Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök
2013-09-26, kl 05:00

Socialt hållbara bostadsrätter kräver kommunikation och engagemang

Hur bygger man miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara bostadsrätter i en sedan länge planerad och etablerad stadsdel i storstadsmiljö? I Göteborg söker utvecklingsprojektet Positive Footprint Housing svar på denna komplicerade och mångfacetterade fråga.

Hur bygger man miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara bostadsrätter i en sedan länge planerad och etablerad stadsdel i storstadsmiljö? I Göteborg söker utvecklingsprojektet Positive Footprint Housing svar på denna komplicerade och mångfacetterade fråga.

Björn Andersson vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, har medverkat i den forsknings- och kunskapsmässiga delen av Positive Footprint Housing sedan september 2011. I rapporten ”Social hållbarhet inom Riksbyggens projekt Positive Footprint Housing – En första rapport” sammanfattar han kunskapsläget och erfarenheterna hittills.

-  Björns rapport är ett viktigt steg i vårt arbete att definiera hur man planerar för social hållbarhet i en bostadsrättsförening, säger Charlotta Szczepanowski, Hållbarhetschef på Riksbyggen. Vi kommer att använda den här kunskapen i ett första steg vid uppförandet av Riksbyggens projekt, bostadsrättsföreningen Viva, som ska stå klar på Södra Guldheden 2016.

Projektet befinner sig nu i ett skede då en rad avgörande beslut kommer att fattas. Då kommer sannolikt både sätten att fatta beslut och förmågan att kommunicera besluten att sättas på prov.

-  Social hållbarhet måste integreras och bli synligt i bostadsprojektet på Södra Guldheden och kunskapen ska i förlängningen bidra till att ytterligare konkretisera och hitta verktyg för att arbeta med social hållbarhet i såväl befintliga som planerade nya bostadsrättsföreningar, säger Mikael Ahlén, marknadsområdeschef Göteborg, Riksbyggen.

Intresset av kommunikation har hittills varit större hos lokala intresseorganisationer än bland de närboende, som kommer att beröras mest av det nya huset.

-  En viktig uppgift i det fortsatta arbetet blir därför att diskutera resultatet av samrådsförfarandet med fler närboende och att ta reda på vad de tycker. Gruppen förväntas ha många åsikter och kommer att vara en viktig del av grannskapet för dem som ska flytta in i de planerade bostadsrätterna, fortsätter Mikael Ahlén.

Exempel på rapportens innehåll:

* Definitioner och nyckelord: Vad är social hållbarhet?

* Modeller, standarder och indikatorer för vägledning och utvärdering ur ett hållbarhetsperspektiv.

* Faktorer som påverkar förutsättningarna för social hållbarhet: En modell för konkreta verksamheter.

* En social hållbarhetsplan med specifika mål skapar tydlighet – särskilt för utomstående och vid utvärderingar. Men innebär risk för låsning och kan göra det svårare att inkludera aspekter och kunskap som tillkommer under arbetets gång.

* Processer inom Positive Footprint Housing: arbetsgrupp, interna processer, personkontinuitet, struktur, överbryggande möten och beslutsfattande.

Läs hela rapporten ”Social hållbarhet inom Riksbyggens projekt Positive Footprint Housing – En första rapport” här: 

http://www.riksbyggen.se/Documents/Positive%20Footprint%20Housing/PFH_Social_hallbarhet_rapport.pdf




Positive Footprint Housing är Riksbyggens utvecklingsprojekt i samarbete med Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet och Göteborgs stad.

http://www.riksbyggen.se/Om-Riksbyggen/Samhallsbyggare/Positive-Footprint-Housing


Kontaktpersoner:
Björn Andersson, universitetslektor,
institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 031-786 15 83



Charlotta Szczepanowski, Hållbarhetschef Riksbyggen, 08-698 41 42

Mikael Ahlén, marknadsområdeschef Göteborg, Riksbyggen Bostad Region Väst, 031-704 68 63

Maria Ådahl, ansvarig för utveckling av Open Arena Urban Development på Johanneberg Science Park, 031-772 41 38 eller 0721 810578


Bilder