebär för de högt belånade hushållen. Det är därmed nödvändigt med en ökad grad av amortering av bolån.

Men, när de hushåll som är målgruppen för en stor andel av bostadsproduktionen får svårare att efterfråga bostäder, finns en stor risk för att nyproduktionstakten avtar. Störst inbromsning riskerar att ske på de bostadsmarknader där prisutvecklingen varit högst och där många människor redan är högt belånade. Effekten riskerar att bli en lägre bostadsproduktion istället för den ökade takt som är nödvändig för att motverka den alltmer utbredda bostadsbristen, speciellt i storstadsregionerna.

För att nå en långsiktigt hållbar bostadsmarknad där de nödvändiga, men riskabla åtgärderna kan genomföras, föreslår Riksbyggen att övergången sker gradvis och över en längre period, med mål att nå ner till 70 procent av det totala bolånet:

  • 2015 införs ett amorteringskrav för nya bolån om minst 1 procent per år.
  • 2020 höjs amorteringskravet för nya bolån till minst 1,5 procent.
  • 2025 höjs amorteringskravet för nya bolån till minst 2 procent.
  • Vi förelår dessutom åtgärder för att stimulera ökad rörlighet samt dämpa risken för avmattning:

  • Reglerna om amorteringskrav tillämpas inte vid första upplåtelsen av ny bostad.
  • Införa av samhället subventionerat bosparande.
  • Den kraftiga urbaniseringstrenden, låg nyproduktion, underskott av hyresrätter, införande av bolånetaket och den starka prisutvecklingen i storstadsregionerna gör att unga hushåll och andra inflyttande grupper redan har svårt att efterfråga bostäder. En minskad rörlighet på bostadsmarknaderna där behovet är som störst, drabbar också dessa grupper vilket är negativt ur såväl individ som arbetsmarknad och tillväxtperspektiv.

    Det är nödvändigt att minska hushållens skuldsättning, men låt oss göra det på rätt sätt. Att få tvärstopp i bostadsproduktionen är ganska enkelt. Att få upp farten igen kan ta lång tid.

    Mårten Lilja,

    Affärsområdeschef Bostad samt VVD Riksbyggen

    Bilder