Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök
2015-09-02, kl 06:30

Nej Folkpartiet, det är osmart hyra någon annans investering på en överhettad bostadsmarknad

Folkpartiet har i dagarna presenterat tio förslag för en reformering av bostadsmarknaden. Fem av dem handlar om höjda hyror och förmånligare villkor för de som hyr ut sin villa eller bostadsrätt. Fyra av de tio förslagen handlar om planfrågor och byggregler. Sammantaget visar inte förslagen på någon ny inriktning.

Folkpartiet har i dagarna presenterat tio förslag för en reformering av bostadsmarknaden. Fem av dem handlar om höjda hyror och förmånligare villkor för de som hyr ut sin villa eller bostadsrätt. Fyra av de tio förslagen handlar om planfrågor och byggregler. Sammantaget visar inte förslagen på någon ny inriktning utan är i allt väsentligt en fortsättning och förstärkning av den bostadspolitik som drivits sedan 2007 fram till valet 2014.

Folkpartiets bostadspolitik innebär därmed ytterligare förmåner för de som redan har en ägd bostad i syfte att åstadkomma fler lägenheter på andrahandsmarknaden. Den förda politiken har inte givit det resultat i form av ökat utbud som behövs. Mot bakgrund av exemplen nedan, hämtade ur verkligheten på bostadsmarknaden, frågar jag mig om det inte vore en bättre politik för Folkpartiet att främja möjligheterna för hushållen att kunna efterfråga en egen bostad, istället för att hyra någon annans investering? Vad sägs om statliga ”egnahemslån” till de som ingen egen bostad har istället för ytterligare stöd till de som redan äger en eller flera lägenheter?

Bara retorik

Förslagen till förändringar av hyresmarknaden ger emellertid upphov till en del frågor. Folkpartiet kritiserar det nuvarande hyressättningssystemet, som bygger på förhandlingar mellan hyresmarknadens parter, och benämner nuvarande ordning felaktigt för ”hyresreglering”. Avsiktligt och i retoriskt syfte antar jag. Folkpartiet föreslår istället att hyran för nyproducerade lägenheter ska sättas utanför förhandlingssystemet direkt mellan hyresvärd och hyresgäst och att den senare ska skyddas från alltför häftiga framtida hyreshöjningar genom en ”förutsägbar indexuppräkning”.

Det egendomliga är att Folkpartiet med sitt förslag åstadkommer just en reglering. Dagens system innebär att hyrorna sätts i en förhandling mellan parter under iakttagande av bruksvärdesystemet. Förändringar av hyrorna sker alltså utan direkt politisk inblandning. Folkpartiets förslag om att hyreshöjningarna ska styras av ett index måste förstås så att ytterst Riksdagen bestämmer hur detta index ska sättas. Då blir hyresutvecklingen mer av en politisk fråga än vad den är i dagens system. Det påminner om Tyskland där hyreshöjningar blev en het fråga i den senaste valrörelsen. Ett parti, Socialdemokraterna (SPD), ställde vallöftet att införa en ”hyresbroms” som skulle begränsa hyreshöjningar över ett visst genomsnitt. Det finns därutöver regler som ger delstaterna möjlighet att besluta om begränsningar av hyreshöjningar på vissa orter. Hyressättningen i Tyskland är både reglerad och politiserad.

Den vildvuxna andrahandsuthyrningen

Boendekostnaderna är som bekant beroende av upplåtelseform. Andrahandsuthyrning är på god väg att etablera sig som en egen vildvuxen upplåtelseform. Enligt Hyresgästföreningen bor 10 procent (100 000 personer) av de unga vuxna i åldrarna 20-27 år i andra hand.

Enligt statistik som annonssajten Blocket tagit fram för TT:s räkning, framgår att snitthyran för en 1:a i andrahand i Stockholm, uppgår till över 7 000 kronor i månaden. Motsvarande kostnad för en nyproducerad hyresrätt cirka 6 000 kronor i månaden. Ett aktuellt exempel på månadskostnaden för en nyproducerad 1:a med bostadsrätt i Ursvik i Sundbyberg, är 3 700 kr inklusive ränta på tagna lån. Lägger man till amortering av lånet (som visserligen är ett sparande men ändå bör tas med i beräkningen) på 1 000 kr per månad så blir den sammanlagda utgiften för ett boende i egen bostadsrätt 4 700 kr per månad*.

Folkpartiets nyligen lanserade förslag innebär en satsning på andrahandskontrakt och höjda boendekostnader i hyresrätt. Jag tror inte det kommer att ge det ökade utbud av bostäder som vi behöver. Det kommer emellertid med säkerhet att gynna de som redan har en villa eller bostadsrätt på bekostnad av de personer som redan nu står utanför den etablerade bostadsmarknaden.

Det är bra med engagemang, det behövs verkligen i bostadsfrågan. Men flera av partiernas utspel har mer karaktär av debattinlägg än konstruktiva förslag som kan vinna bred uppslutning. Jag vill se ett parti- och blocköverskridande handslag, för en långsiktigt hållbar bostadsmarknad värd namnet där olika upplåtelseformer samsas med varandra. Det skulle vara modigt, och smart för alla.


Mårten Lilja, vice Vd Riksbyggen

*Vi har valt att räkna på en bostadsrättslägenhet som har låg insats. I månadskostnaden har vi räknat in månadsavgiften till bostadsrättsföreningen, månadskostnad inklusive ränta på lån, samt amortering.

Bilder