Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Riksbyggens webb. Om cookies på riksbyggen.se.

Ok
Stäng sök

Hur bygger man hållbart?

Många tror att en byggnad räknas som hållbar bara den är miljöklassad. Men hållbarhet är betydligt mer komplicerat än så. Med Positive Footprint Housing vill vi flytta gränserna för vad som är hållbart på riktigt.

Miljömässig hållbarhet

Hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv innebär att de boende har slutat bidra till att systematiskt förstöra jordens naturliga kretslopp. Riksbyggens roll är att skapa alla förutsättningar för att de boende ska lyckas med det

Guldklassad Miljöbyggnad

Utöver välkända verktyg som till exempel Livscykelanalys (LCA) har vi valt att arbeta enligt Sweden Green Building Councils miljöcertifieringssystem Miljöbyggnad, som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler. I Positive Footprint Housing-projekten planerar vi givetvis för den högsta klassningen, Guld. Utöver det använder vi dessutom kriterier från andra klassningssystem för hållbarhet, det vill säga som går utöver kraven för Miljöbyggnad. Vår ambition är att leda utvecklingen.

Ekosystemtjänster

Hållbarhet är betydligt mer komplicerat än att bara få en byggnad miljöklassad. Med Positive Footprint Housing vill vi flytta normerna och gränserna för vad som är hållbart. I grund och botten handlar det om att sluta förstöra planetens naturliga kretslopp. En viktig del är att jobba med ekosystemtjänster för att bevara så mycket som möjligt av vad naturen ger oss. Riksbyggen värderar idag all mark som ska exploateras ur ett ekosystemtjänstperspektiv. I samarbete med specialister har vi tagit fram ett unikt och prisbelönt verktyg som gör att vi kan identifiera en potentiell marks ekosystemtjänstvärde – ja, till och med öka detsamma.

Exempel på aktiviteter:

  • Vi bevarar och återplanterar träd, buskar och blommor som är viktiga för insekter, fåglar och andra pollinerare.
  • Vi anlägger ytor för rening och fördröjning av dag- och regnvatten.
  • Vi bevarar gröna korridorer så att arter kan förflytta sig.

Läs mer om ekosystemtjänster i Brf Viva (pdf)

Ekonomisk hållbarhet

En grundbult i hållbarhet är att långsiktigt hushålla med resurser. Det här synsättet och vikten av samverkan är djupt rotade i vår bakgrund som kooperativ utvecklare av bostadsrättsföreningar. Det kan handla om att bygga för att säkra bostadsrättsföreningens värde över tid, eller om att bygga mindre lägenheter men större gemensamma ytor – inte minst med unga som målgrupp – men också om att låna och dela saker med varandra i föreningen, till exempel genom att bilda bil- och elcykelpooler.

Viktigt är också att hålla avgiften rimlig över tid, att se över amorteringstider och utveckla rutinerna för ekonomisk förvaltning, budget och prognoser med mera.

Social hållbarhet

I en bostadsrättsförening kan den sociala aspekten av hållbarhet sammanfattas i fyra punkter: Möjlighet att påverka, skapa gemensam nytta, samverka med omgivningen och utveckla samhället. Precis som för den miljömässiga hållbarheten utvecklar vi ett verktyg som säkerställer det aktuella bostadsområdets sociala hållbarhet. En intressant fråga som vi utreder är om och hur vi kan hjälpa ungas inträde på bostadsmarknaden med ultrakompakta lägenheter.

Gemensamma ytor är viktigt för att skapa möten, men ofta behövs också organiserade insatser. Ytor som är tomma eller inte används ger snarare motsatt effekt i ett bostadsområde. Att Riksbyggen till skillnad från många konkurrenter finns kvar efter inflytt, i den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten, kan underlätta.