Styrelse eller stämma – vem beslutar vad i föreningen?

Livet i en bostadsrättsförening handlar om högt och lågt – det kan vara stora renoveringsprojekt som ommålning av fasaden och stambyte, ombyggnader i form av balkonger och uterum men också påfyllning av sand i sandlådan eller sätta upp en papperskorg vid lekplatsen. Vi får ofta frågor om när det krävs stämmobeslut, och varför. En del styrelser är väldigt ivriga och vill sköta det mesta arbetet själva, medan andra styrelser föredrar att lägga ut beslutsfattandet på stämman. Det kan dock kännas krångligt att kalla till stämma, och då vore det ju smidigt om styrelsen kunde bestämma lite mer än annars. Hur funkar det egentligen? Vem får bestämma vad och när och varför?

Man kan utgå från några tumregler:

  1. Finns det beskrivet i lag, vem som ska besluta? I så fall gäller förstås det.
  2. Finns det styrt i stadgarna? Exempelvis underhållsansvaret. Den som bär underhållsansvaret bestämmer över åtgärden, som huvudregel.
  3. Är beslutet kontroversiellt, eller en fråga som engagerar medlemmarna? I så fall bör beslutsfattandet ske på stämma med hänsyn till aktsamhetsprincipen.

Lagen anger beslutsforum

Vissa frågor är tydligt reglerade i lag. Exempelvis är det styrelsen som fattar beslut om medlemskap. Stämman kan inte rösta om en person ska få lov att bli medlem i föreningen eller inte. Styrelsen fattar även beslut om förverkande av bostadsrätt. Vidare är det styrelsen som beslutar om årsavgiften. Det går alltså inte för en enskild medlem att lämna en motion om sänkning av årsavgiften för stämman att rösta om. Det ligger utanför stämmans behörighet.

Andra frågor anges visserligen i lag, men inte helt tydligt. Exempelvis måste beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus och mark fattas på stämma, enligt bostadsrättslagen. Vad är då en väsentlig förändring?

Här ska man titta på ingreppets art och inte kostnaderna. Att lägga om befintligt tak i samma material och utseende som tidigare kan visserligen vara kostsamt, men innebär ingen större förändring. Ett sådant beslut kan styrelsen fatta inom ramen för sin löpande förvaltning. Vill man däremot lägga ett helt nytt tak – byte från tegel till plåt eller liknande – kan det bli en sådan väsentlig förändring att frågan bör tas på stämma. Med förändringar avses sådana åtgärder som inte utgör underhåll eller reparationer, dvs. främst om- och tillbyggnader. Ska man besluta om standardförbättringar, exempelvis nybygge av lekplats eller installation av hissar rekommenderar vi stämmobeslut. Handlar det om mindre ombyggnationer bör styrelsen kunna besluta på egen hand, såsom en överbyggnad till soptunnor på gården.

Innebär åtgärden dessutom att enskilda bostadsrättshavarens lägenheter förändras krävs stämmobeslut med särskild beslutsmajoritet och hyresnämndens godkännande, om inte samtliga berörda bostadsrättshavare samtycker. Det kan bli aktuellt exempelvis vid ett balkongbygge.

Vidare finns andra situationer då stämmobeslut uttryckligen krävs enligt lag, det kan vara ändring av insatser eller stadgar, val av styrelseledamöter, frågor om årsredovisningen och ansvarsfrihet med mera. Läs mer i bostadsrättslagens 9 kapitel, från 15 § och framåt.

JKassel_rb_slutlev_15_EPI+Herobild+1920x1080.jpg

Stadgarnas bestämmelser

Förutom lagbestämmelser finns det även stadgebestämmelser som påverkar beslutsfattandet. Enligt Riksbyggens normalstadgar krävs exempelvis stämmobeslut för ändring av andelstal och för kollektivanslutning till teve/bredband.

När det gäller underhållsåtgärder beror stämmo-/styrelsefrågan framförallt på vad som står i föreningens stadgar, dvs. vem som bär underhållsansvaret. Enligt Riksbyggens normalstadgar ansvarar bostadsrättshavaren exempelvis för lås, vilket gör att stämmobeslut krävs för utbyte av låssystem. När det gäller fönster är det inte helt självklart att styrelsen kan besluta om utbyte, eftersom ansvaret för fönster är delat. Ytterdörrar kan styrelsen däremot fatta beslut om eftersom dessa faller under föreningens underhållsansvar enligt våra gällande normalstadgar. Tänk dock på att även om en åtgärd faller under föreningens ansvar kan stämmobeslut krävas av andra skäl – exempelvis för att åtgärden innebär en stor förändring av föreningens hus och mark, för att enskilda bostadsrättshavarens lägenheter påverkas eller för att frågan är kontroversiell.  

Frågor som engagerar medlemmarna

Slutligen kan det finnas frågor som i och för sig inte måste tas på stämma, men där det ändå kan vara lämpligt. Dit hör kostnadskrävande beslut – det finns förvisso inte några lagstadgade beloppsgränser, så även mycket dyra åtgärder kan styrelsen besluta om, men det kan ändå vara lämpligt att låta medlemmarna vara med och tycka till om det rör sig om stora pengar. Vidare kan det röra sig om frågor som typiskt sett engagerar medlemmarna: exempelvis parkeringsfrågor, tvättstugeregler och ordningsregler i största allmänhet. Även om styrelsen skulle kunna besluta om en parkeringspolicy anser vi alltså att en sådan policy bör tas på stämma, för att förankra beslutet så väl som möjligt inom föreningen. Detsamma gäller frågor om planteringar, nedtagande av träd, arrangerande av utemiljö och liknande. Många medlemmar bryr sig om växter och träd, och hur utemiljön ser ut. Vill föreningen ta bort en träddunge eller några buskar kan det vara klokt att konsultera stämman, för att minska risken för upprörda medlemmar.