Foto: Peter Wixtröm
Har du gjort bostadskarriär?
– Ja, det får man väl säga. Jag flyttade hemifrån när jag var 18 år. Men jag har aldrig kunnat bo där jag vill, utan där jag kan. Jag har bott i andra hand och tredje hand och hyrt av någon som säger ’Du kan bo här i tre år’ och sen hör de av sig efter fyra månader och säger ’nä, nu är du uppsagd’. Och så får man leta nytt igen. Så det har blivit extremt många flyttar. I princip varje år.
– Om man har en stor säck med pengar, kan man titta på en karta över en stad och säga: där vill jag bo. Men jag hade bara en väldigt liten säck när jag som 36-åring flyttade till Stockholm. Så jag frågade mig: vad räcker det här till? Så det blev en liten lägenhet en bit utanför stan.
Hur bor du i dag?
– Sedan 2013 bor jag tillsammans med min fru Maria och en bonusdotter i ett bostadsrättsradhus i Stockholm. Vi har ett riktigt drömboende med vårt radhus i Stockholm och en sommarstuga i Småland. Det är en enorm lyx att ha båda och jag känner mig väldigt privilegierad.
Hur är er bostadsrättsförening?
– Vi bor i en jättebra förening, med grannar som hälsar på varandra och bryr sig om varandra. Som man kan bjuda över på en kopp kaffe. Jag har också bott där man inte har en aning om vilka de andra är. Och man skulle aldrig våga ringa på och fråga om lite salt ens. Så vi har tur.
Foto: Lotte Fernvall
Varför fick du juryuppdraget i Svenska hjältar?
– Jag blev väldigt glad när jag fick frågan om jag ville sitta i juryn för Svenska hjältar. Nu är det tredje året jag gör det. Jag engagerar mig mycket i frågor som rör etnicitet, sexuell läggning, religion och om att stå upp för sig själv och för den man är. Jag tror att det har bidragit till att jag fick uppdraget.
Vad är det bästa med Svenska hjältar?
– Att de lyfter fram vanliga människor! Människor som ser något som behöver göras och går från idé till handling. Eller som räddar en annan människa i en akut situation. Som vågar stå upp för det. Det är det fina och det är viktigt att lyfta. Medialt har vi en bild av att vi inte gör så mycket för varandra i vårt samhälle, att man inte vågar lägga sig i. Men om man tittar på alla nomineringar i Svenska hjältar stämmer det faktiskt inte, säger Marika.
"Egentligen tycker jag
att alla nominerade är
Årets hjälte. Men vi
måste ju utse en
hjälte per kategori."
Vad tycker du om den nya kategorin Årets hållbarhetshjälte?
– Jag tycker det är konstigt att vi inte haft den kategorin tidigare, vi har ju pratat om hållbarhet i rätt många år nu, säger Marika och fortsätter: Vi har haft årets första jurymöte och jag tycker att vi – som alltid – hade jättebra diskussioner. Det är en bra sammansatt grupp, där inte alla tycker likadant, utan har respektfulla samtal kring de nominerade. Egentligen tycker jag att alla nominerade är Årets hjälte. Men vi måste ju utse en hjälte i varje kategori. Då är det bra att vi är så olika och lyfter olika perspektiv och tankar. Det är viktigt tycker jag. Det ska ju spegla vårt samhälle på något sätt.
Hur kommer ni fram till årets hjältar?
– Det finns flera olika kategorier inom Svenska Hjältar. Och vi kan inte ställa dem mot varandra. För varje nominering i varje kategori måste vi titta på vilken situation det var och vilka omständigheter som fanns. Vi måste hitta olika synvinklar helt enkelt, säger Marika och fortsätter:
– Vi tar en kategori i taget. Om vi tar hållbarhetskategorin så går vi igenom de nominerade. Och då pratar vi bara hållbarhet och har diskussioner kring det. Vi skulle säkert kunna sitta i veckor och prata, men när alla har fått ventilera sina tankar säger Kristin Kaspersen, som är ordförande, ’nu har alla fått säga vad de tycker och nu är det dags att rösta’. Och så röstar vi och så är den kategorin klar och vi går vidare till nästa.
Foto: Magnus Sandberg
Hur vet du vem du ska rösta på?
– Det som är fint med alla jurymöten som jag varit med om, är att de är så prestigelösa. Det är ingen som kommer in och tänker ´det här förslaget ska vinna, för det tycker jag och nu ska jag slåss för det’. Utan vi lägger ödmjukt fram hur vi tänker och varför vi tänker så, berättar Marika och fortsätter:
– Vi bär alla på olika ryggsäckar. Om vi är uppväxta i stan eller på landet. Vad vi har för etniskt ursprung eller sexuell läggning och alla erfarenheter vi har. Allt det spelar roll för vad man blir drabbad av i varje berättelse, säger Marika.
– Ibland har jag ingen aning om vilken nominering jag ska rösta på och tycker att alla är lika värdiga som Årets hjälte. Men ibland går jag och tänker att en av nomineringarna är min absoluta favorit och en solklar vinnare. Sen när vi diskuterat dem, så går jag därifrån och tänker helt annorlunda. Då har jag bytt åsikt efter det vi pratat om. Och det tycker jag också är bra, avslutar Marika.
Text: Helena Pharmanson