Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök
2012-10-10, kl 08:13

Riksbyggen och Sweco har utvecklat ny metod för att utvärdera naturens gratistjänster

Naturen ger oss gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster som vi inte kan leva utan. Exempelvis havets förmåga att producera fisk, rening av luft och vatten och pollinering av grödor. Riksbyggen har tillsammans med konsultföretaget Sweco tagit fram en metod för att göra en bedömning av hur naturens tjänster kan bevaras och om det går även förstärkas vid utveckling av nya områden för bostäder.

Naturen ger oss gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster som vi inte kan leva utan. Exempel på sådana tjänster är havets förmåga att producera fisk, rening av luft och vatten, nedbrytning av avfall och pollinering av våra grödor. Enligt FN:s forskningsstudie ”Millennium Ecosystem Assessment (MA)” har 60 procent av jordens ekosystemtjänster förstörts eller använts ohållbart. Riksbyggen har tillsammans med konsultföretaget Sweco nu tagit fram en metod för att göra en bedömning av hur naturens tjänster kan bevaras och om det går även förstärkas vid utveckling av nya områden för bostäder. Metoden är ett stöd i utvärdering av marken i området och hur ekologiskt hållbart vår planerade användning av marken är.  

- Det här är en metod som gör det möjligt att systematiskt utvärdera, sätta mål och hitta konkreta åtgärder för att åskådliggöra, kompensera och eventuellt förstärka värdet av ekosystemtjänster i varje projekt. Det bidrar till att öka kunskapen och möjligheten till erfarenhetsåterföring i organisationen och gör att vi nu kan gå från ord till handling i hållbarhetsfrågorna, säger Charlotta Szczepanowski, miljöchef i Riksbyggen.

Riksbyggen har hittills testat metoden i projektet, ”Positive Footprint Housing” i Göteborg. 

- Det är helt unikt i branschen att vi nu kan mäta vår påverkan på ekosystemen på platsen och vad vi kan ge tillbaka till platsen vi exploaterar. Som exempel kan nämnas att vi gör ett antal åtgärder för att bevara den fågellokal med hackspettar som bor i området, vilket bidrar till artens fortlevnad och är positivt för människan, säger Anders Johansson projektledare i Göteborg.

Andra exempel på åtgärder är bevarande av natur och att skapa lösningar för minskat bilåkande för att upprätthålla den lokala luftkvalitén och att anlägga växthus på taken för att bland annat öka bindningen av koldioxid och bidra till ökad odlingsbar mark.

”Positive Footprint Housing” är ett samarbetsprojekt i Göteborg mellan Chalmers, Göteborgs universitet, Johanneberg Science Park och Riksbyggen. Ett forskningsprojekt och ett bostadsprojekt genomförs parallellt och blir början på ett långsiktigt samarbete där forskare och studenter kan utvärdera de senaste resultaten i  full skala Syftet är att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum.  I projektet står social hållbarhet, energieffektivitet och minskad miljöpåverkan i fokus och omfattar forskarkompetens inom såväl arkitektur och teknik som social hållbarhet. Målet att ha ett färdigt bostadshus 2016 i nära anslutning till Chalmers.

För mer information kontakta:

Charlotta Szczepanowski, miljöchef  Riksbyggen, telefon 08-698 41 42

Anders Johansson, projektledare Riksbyggen Bostad Region Väst, telefon 031-704 68 56