Vad göra med pengarna som bostadsrättsföreningen Helsingborgshus 18 fick i utdelning på andelarna i Riksbyggen? Slopa avgiften i en månad eller två? Eller satsa på något som alla i föreningen kan ha nytta av under lång tid framöver? I Ragnvalla, öster om Helsingborg, förverkligade man drömmen om att rusta upp det stora konstverket i området. Det som i folkmun kallas ”Grytan”. Resultatet är en vacker samlingsplats dit alla i området är välkomna.

En plats att umgås på

Hälften av de hundra grannarna som kommer till kvällens grillfest får plats i partytältet, resten sprider ut sig i mindre grupper vid borden och bänkarna runt gräsmattan. Det kommer några regnstänk ibland men det gör inget, stämningen är ändå trevlig. Folk ropar glatt hej till varandra över gräsmattan.

– Det var precis det här vi såg framför oss när vi bestämde oss för att rusta upp ”Grytan”. Vi ville ha en plats att umgås på, både organiserat och spontant. Där man kan sätta sig på en filt och ta en fika, där barnen kan leka och ha kul, säger Bertil Ståhl, ordförande i bostadsrättsföreningen Helsingborgshus 18 med 252 lägenheter.

Istället för sänkt avgift

”Grytan” är ursprungligen ett konstverk som skapades av konstnären Karl-Bertil Nilsson i början av 70-talet, samtidigt som föreningen byggdes. Konstverket är en mur, dekorerad med djur och träd med anknytning till området, som ramar in en stor öppen plats mitt i bostadsområdet.

– Platsen var vacker men inte direkt populär tidigare. Innanför muren fanns en kulle omgiven av hagtornshäckar. När vi fick en bra utdelning på våra andelar i Riksbyggen bestämde vi oss för att lägga pengarna på att göra platsen mer tillgänglig och trevlig för alla. Att slopa avgiften för alla under en månad glöms snabbt bort medan ”Grytan” kommer att vara levande under många år framöver, säger Bertil Ståhl.

Den vackra muren är orörd men de taggiga hagtornshäckarna har bytts ut mot blommor och planteringar. Ny belysning gör området tryggare när mörkret faller. Kullen har ersatts med en stor inbjudande gräsmatta.

– Många har bott i området under lång tid, andra är barnfamiljer och familjer med invandrarbakgrund som har flyttat hit på senare år. Här har vi fått en plats där vi kan umgås allihop, säger Bertil Ståhl.

Goda kooperativa idéer

Förslaget att ge återbäring till bostadsrättsföreningar som är andelsägare och köper förvaltningstjänster i Riksbyggen kom ursprungligen från intresseföreningarna i Norrland. Riksbyggens ökade engagemang i bättre bostäder i El Salvador och Vietnam väcktes också från början av intresseföreningarna. Tillsammans med Kooperation Utan Gränserstödjer Riksbyggen bostadskooperativ i båda länderna genom ”Bygga&Bo”. Här är många bostadsrättsföreningar, andelsägare och medarbetare engagerade och 2008 samlades 1 905 361 kronor in. En av de mest aktiva är Intresseföreningen i Norra Västerbotten.

– Det går jättebra att samla in pengar, folk vill verkligen hjälpa till. Vi har lotterier, där vi tiggt ihop vinsterna, på konferenser och temakvällar, som har blivit riktigt populära. En gång per år ber vi styrelserna i bostadsrättsföreningarna skänka 1 krona per lägenhet, och för det mesta ger de mer, berättar Margaretha Carlsson, ordförande i Intresseföreningen i Norra Västerbotten.

Hon är också ledamot i Riksbyggens styrelse och aktiv i Riksbyggens biståndsgrupp.

Grogrund för utveckling

Ett levande och välorganiserat föreningsliv är en bra grogrund för goda idéer och förslag som får hela Riksbyggen att utvecklas. Här har intresseföreningarna en viktig roll i att fånga upp och förmedla förslag från bostadsrättsföreningarna till Riksbyggens ledning.

Det pågår ett ständigt samtal mellan intresseföreningarna och marknadsområdena, ett samarbete som jag tror är unikt. Intresseföreningarnas omfattande utbildningsverksamhet är också mycket betydelsefull för hela företagets utveckling, säger Christa Löwl, koordinator av Riksbyggens föreningsverksamhet.

Lokalföreningarna har också en aktiv och viktig roll i Riksbyggens utveckling. Johan Lindholm är ordförande i Byggettan och har samma förtroendeuppdrag i Riksbyggens lokalförening i Stockholm.

– Lokalföreningen har arbetat för att stärka Riksbyggens roll som byggherre genom att bland annat ha lämnat remissvar på Rufs 2010, Regional utvecklingsplan för Stockholm. Vi jobbar också med att stärka Riksbyggens varumärke hos kommuner och andra för att underlätta Riksbyggens arbete med markanskaffning, berättar han.

– Vi deltar aktivt i ett projekt för en ny modell för medfinansiering från kommunerna när det gäller infrastruktur. Huddinge kommun ingår som försöksområde med anledning av diskussioner kring Södertörnsleden. Resultatet av utredningen kommer att läggas med i infrastrukturpropositionen till hösten. Vi är också aktiva i en arbetsgrupp om kooperativa hyresrätter, fortsätter Johan Lindholm.

Lättillgänglig kunskap Kunskap och kompetens är en förutsättning för att föreningslivet ska utvecklas. Utbildningsplatsen på www.riksbyggen.se har byggts ut och fungerar nu som en plattform med allt från tips på föreläsare till förslag på vad en styrelsekurs ska innehålla. Utbildningsplatsen är mycket viktig i arbetet med att skapa och erbjuda likvärdiga utbildningar över hela landet. En ”nygammal” utbildning som såg dagens ljus under 2008 är ”mötesdemokrati”, en utveckling av den populära utbildningen ”mötesteknik”. En annan satsning som planeras är IT-utbildning till styrelserna i bostadsrättsföreningarna. Här kommer halva ”folkrörelsemiljonen” att investeras och målet är att alla ska kunna använda de IT-baserade hjälpmedel som Riksbyggen erbjuder i form av bland annat Mötesplatsen, Riksbyggen Direkt och Utbildningsplatsen.

Fler unga i framtidens styrelser

Under 2008 har projektet ”Framtidens förtroendevalda” fortsatt. Syftet är att ta fram konkreta förslag på hur bostadsrättsföreningarna ska kunna locka fler unga att delta i föreningslivet, och hur Riksbyggen kan bidra till utvecklingen. I projektgruppen finns representanter för företaget och förtroendevalda från hela landet. Vid ett kommande Framtidsforum 2010 planerar gruppen att arrangera workshops, debatter och diskussioner för yngre och äldre förtroendevalda som vill påverka och utveckla.

– Det är viktigt att hela styrelsen i bostadsområdet är involverade i frågan, det räcker inte med att enbart vända sig till de unga boende. Det underlättar också om man från Riksbyggens sida är tydlig med budskapet att det är bra med blandade styrelser som är representativa för området, säger Andreas Carlsson, vice ordförande i bostadsrättsföreningen Uddevallahus 15.

– Det behöver inte vara svårt att engagera yngre. Ett sätt är att lyfta fram sakfrågor som till exempel it, telefoni, tvutbud, lekplatser och miljö som är intressanta för många yngre, fortsätter Andreas Carlsson.

Klimatskolan minskar klimatpåverkan

Miljöpåverkan och klimathot är frågor som engagerar många boende och förtroendevalda. Som en viktig del i Riksbyggens övergripande och långsiktiga miljöarbete erbjuds alla boende att gå Klimatskolan – en kort utbildning som gör det enklare att leva och bo klimatsmart.

– Under våren 2008 blev utbildningsmaterialet klart och nu har vi ett ambitiöst mål att alla bostadsrättsföreningar ska ha gjort någon aktivitet senast 2010. Jag hoppas vi lyckas! Klimatskolan är, tillsammans med de pågående energideklarationerna, ett mycket bra verktyg för föreningarna att ta tag i det de kan göra för att minska sin klimatpåverkan, säger Christa Löwl.