Miljöpåverkan

Riksbyggen levererar en viktig samhällsnytta både när vi bygger nya bostäder, när vi bygger om och när vi förvaltar befintliga bostäder. I och med detta arbete är vi med och bygger upp samhällen samt skapar arbetstillfällen. Dessa värden, som vi skapar, medför också miljöpåverkan som vi måste hantera.

Det är viktigt för oss att vi tar hänsyn till både den sociala dimensionen och miljön i allt vi gör, det är så vi når det hållbara samhället. Nedan beskriver vi lite närmare hur vi gör för att försäkra oss om att vi arbetar mer hållbart.

Jordens klimat blir allt varmare. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att människans påverkan ligger bakom merparten av den temperaturökning som skett sedan 1900-talets mitt. Glaciärer och polarisarna smälter som aldrig förr. Havsnivåerna stiger, nederbördsmönstren ändras och extrema väderhändelser blir vanligare och mer intensiva på många håll i världen.

Klimat- och övrig miljöpåverkan från fossila bränslen är stor och förbränning av dessa är den största utsläppskällan av koldioxid, svaveldioxid och kvävedioxider i Sverige. Sett ur ett miljö-och klimatperspektiv gör det att energianvändningen hamnar högt upp på agendan. Bygg- och fastighetssektorn står för drygt 37 % av all energi som används i Sverige, vilket innebär att energianvändning är en prioriterad fråga inom Riksbyggen.

För Riksbyggen är det en självklarhet att arbeta med att minska vår miljöpåverkan. Vi måste alla bidra om vi ska nå Agenda 2030. Vi ser också att kraven från kunder och vår omgivning blir större och större. Det handlar om att skapa attraktiva och hållbara boendemiljöer.

Tar vi exempelvis inte hänsyn till våra ekosystemtjänster kan vi få större problem med höga temperaturer, luftföroreningar och översvämningar. Vi ser också att bland annat våra energitjänster är något som efterfrågas av många kunder. 

Avfall (GRI 306-2) och Material (GRI 301-1)

De stora mängder material som används och det avfall som genereras vid nyproduktion och ombyggnationer av bostäder ger upphov till stor miljöpåverkan kopplat till hur materialen framställs, transporteras och hanteras. De ger bland annat upphov till föroreningar, uttag av naturresurser, och avfall. Enligt Boverket motsvarar avfallet som branschen genererar 31 % av allt genererat avfall i Sverige och 16 % av allt farligt avfall.

Riksbyggen har i år gjort en uppskattning av byggavfall genererat från vår nyproduktion av flerbostadshus. Avfallsstatistik för 3 projekt har använts för att göra en uppskattning för de projekt som har färdigställts under året. Denna beräkning visar på en total avfallsvikt på ca 7 929 ton.

Vi har som ambition att förbättra uppföljningen gällande byggavfall – och genom att ställa rätt krav i tidigt skede även arbeta med att förebygga uppkomsten av avfall.

För att ta ytterligare steg för att minska vår egen miljöpåverkan redovisar vi klimatpåverkan för materialanvändning vid nyproduktion av flerbostadshus. Totalt genererade materialanvändning för färdigställda bostäder under året ca 33 900 ton koldioxidekvivalenter.

Genom underlag för färdigställda projekt under året har vi samlat in data för typ av stomme och yta, för att sedan kunna göra en uppskattning av klimatpåverkan.

Beräkningarna har baserats på LCA-analyser från studien Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus och omfattar produktskedet A1-A3 enligt standarden EN 15978. I beräkningarna ingår klimatpåverkan för råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggnadsmaterial.

Historiskt sett har vi inte samlat in materialmängder för nyproduktion av flerbostadshus. Under 2018 påbörjades arbetet med Miljöbyggnad 3.0 som är den nya versionen av Miljöbyggnad.

I Miljöbyggnad 3.0 finns en ny indikator, indikator 15 ”Stommen och grundens klimatpåverkan”. Den innebär att klimatberäkningar ska göras utifrån materialmängder för stomme och grundläggning.

I och med detta arbete kommer vi efterhand att få in mängder för material, förhoppningsvis finns detta tillgängligt under nästa år.

Vi anser att vi behöver få mer kunskap om material- och avfallsmängder för att på ett bättre sätt kunna vidta relevanta åtgärder för minskad miljöpåverkan.

Riksbyggen har under 2018 tillsammans med ETTELVA Arkitekter startat ett undersökande projekt om cirkulära material. Syftet är att öka användningen av cirkulära material och målet är att utveckla ett nytt verktyg för detta, Cirkularitetsindex (CIX).

Projektet får bidrag från Boverket, andra samarbetspartners är Bengt Dahlgren och Göteborgs stad.

Hållbarhetsanalys (GRI 304-2)

I syfte att få till en bra hållbarhetsstyrning tidigt i våra byggprojekt har Riksbyggen tagit fram ett hållbarhetsverktyg som introducerades hösten 2017.

Riksbyggen certifierar alltid enligt Miljöbyggnad när vi bygger flerbostadshus med minst tre våningar och med hjälp av verktyget får vi in fler aspekter av hållbarhet. Förutom Miljöbyggnad som inkluderar aspekter för material, energi och innemiljö innehåller hållbarhetsverktyget även aspekterna ekosystemtjänster, social hållbarhet, mobilitet samt etableringens miljöpåverkan.

Inför varje nyproduktionsprojekt sitter en av Riksbyggens hållbarhetsspecialister tillsammans med projektledare och går igenom verktyget för att ta fram projektets hållbarhetsprofil. Resultatet summeras i ett spindeldiagram som visar tre nivåer:

  • Bra
  • Bättre
  • Bäst

*Exempel Hållbarhetsprofil för ett nyproduktionsprojekt.

Bra-nivån motsvarar lagkrav/Boverkets byggregler (BBR) där sådant finns. Bättre-nivån är ett steg vassare och motsvarar Miljöbyggnad nivå Silver för aspekterna material, energi och inomhusmiljö samt åtgärder som många gånger är standard inom Riksbyggen, till exempel gemensamhetsutrymmen i bostadsrättsföreningar, ekosystemtjänstanalys etcetera.

Alla Riksbyggens nybyggnadsprojekt ska ligga på minst bättre-nivå, som motsvarar våra baskrav. Sedan kan man sätta ytterligare hållbarhetsmål i sitt projekt, exempelvis i form av olika mobilitetslösningar såsom bilpool eller elcykelpool. I dessa fall finns det med som en valbar aktivitet på bäst-nivån inom området mobilitet. Andra delar att arbeta med är dialog med till exempel intressenter inför ett byggprojekt som finns med inom området för social hållbarhet.

En bedömning görs av vilken nivå som är relevant för respektive område för det aktuella projektet och vad som redan är styrt av Riksbyggenbostaden/Bonumbostaden samt Miljöbyggnad.

Informationen som lagras i Hållbarhetsverktyget följer med i hela projektet, från markanvisningar till beslutsunderlag för ledningen och vidare som krav i upphandling mot entreprenörer. Verktyget är även viktigt i samband med erfarenhetsåterföring mellan våra projekt inom Riksbyggen och fungerar som en åtgärdsdatabas.

Nytt sedan slutet av 2018 är att Riksbyggen inför solcellsanläggningar som standard i all nyproduktion av flerbostadshus – såväl hyres- som bostadsrätter – där det är tekniskt lämpligt. Det innebär att solcellerna numera är en del av hållbarhetsanalysen.  

Under 2018 har vi också haft ett särskilt fokus på att få hållbara mobilitetslösningar på plats, ett arbete som kommer att fortsätta under 2019.

Ekosystemtjänster (GRI 304-2)

Vårt verktyg för ekosystemtjänstanalys är en av delarna i vårt hållbarhetsverktyg. Ekosystemtjänster är de positiva effekter som ekosystemen bidrar med till oss människor, som till exempel att rena vår luft, binda koldioxid och erbjuda rekreationsytor.

När vi bygger nytt och exploaterar markområden påverkar vi de ekosystemtjänster som naturen ger oss kopplat till marken som tas i anspråk men även i det större perspektivet. För att säkra upp att vi i vår verksamhet inte påverkar till en negativ minskning av ekosystemtjänster och biodiversitet/biologisk mångfald arbetar Riksbyggen sedan 2013 med att göra ekosystemtjänstanalyser kopplat till nyproduktion av bostäder.

Vi gör det genom att alltid analysera vilka ekosystemtjänster och vilken biodiversitet som marken, vattnet och naturen bidrar med på platser där vi planerar att förvärva mark. Genom vårt verktyg säkrar vi upp att vi inte bygger bort till exempel biologisk mångfald, vattenreglering, bindning av koldioxid och så vidare, genom att genomföra åtgärder för att bevara, addera eller kompensera för dessa värden.

Marken ska bidra med lika mycket ekosystemtjänster eller mer, när projektet är färdigt. Konkret kan det handla om att skapa eller bevara grönytor och växtlighet, införa gröna tak eller ängsmark med hög biologisk mångfald, sätta upp fågelholkar och insektshotell samt att skapa innergårdar med lekytor och sociala mötesplatser.

Ekosystemtjänstanalysen ska göras vid två tillfällen i samtliga projekt, både innan markköp och under projektets gång som en uppföljning på att vi genomför det som beslutades inledningsvis. I år har vi genomfört 40 (59) stycken analyser och totalt har vi genomfört 296 stycken sedan starten 2013.

Effekten av verktyget har bidragit till en djupare förståelse för vikten av att i första hand bevara markens ursprungliga värden så långt som möjligt, men även till många konkreta åtgärder som bidrar till ekosystemtjänster. Vi minimerar även risken för en minskning av den biologiska mångfalden som är en av de planetära gränser som redan har överskridits.

Energi och utsläpp till luft (GRI - 302-1, 305-1, 2, 3)

Vi arbetar kontinuerligt med att minska användningen av energi i våra egna fastigheter.

I detta arbete är det viktigt att se till att den energi som används är av förnyelsebara källor så som sol, vind och vatten. Riksbyggen säkrar detta genom att majoriteten av den el vi köper in till våra egna fastigheter kommer från vindkraftsparken Fredriksdal utanför Nässjö som vi äger andelar i.

Våra kunders användning av energi är en annan viktig fråga som vi arbetar med, bland annat genom Riksbyggens enkla hållbarhetsidéer (läs mer om detta nedan).

Tidigare uppskattning (2016) av våra bostadsrättsföreningars användning av energi för att värma upp fastigheter visar att Riksbyggens egen energianvändning för att värma fastigheter utgör mindre än två procent av kundernas värmeförbrukning.

Därför ser vi det som extra viktigt att stötta våra kunder i att genomföra åtgärder för att minska energianvändningen.

Under 2017 implementerades nya it-system för hela företaget vilket även i år försvårat arbetet med att migrera statistik bland annat kopplat till våra kunders energianvändning. Med anledning av detta är det inte möjligt för oss att rapportera våra kunders energianvändning i år.

Energikartläggning

Riksbyggen omfattas av lagen om energikartläggning i stora företag vilket innebär att vi vart fjärde år ska rapportera till Energimyndigheten och föreslå åtgärder för att minska energianvändningen i våra egna fastigheter. Sedan tidigare redovisar vi även vår energianvändning och dess klimatpåverkan i vår hållbarhetsredovisning.

Den första fyraårsperioden har arbetet delats upp och delrapportering har skett varje år. 2018 genomfördes detaljerade energikartläggningar på merparten av våra hyresfastigheter och under 2019 arbetar vi vidare med de fastigheter som återstår samt prioriterar bland åtgärdsförslagen för framtida energibesparingar.

Tillsammans med SABO och Energiföretagen Sverige är Riksbyggen med och driver initiativet Klimatdialogen som är en del av Prisdialogen.

Klimatdialogen är ett forum för att arbeta strukturerat med lokala klimat- och miljöfrågor i dialog mellan kunder och fjärrvärmeföretagen.

Syftet är att minska klimat- och miljöpåverkan och detta mål ska nås genom lokala klimatdialoger. Under 2018 testades denna dialog på åtta orter med framgång. Under 2019 finns det möjlighet att utveckla dessa dialoger runt om i landet.

Fördelning av energianvändning inom organisationen, angivet i MWh

*Siffrorna avser direkt och indirekt användning, föregående års användning inom parentes.

Energiprestanda per kvadratmeter A-temp

Diagrammet redovisar total energianvändning för Riksbyggens egna fastigheter

Direkta och indirekta utsläpp av CO2 från hela livscykeln av bränslen, angivet i ton

 

Direkta CO2-utsläpp (Scope 1), 1445 ton (1 683), Indirekta CO2-utsläpp (Scope 2), 6406 ton (3 866), Andra indirekta CO2-utsläpp (Scope 3), 1661 ton (1465). 


*Siffrorna i parentes visar föregående års utsläpp.

  • Scope 1. Här ingår direkta utsläpp från Riksbyggens fordonsflotta och egna bilar som används i tjänsten.
  • Scope 2. Här ingår indirekta utsläpp från köpt el och värme till våra kontor och egna fastigheter.
  • Scope 3. Här ingår indirekta utsläpp från tjänsteresor och andra indirekta utsläpp från drivmedel samt el och värme (exempelvis utvinning av olja samt byggande av vindkraftverk). 

Den totala energianvändningen inom organisationen ligger på ca 101 468 (68 304) megawatt-timmar och har ökat jämfört med 2017. Detta kan förklaras av att vi förvärvat fastigheter samt byggt hyresrätter under senare delen av 2017 samt under 2018.

Ökningen kan också förklaras med att vi har bytt beräkningsmetod (tidigare har vi utgått från den ekonomiska uppföljningen) för energianvändningen gällande våra kontor.

När det gäller uppvärmning av kontoren har vi i år utgått från antalet anställda per kvadratmeter och ett medelvärde för uppvärmning av lokaler.

Beräkningar för elen utgår i år från en schablon för antal anställda per kontor. Detta ger tillsammans med fastighetsförvärv och byggnationer en högre energianvändning för våra kontor och egna fastigheter.

Förbränning av drivmedel har minskat vilket kan förklaras med att vi uppdaterat förbrukningssiffrorna vad gäller egen bil i tjänst. Dessa förbrukningssiffror har uppdaterats utifrån antagen ålder på bilarna samt fördelning av bränsletyp.

Totalt har vi ökat våra koldioxidutsläpp med ca 36 procent från föregående år. Även det kan förklaras av de förvärv samt den nyproduktion av hyresrätter som vi gjort. Vårt fastighetsinnehav har alltså ökat. De nya beräkningsmetoderna för energianvändning bidrar också till en viss ökning.

Utsläppen för egen bil i tjänst har minskat då vi i år utgår från att en högre andel av egna bilar i tjänst körs på diesel som har en lägre bränsleförbrukning samt lägre utsläpp av koldioxid än bensin.

Koldioxidutsläpp kopplat till vår egen fordonsflotta ligger på ungefär samma nivå som för 2017. Mängden bensin har minskat och diesel har ökat, vilket innebär en minskning av koldioxidutsläpp.

För de indirekta utsläppen kopplade till diesel har dessa ökat något, eftersom vi i år har lagt till utsläpp kopplade till produktion av FAME. För utsläpp kopplat till transporter med bil har vi infört ett nyckeltal, där vi kan följa koldioxidutsläppen per medarbetare, 2018 hamnar detta på 518 kg koldioxidutsläpp per medarbetare. 

För våra flygresor har utsläppen minskat med ca 7 % jämfört med föregående år. Detta förklaras till viss del genom att vi i år har förbättrat den ekonomiska uppföljningen av flygresor. Konteringen för flyg har varit mer osäker föregående år.

Sedan 4 år tillbaka redovisar vi koldioxidutsläpp för hela livscykeln, vilket betyder att vi inkluderar produktion och distribution av bränslen, se Scope 3 i tabell ovan.

Skillnaden blir bland annat att förnybara bränslen för el och fordon belastas med koldioxidutsläpp som tidigare räknats som noll.

Det som redovisas i Scope 3 innefattar dock inte all vår indirekta påverkan då vi även använder material kopplat till ny- och ombyggnationer av bostäder med mer.

Beräkningar för våra egna fastigheter är baserade på faktiska data. Beräkningar för drivmedel baseras på faktiska data över inköpt kvantitet drivmedel.

Egen el från vindkraftspark

För att minska vår klimatpåverkan är det viktigt för oss att den el som vi använder till våra egna fastigheter och kontor kommer från förnyelsebara källor. Sedan 2013 äger Riksbyggen andelar i vindkraftparken Fredriksdal utanför Nässjö. Målet är att vi ska producera lika mycket el som används i våra egna fastigheter.

Under 2018 producerade vindkraftparken för vår del 7 499 (8 550) megawatt-timmar el och vi använder 12 153 (9 940) megawatt-timmar till våra egna fastigheter och kontor. Då alla kontor och fastigheter inte än är anslutna till vindkraftsel än, räknar vi med residualmix som är den el som blir kvar efter man räknat bort el som sålts med ursprungsgarantier, för de som fortfarande inte är anslutna.

Fordon och resor

En stor del av Riksbyggens förbrukning av bränsle är kopplat till transporter i den dagliga verksamheten. Vi har en resepolicy som går ut på att i första hand värdera om det finns alternativ till att resa.

När resor ändå är nödvändiga ska tåg väljas framför flyg vid resor mellan Stockholm och Göteborg samt vid övriga resor när det är möjligt. Ibland är det trots dessa åtgärder så att vi behöver flyga och under 2018 genererade våra flygresor ca 582 (622) ton koldioxid vilket är en minskning sedan tidigare år med ca 7 %.

För de flygresor som bokas genom vår affärsresebyrå klimatkompenserar Riksbyggen genom Vi-skogen. Klimatkompensationsprojektet som drivs av Vi-skogen innebär bindning av koldioxid i träd och mark genom trädplantering i östra Afrika och klimatsmarta odlingsmetoder i västra Kenya.

Klimatpåverkan från våra fordon och resor redovisas i Scope 3 – Andra indirekta CO2-utsläpp i tabellen ovan.

Fossilfritt Sverige

Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Genom att anta tre utmaningar och underteckna färdplanen för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor ställer sig Riksbyggen bakom initiativet Fossilfritt Sverige.

Färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har olika färdplaner tagits fram för ett antal branscher, en av dessa är färdplanen för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Riksbyggen har undertecknat denna färdplan som innebär att bygg- och anläggningssektorn ska bli klimatneutrala till 2045. Att stå bakom denna innebär att Riksbyggen är med och påverkar utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

Solutmaningen

Utmaningen innebär att man har som målsättning att senast år 2020 ha installerat solceller och producera egen solel. Genom att visa hur många som satsar och tror på energiformen inspirerar vi fler att följa efter. Riksbyggen förvaltar totalt 4079 bostadsrättsföreningar och arbetar aktivt för att inspirera och hjälpa bostadsrättsföreningarna att skaffa solceller. Ett exempel är Brf Högalid i Trelleborg.

Transportutmaningen

Politikerna i riksdagen är överens om att koldioxidutsläppen från transportsektorn i Sverige ska minska med 70 % till år 2030. För att visa vägen sätter de företag och organisationer som antar den här utmaningen målet att endast utföra och köpa fossilfria inrikestransporter. Riksbyggen antar denna utmaning med målsättningen att vara i mål år 2025.

Klimatväxlingsutmaningen

För att anta utmaningen innebär det att man har eller planerar ett klimatväxlingsprogram för organisationens resor. Ett klimatväxlingsprogram innebär att man lägger en intern avgift på resor med stora utsläpp av växthusgaser för att påverka den egna organisationen att välja andra alternativ. Pengarna som tas in på detta sätt kan sedan användas till att stimulera ett fossilfritt resande eller andra klimatrelaterade projekt.

Riksbyggen klimatkompenserar redan våra flygresor genom Vi-skogens projekt som syftar till att binda koldioxid genom trädplantering och klimatsmarta odlingsmetoder i östra Afrika och västra Kenya.

Miljöbyggnad (CRE 8)

Miljöbyggnad är en svensk miljöcertifiering för hållbara byggnader som ger bra miljöer att leva, arbeta och leka i. Genom noggrann kontroll av husen med 15 olika indikatorer för energi, innemiljö och material säkerställer Miljöbyggnad att de byggnader du vistas i är bra för dig och även bra för miljön. Systemet är det mest använda i Sverige med över 1328 certifierade projekt totalt.

Under 2018 verifierades Brf Sjökortet i Västerås som vårt första projekt enligt Miljöbyggnad Guld. Verifieringen sker ca 2 år efter inflyttning och innebär att alla boende får tycka till om kvaliteten i boendemiljön genom att besvara en enkät med frågor kopplade till bland annat ventilation, fuktsäkerhet och ljudmiljö.

För Sjökortet besvarades enkäten av 26 av totalt 28 hushåll och resultatet visar att 96 procent av alla boende är nöjda. Sedan 2012 ska 100 procent av Riksbyggens nyproducerade flerbostadshus med tre eller fler våningar certifieras enligt Miljöbyggnad och då uppnå minst nivå Silver.

Under året har det första ombyggnadsprojektet certifierats enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Skarpan i Linköping, som är uppfört 1965 och är ett miljonprogramsområde, har genomgått en om- och tillbyggnation. Befintliga lägenheter (282 stycken) har genomgått en totalrenovering och 150 nya lägenheter har tillförs genom påbyggnad av ett fjärde våningsplan.

Under 2018 certifierades 49 (27) byggnader. Det innebär att 89 (79) procent av all aktuell nyproduktion certifierades under 2018. Riksbyggen hade 6 (7) byggnader som avvek under året. Av dessa avvikelser är 3 stycken certifierade enligt Breeam och 1 är ett ombyggnadsprojekt. Riksbyggen är den aktör som har flest certifierade bostadsprojekt enligt Miljöbyggnad med sammanlagt ca 163 sedan starten 2012.

Riksbyggens enkla hållbarhetsidéer (GRI 305 – 5)

Riksbyggen stöttar bostadsrättsföreningarna i deras arbete för en mer hållbar vardag. Ett av verktygen som vi arbetat med under flera år är Riksbyggens enkla hållbarhetsidéer. Idéerna är indelade i kategorierna Enkelt, Enklare och Enklast och gör det lätt för bostadsrättsföreningarna att komma igång med sitt hållbarhetsarbete. Innehållet är brett och täcker allt från att se över källsorteringen i miljöhus eller att inventera ljuskällor i gemensamma utrymmen, till att genomföra energiåtgärder som till exempel injustering av värmesystemet eller att installera solceller.

För varje åtgärd som föreningen genomför samlar den poäng och på så vis kvalar föreningen även in till tävlingen Årets hållbarhetsförening. Internt på Riksbyggen finns dessutom ett mål som säger att vi varje år ska hjälpa våra föreningar att samla in minst 1000 hållbarhetspoäng genom Riksbyggens enkla hållbarhetsidéer. Under 2018 samlade vi in 2060 (2378) poäng.

En av Riksbyggens enkla hållbarhetsidéer är att installera solceller. Under 2018 installerades solceller med en toppeffekt om 692 kilowatt. Mellan åren 2013 och 2018 har våra kunder i form av bostadsrättsföreningar installerat solceller med en sammanlagd toppeffekt om 4664 (3973) kilowatt vilka producerar ungefär 4 664 (3 973) megawatt-timmar el/år. Omräknat till koldioxid sparar detta med nordisk residualmix ca 1 534 (1 395) ton koldioxid.

I samband med årets insamling av vilka nya anläggningar som kommit in har det tillkommit ett antal anläggningar som blivit färdigställda tidigare år, men som inte togs med i tidigare års redovisningar. På grund av detta har staplarna bakåt i tiden förändrats. En anläggning bokförs dock alltid på det år som den färdigställts.

Diagrammet visar ackumulerade siffror för installerad toppeffekt i kW.

Miljöskolan

Under 2018 har vi lanserat en ny version av Miljöskolan. Genom Riksbyggens miljöskola får deltagarna konkreta och effektiva tips på åtgärder i vardagen som gör det enklare att ta ansvar för miljön samtidigt som man kan spara pengar genom att minska energianvändningen i sin bostadsrättsförening. Miljöskolan ligger öppen på̊ Riksbyggens hemsida och är tillgänglig för alla.  

Riksbyggen förvaltar bostäder åt ca 500 000 personer som tillsammans har en stor potential till minskad miljöpåverkan.