Tips för att stärka ansvarskänslan hos de boende

Social distans, att hålla avstånd och tvätta händerna är tre fraser som vi fullständigt blivit impregnerade i och de allra flesta har också efterlevt dem. Hotbilden har varit tillräckligt stor, en pandemi handlar om liv och död och när vår egen rädsla triggas så gör vi vad som krävs. Men hur gör du för att stärka ansvarskänslan i en boendemiljö? Hur får du fler att engagera sig? Här kommer några tips och reflektioner.

Krönikör

Anna Almberg

Anna Almberg är kommunikationsexpert och jobbar mycket med att hjälpa företag och organisationer att förbättra sin kommunikation och sina relationer.

December står för dörren och den fjärde och för året sista Kommunikationsskolan är här. Juletiden förknippas ofta med att bry sig om varandra, familjen och den som står dig nära. För mig blir december ett tillfälle att göra bokslut efter ett svårt år, 2020 med dess pandemi hade jag allra helst hoppat över. En sak ser jag dock tydligt; det här året har individ, samhälle och arbetsliv visat på en enorm omställningsförmåga och de allra flesta har visat en stor ansvarskänsla.

Skuldkänslan är ett tecken på att du bryr dig

För några helger sedan var det höststädning i vår samfällighet. Löven skulle krattas ihop, några målarjobb stod på listan och så skulle slyn vid sidan om den ena parkeringen jämnas med marken. Min sambo gick dit, men jag gjorde det inte. Anledningen var ganska enkel, vi har en busig tvååring i vårt liv. När han kom har mitt liv blivit ganska exakt som boken om Mamman och den vilda bebin, kommer ni ihåg den? Min son på en städdag skulle vara lika med att han hällde ut alla löv som någon precis krattat ihop eller målade sig själv och grannens hund falu röd. Så kort och gott; jag stannade hemma. Trots att jag hade mina skäl så kändes det inte alls bra i magen att se mina grannar stå och svettas i buskaget och när det var dags att grilla belöningskorven kunde jag absolut inte förmå mig att gå dit. Faktiskt så gick jag ner i källaren med min son och släckte lampan så att det inte skulle märkas att vi var hemma.

Om vi backar lite och funderar; vad handlar den där skuldkänslan som jag hade egentligen om? Jo, jag säger att det handlar om att jag har hög ansvarskänsla för min boendemiljö. Jag bryr mig innerligt om att vi har det fint och jag bryr mig om att mina grannar ska ha det bra.

Vad betyder egentligen ordet?

Vi börja med att utforska ordet ansvarskänsla. Vad är det egentligen? Jag skulle beskriva det som en känsla av att jag har en skyldighet mot något eller någon. En slags inre röst som i takt med livets mognad växer sig starkare hos de allra flesta: kort och gott ditt samvete. Någon skulle nog säga att ansvarskänsla handlar om moral och en inre kompass för vad som är rätt och fel. Och översatt i en boendemiljö känns det för de allra flesta inte rätt att grannarna ska dra ett tyngre lass än du själv för arbetsuppgifter som är ert gemensamma ansvar.

B0020775_Nyhetsbrev stor bild 640x400.jpg

Tips 1: Lär känna varandra!

Småpratet med grannarna har stor betydelse för trivsel och vi-känsla i din boendemiljö. Att kunna varandra till namn, att veta lite om ditt och datt, om blommorna på den andres balkong eller hur det går med den senaste renoveringen spelar roll för känslan av ansvar. När du har relationer till fler och känner samvaron med den andra sidan väggen brukar den inre rösten vakna. Så sociala aktiviteter har betydelse för helheten.

Tips 2: Var konkret med arbetsuppgifterna och dela ut ansvaret

Människans ansvarskänsla växer i allmänhet med tydligt definierade uppgifter. Var noga med att formlera en att-göra-lista till exempelvis städdagarna. Kommunicera den ett par dagar innan det är dags men frågan om vem som vill göra vad. Uppmana gärna att fler boende står på samma uppgift, det skapar möjlighet till samarbete och att fler lära känna varandra. För den som inte kan vara med på själva städdagen finns alltid möjlighet att utföra arbetet vid en annan tidpunkt men allt utgår från att det är tydligt vad som ska göras.

Tips 3: Hylla den som gör (och inte bara pratar)

I vår samfällighet har vi en Facebookgrupp där de boende delar idéer och information. För någon dag sen la jag ut en fråga om fler var intresserade av att dra igång ett projekt för att installera elstolpar på parkeringen. Många svarade i tråden med kommentarer som ”man borde starta ett projekt för det” eller ”viktigt att man läser på ordentligt så att processen går rätt till”.

Vem är man undrar jag då? Efter en stund la jag till en fråga för att hitta denna man ”vilka är med i projektgruppen”. Det blev tyst och tillslut svarade en endaste herre som ofta engagerar sig ”Jag är med.”. Visst är det lite typiskt… det är lätt att tycka, det är lätt att posta idéer men att skrida till verket och ta ansvar och göra sitter längre in.

Vad kan vi lära oss av det? Jo, hylla, bekräfta och ge rosor och stora ord till den som inte bara pratar utan faktiskt gör. Säg tack så fort du kan till den som hjärtligt engagerar sig i styrelsen, på städdagen och till förbättringar. Ansvarskänslan finns inte hos alla - men hos några. Låt dessa några få veta det. 

Tips 4: Informera och informera lite till

En av de viktigaste uppgifterna i en bostadsrättsstyrelse är enligt mig att informera löpande, strukturerat, ärligt och öppet om vad som är på gång i bostaden. Det är grunden till all ansvarskänsla. Att vara informerade och känna delaktighet gör oss ofta betydligt mer benägna att känna ansvar. Eller som Jan Calzon sa under sina år som VD för SAS: “En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar.”

Ha en fin december och var rädda om er!

Hälsningar från Anna Almberg